Övergripande frågor om projektet

Varför utreds det om kommunalt VA på Norrlandet?

Miljön på Norrlandet har förändrats i snabb takt de senaste tio åren. Från att ha varit ett område med fritidshus och få permanenta boenden har den bofasta befolkningen nästan fördubblats. Detta har bland annat lett till problem med dricksvattenförsörjningen och utsläpp från bristfälliga avloppsanläggningar.

Utförda utredningar och inventeringar gällande nuvarande va-situation på Norrlandet visar på tydliga brister av va-lösningarna. Kommunen har därmed ett ansvar att ordna vattentjänster i ett större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Vad kostar hela projektet att få ut kommunalt vatten och avlopp till Norrlandet?

I vägvalsutredningen uppskattades utbyggnadskostnaden för alternativ C till 165-200 miljoner kr. Efter ytterligare fördjupade kalkyler i denna utredning har några fördyrande eller kostnadsbesparande parametrar inte framkommit i någon större omfattning. Utbyggnadskostnaden är kalkylerad till 170-200 miljoner. Kalkylen baserar sig på erfarenhetsvärden från projekt i samma storleksordning, med liknande topografiska och geotekniska förhållanden.

Kalkylen omfattar utbyggnad av ett ledningsnät fram till en förbindelsepunkt i fastighetsgräns för samtliga ca 850 befintliga fastigheter inklusive åtta huvudpumpstationer och fyra tryckstegringar. Även ledningar fram till antagna inkopplingspunkter för de i framtiden planerade exploaterings-områdena är medräknade.

Varför blir det billigare nu?

De viktigaste orsakerna till att kostnaden för det nya förslaget är lägre beror på att förslaget innehåller mindre andel självfallsledningsnät och färre stora pumpstationer. Istället har mer tryckledningssystem och fler fastighetspumpstationer som möjliggör en flexiblare ledningsdragning i den kuperade terrängen valts. En annan del av förklaring är att tekniklösningen möjliggör en snabbare framdrift i entreprenaden.

I valet av förslag har inte enbart utbyggnadskostnaden värderats, även , driftskostnader, miljö- och hälsoskydd, genomförandetid och samordningsmöjligheter har värderats.

Hur kan projektet minska i kostnad?

Samordningsmöten har startats för teknikdelar som kan dra nytta av varandra, så  som att schakta fiberoptik för bredband eller elkablar samtidigt som man schaktar för VA ledningar, eller att man bygger gång och cykelbana vid samma tillfälle.

Det finns en nationell bredbansstrategi som innebär att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

När startar projektet?

Utbyggnaden beräknas inledas tidigast 2013, men är beroende på när beslutet i kommunfullmäktige tas om utbyggnadsstart.

Hur kommer utbyggnad att ske, stamledning/områdesvis? Vilka faktorer styr var man börjar, miljö, nya bostäder, ekonomi?

Utbyggnaden och anslutning kommer att ske etappvis och ta cirka 5 år. Innan byggstart kommer du som fastighetsägare att få mer information och bjudas in till informationsmöten. Miljöskäl, bygglovsansökningar, behov, tillstånd samordning såväl som funktion kommer att vara faktorer som styr var utbyggnaden kommer att starta och i vilken ordning utbyggnad kommer att ske.

Efter ett beslut om verksamhetsområde kommer en analys och beslut om utbyggnadsområden att ske på Gästrike Vatten.

Hur påverkas vägarna under byggtiden?

Vatten- och avloppsledningarna och eventuellt el- och fiberkabel för bredband kommer att läggas ner i vägarna. Vägarna kommer att återställas efter arbetet utförts. Hur vägarna återställs regleras med ett avtal mellan vägsamfällighetsföreningen, markägaren och Gästrike Vatten AB.

Har ni tittat på hur andra kommuner har löst frågan om VA-utbyggnad?

Ja, du kan läsa om detta i Bilaga 3 till rapport Steg 2 Vägvalsutredning.

Organisatoriska frågor

Vem är huvudman för verksamhetsområdet?

Gävle kommun är huvudman för de verksamhetsområden som finns inom kommunens gränser. Ansvaret inom kommunens organisation ligger hos Gästrike Vatten. 

Vad menas med verksamhetsområde?

Ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom kommunala va-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller.

Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan va-huvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl va-huvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det ska tydligt framgå vilka fastigheter som ingår.

Vem fattar beslut om allmänt verksamhetsområde och går ett sådant beslut att överklaga?

Kommunfullmäktige fattar beslut om verksamhetsområde för allmän va-anläggning. En fastighetsägare kan överklaga beslutet enligt kommunallagens 10 kap om laglighetsprövning. Rätt att överklaga har alla som äger fastighet även om man inte är skriven i Gävle.

Fastighetsägare som inte omfattas av verksamhetsområdet kan väcka talan i Statens va-nämnd om att fastighetens ska omfattas av verksamhetsområdet. Ett beslut att en fastighet ska ingå i verksamhetsområdet kan inte angripas på va-rättslig väg, dvs. genom prövning i Statens va-nämnd. 

Tekniska frågor

Vad är tryckavloppssystem? (LTA)

Fastighetspumpstationen består av pump, tank, automatik, nivågivare och larmindikator. Gästrike Vatten beslutar om vilken typ av fastighetspumpstation som ska användas.

Den här typen av system är avsett enbart för hushållsspillvatten vilket innebär spillvatten från bad, dusch, tvätt och toaletter. Regnvatten och vatten från dräneringar får inte kopplas in i systemet eftersom detta kan påverka reningsprocesserna i avloppsreningsverken.

Var placeras fastighetspumpstationen?

Placeringen av fastighetspumpstationen och dess utrustning beslutar Gästrike Vatten i samråd med fastighetsägaren. Stationen placeras utomhus inom fastigheten så att den är lättåtkomlig för tillsyn och service året om, även vintertid genom snöröjning

Vem monterar fastighetspumpstationen?

Fastighetsägaren ansvarar för nedgrävning av pumpstationen. För att systemet ska fungera är det viktigt att denna placeras lodrätt så att pumpen kan arbeta på rätt sätt och att spillvattnet från huset rinner rätt väg. Fastighetsägaren ansvarar också för att el från fastighetens elcentral är framdragen till fastighetspumpstationen så att pumpen kan kopplas in. Gästrike Vatten ansvarar för själva inkopplingen och utför funktionskontroll.

Vem sköter fastighetspumpstationen?

Gästrike Vatten äger fastighetspumpstationen och står för underhåll och service. Fastighetsägaren står för tillsyn och elförsörjning samt ser till att stationen är tillgänglig för underhåll året om.

Var hamnar min förbindelsepunkt?

Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan den allmänna VA- anläggningen och fastighetens egen VA-installation. Den ligger som regel 0,5 meter utanför tomtgränsen. Inkoppling från våra allmänna VA-ledningar till din fastighet sker via en servisledning på vilken det sitter en ventil. Kom ihåg att det inte är tillåtet att själv släppa på dricksvatten till fastigheten.

Det ser ut som om ledningarna går över min tomt, stämmer det?

Vissa kartunderlag som finns framtaget i pdf på hemsidan är inte så detaljerat att lösningar för enskilda tomter kan utläsas. 

Vad gäller för att lägga ledningar inom den egna fastigheten?

Du som fastighetsägare ansvarar för alla arbeten på din tomt och kostnader för va-installationen, exempelvis ledningar, grävning och installation av fastighetspumpstationen. Va-huvudmannen ansvarar för och bekostar LTA-stationen.

Kan jag använda ROT-avdrag?

Rot-avdrag kan göras om den möjligheten finns vid tidpunkten för installationen på den egna fastigheten. Skatteverket har ytterligare information, www.skatteverket.se

Frågor om va-taxan

Varför betalar man för kommunalt VA?

VA-avgifterna består av anläggningsavgifter och brukningsavgifter och ska vara så rättvist fördelade som möjligt efter den nytta som din fastighet anses ha av vattentjänsten. Dessutom gäller självkostnadsprincipen. Den innebär att avgiften inte får vara större än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna som krävs för att ordna den allmänna VA-anläggningen.

Måste alla fastighetsägare ansluta sig? Även de som enbart bor där under sommarmånaderna?

Alla fastigheter på Norrlandet föreslås ingå i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten då utredningar visar att behov av allmänt VA föreligger. Kommunen har därmed ett ansvar att ordna vattentjänster i ett större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Ingen skillnad görs mellan permanentboende, sommarstugeägare eller obebyggda fastigheter.

Hur är anläggningsavgiften uppbyggd?

Anläggningsavgiften är uppbyggd av olika delar; servisavgift, förbindelsepunktsavgift, tomtyteavgift, lägenhetsavgift och etableringsavgift.

• Servisavgiften syftar till att täcka medelkostnaden för en servisledning av normal längd och dimension.  Servisledningen är den ledning som går från vår huvudledning i gatan fram till den punkt vid tomtgränsen där du kan koppla in ledningarna som finns på din fastighet.
• Förbindelsepunktsavgiften ska täcka kostnaden för anslutningen vid tomtgränsen.
  Tomtyteavgiften speglar att utbyggnadskostnaden normalt sett stiger med ökande tomtstorlek. Avgiften är rörlig och storleken beror på hur stor fastighet du har. Det finns en gräns för hur hög tomtyteavgiften kan bli. Den får inte överstiga de andra avgifterna tillsammans. Uppgifter om tomtytans storlek hämtar vi från fastighetsregistret.
• Lägenhetsavgift betalas av varje bostad på fastigheten. Lägenhetsavgiften gäller alla typer av bostäder och är ett mått på den nytta fastigheten har av att få tillgång till vatten och avlopp. Har du en bostad på tomten betalar du en lägenhetsavgift. För ett hyreshus med 8 lägenheter ska 8 lägenhetsavgifter betalas. För andra typer av fastigheter som tex kontor och butiker beror antalet lägenheter på storleken på lokalen. Bostäder under 25 m2 debiteras inte.
• Etableringsavgift syftar till att täcka de extra kostnader som uppstår då inkoppling sker i efterhand. Det är en tilläggsavgift som tas ut om du väljer att ansluta en eller flera vattentjänster vid ett senare tillfälle.

När och varför betalar jag anläggningsavgiften?

Anläggningsavgift betalar du som ansluter din fastighet till någon av våra vattentjänster för första gången. Enligt lag inträder avgiftsskyldigheten när va-huvudmannen upprättat och meddelat fastighetsägaren förbindelsepunktens läge. Avgiften är en engångsavgift som ska täcka kostnaderna för att ansluta nya fastigheter till det allmänna va-nätet. Den ska täcka din del av kostnaderna för utbyggnaden av reningsverk, vattenverk, pumpstationer, huvudledningar och för själva utbyggnaden fram till tomtgränsen.

Anläggningsavgiften måste motsvara de förväntningar som samhället och kommunen har vad gäller utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen. Storleken på anläggningsavgiften ses därför över regelbundet för att anpassas till samhällsplaneringen och kostnadsutvecklingen i övrigt.

Hur mycket ska jag betala?

Kostnaden för att ansluta en fastighet till den allmänna VA-anläggningen varierar och beror på vilka och hur många av våra vattentjänster som du ansluter dig till och också när du ansluter dig. Kostnaden beror också på hur stor tomt du har och hur många lägenheter som finns på fastigheten. Det innebär att storleken på avgiften varierar mellan olika fastigheter.

På Gästrike Vattens hemsida kan du få en uppfattning om hur stor den preliminära anläggningsavgiften är för just din fastighet.

Vem betalar?

Det är fastighetsägaren som betalar anläggningsavgiften. Är ni flera delägare är ni solidariskt ansvariga. Det innebär var och en ansvarar för hela betalningen. Gästrike vatten skickar i dessa fall ut fakturan till en av er. Ni fördelar själva avgiften er emellan.

Vem betalar vid arrendetomt?

Om du arrenderar en fastighet jämställs du som fastighetsägare. Det är på grund av att är den som äger bostaden som anses ha störst nytta av inkopplingen till det allmänna va-nätet. Det innebär att om du arrenderar en fastighet är det du som betalar anläggningsavgiften. Samma sak gäller för dig som har en tomträtt.

Vad händer om jag inte har råd med anläggningsavgiften?

Om en fastighetsägare kan visa att avgiften är särskilt betungande, och godtagbar säkerhet kan ställas, kan en delbetalning av anläggningsavgiften göras under 10 år.

Om taxan höjs med 15% varje år blir det stora skillnader beroende på när man får ansluta sig, är det rimligt med så stora ökningar? Vad bygger just 15 % på för underlag? Kan jag pga detta betala i förtid?

Anläggningsavgiften är densamma oavsett hur mycket man vistas i sin bostad. Denna avgift ska täcka kostnaderna för att ansluta nya fastigheter till det allmänna va-nätet. Den ska täcka din del av kostnaderna för utbyggnad av reningsverk, vattenverk, pumpstationer, huvudledningar och för själva utbyggnaden fram till din tomtgräns.

Anläggningsavgiften måste motsvara de förväntningar som samhället och kommunen har vad gäller utbyggnad av den allmänna va-anläggningen. Storleken på anläggningsavgiften ses därför över regelbundet för att anpassas till samhällsplaneringen och kostnadsutvecklingen i övrigt. Det är kommunfullmäktige som beslutar om taxenivåer. Gästrike Vatten har under 2011 utrett vilken nivå som anläggningstaxan i Gävle kommun bör ligga på i framtiden. Utredningen visar att taxan behöver höjas redan för dagens och kommande utbyggnader inom Gävle kommun.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om höjningar med 12 % /år + KPI för 2012 och 2013. En höjning med konsumentprisindex (KPI) görs årligen. Ytterligare höjningar har föreslagits åtminstone för 2014. Gästrike Vatten kommer årligen att göra en ny analys baserat på kommunens kommande planering av utbyggnad i nya områden. Under anslutningsperiod i ett projekt är inriktningen att inte några större stegvisa höjningar av anläggningstaxan ska göras. Varje fastighetsägare betalar en anläggningsavgift och den betalar du först när det finns en anslutningspunkt intill fastighetsgränsen att ansluta till.

Hur mycket betalar jag i brukningsavgift?

Brukningsavgiften är en löpande avgift som ska täcka kostnaderna för bland annat drift, underhåll och investeringar. Är du privatperson betalar du brukningsavgiften genom fakturor som vi skickar ut tre gånger om året. Företag med en förbrukning över 1000 m3 får en faktura varje månad.

Hur stor brukningsavgiften blir beror på hur mycket vatten du använder och vilka vattentjänster du använder. Brukningsavgiften är indelad i en fast avgift och en rörlig avgift.

Den fasta avgiften ska täcka de allmänna kostnaderna för abonnemanget, till exempel administration, mätarbyte, avläsning och fakturering. Alla kunder betalar den fasta avgiften. Det gäller oavsett om du är permanentboende, sommarstugeägare eller äger en fastighet som är obebyggd. Idag (januari 2012) är den fasta avgiften i Gävle 1250 kr/år inkl moms och lägenhetsavgiften är 625 kr/år inkl moms för en fastighet inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten.

Den rörliga avgiften är en avgift per kubikmeter som täcker de kostnader som uppkommer för att producera och distribuera dricksvatten och för att rena avloppsvatten. Idag (januari 2012) är den rörliga avgiften i Gävle 15 kr/kbm inkl moms för en fastighet inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten.

Frågor om inlösen av avloppsanläggningar

Allmänt om inlösen

När det gäller enskilda avloppsanläggningar räknas i normalfallet den allmänna anläggningen vara klart bättre än den egna. Däremot kan du i vissa fall få avdrag på anläggningsavgiften för kostnader du haft för att installera en enskild avloppsanläggning.

Avdrag på värdet görs med 10 % för varje år anläggningen varit installerad. Din anläggning ska vara godkänd av kommunens miljökontor och du måste kunna styrka kostnaderna genom att visa upp kvitton. Det sker en prövning i varje enskilt fall och du kan högst få avdrag upp till det belopp som motsvarar spillvattendelen i anläggningsavgiften.

Min fastighet ingår i en gemensamhetsanläggning (GA), kan man få ersättning på samma sätt som enskilda avloppsanläggningar när kommunalt VA byggs ut?

Om reducering kan ske och storleken på reduceringen måste prövas i varje enskilt fall.

Jag har en arrendetomt, hur blir det då med anslutning och avgift?

Om bostaden ägs av arrendatorn måste arrendatorn ansluta sig. Den som arrenderar anses vara den som har nyttan av en va-anläggning och ska därför också ska betala anläggningsavgiften.

Frågor om miljö och hälsa

Norrlandet är klasstat med högt miljöskydd och högt hälsoskydd. Vad innebär klassningen?

År 2006 kom Naturvårdsverket ut med Allmänna råd 2006:7, som gav möjlighet för den kommunala nämnden att ytterligare skydda känsliga områden. Skyddsnivåerna kan klassificeras som höga eller normala. Högt miljöskydd står för skydd mot och hög näringsbelastning så som övergödning. Högt hälsoskydd står för skydd mot utsläpp av virus och bakterier till t.ex. badplatser och dricksvattentäkter.

Vilka typer av enskilda avlopp godkänns på Norrlandet idag?

Genom riktlinjer fastställda 2007 av Byggnads- och miljönämnden förespråkas torr lösning, så som torrdass, men att sluten tank även kan ges ett tidsbegränsat tillstånd för. Infiltrering av WC-vatten tillåts inte inom större delen av Norrlandet p.g.a. att jordarterna inte är tillräckligt genomsläppliga och risk finns då för förorening av dricksvattenbrunnar. Det är svårt att få en fungerande infiltration.

Kan jag bygga en ny avloppsanläggning idag på Norrlandet?

Fram till en utbyggnad av kommunalt VA kommer Samhällsbyggnad Gävle att vara återhållsamma vid tillståndsgivning för va-lösningar på Norrlandet. Kontakta alltid Samhällsbyggnad Gävle, Gävle kommun.

Varför har de tekniska valen för enskilda avlopp sett så olika ut över tid på Norrlandet?

Precis som med allt annat i samhället ändras lagstiftning och tolkningen av lagstiftning. Detta har medfört att Gävle kommun godkänt olika typer av avloppslösningarna vid viss tidpunkt och gett avslag för samma vid annan tidpunkt.

Avloppsinventering gjordes av områdets anläggningar 2006, varför har inget gjorts åt de enskilda anläggningarna sedan dess?

Samhällsbyggnad Gävle har valt att invänta beslut om va-lösning för hela området. Detta med tanke på att fastighetsägare i området inte ska behöva belastas ekonomiskt av att både göra om sin enskilda anläggning och i framtiden betala anslutningsavgift till ett verksamhetsområde eller en större gemensamhetsanläggning.

Avloppsanläggningar som haft direktutsläpp utan rening har dock blivit åtgärdade då de varit en för stor risk i att påverka dricksvattenbrunnar.

Jag har anlagt en enskild avloppsanläggning nyligen, hur länge kan jag använda den?

Det är visat att en kommunal anläggning är mer miljösäker än enskilda avlopp. När en anslutningspunkt finns upprättad vid fastighetsgräns ska du som fastighetsägare ansluta dig till denna.

Samhällsbyggnad Gävle kan förelägga dig som fastighetsägare om att ansluta till den kommunala anläggningen om den enskilda anläggningen inte anses uppfylla dagens reningskrav samt om den saknar tillstånd.

När enskild anläggningen tas ur bruk och fastigheten kopplar sig till den kommunala anläggningen kan eventuell inlösen bli aktuell enskilda avloppsanläggningen ges ut.

Jag har bra dricksvatten, får jag fortsätta använda det?

Det är möjligt att enbart ansluta sig till spillvattenservicen (grå- och svartvatten) och fortsätta använda sin egen dricksvattenbrunn. Resultatet av analysen ska vara tjänligt utifrån socialstyrelsens bestämmelser i bilaga 1 och SOSFS 2005:20.

Provtagningen ska analysera mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar enligt bilaga 2 i SOSFS 2003:17, www.socialstyrelsen.se 

Däremot är det en lägre kostnad att direkt ansluta sig till både vatten- och spillvatten jämfört med att ansluta sig till dricksvatten vid ett senare tillfälle.

Kommer det märkas en förbättring i miljön efter att de enskilda avloppen slutat användas?

Vår förhoppning är att en förbättring av miljön kommer att ske efter att utbyggnaden av det nya va-nätet är klart. Detta kan exempelvis märkas genom att badvattenkvalitén förbättras, vassruggar i grunda havsvikar går tillbaka och att fiskyngel återkommer till gamla platser.