Vid sekelskiftet 1900 skedde en kraftig befolkningsökning i Gävle och den gamla kyrkogården i Stadsträdgårdens förlängning började bli trång. Därför beslutades att en ny kyrkogård skulle anläggas på ett område strax nordväst om den gamla kyrkogården.
Den nya kyrkogården skulle ligga på en tallås alldeles intill de branta sluttningarna mot Gavleån. År 1922 utformades en pristävling och det vinnande förslaget omfattade en skogskyrkogård med mjuka linjer och gräsbevuxna kvarter. Skogskyrkogårdarna var en relativt ny idé och Skogskyrkogården utanför Stockholm som invigdes 1920 var en av de första i landet.
Stadsarkitekten Gunnar Wetterling var inte helt nöjd med förslaget till ny kyrkogård i Gävle. Kompromissen blev en Skogskyrkogård med inslag av mer traditionella gräsbevuxna kvarter som är tydligt avgränsade. I förslaget ingick också en kapellbyggnad som samtidigt skulle fungera som huvudentré.
Det rosa kapellet är idag ett utsökt exempel på typisk 1920-tals klassicism. Byggnaden är enkel och lite stram i sitt formspråk med kantiga kolonner, runda reliefer och höga långsmala småspröjsade fönster. Det rosa kapellet blev snart för litet men inte förrän 1960 byggdes det nya kapellet Skogsljus. Det nya kapellet har ett fantastiskt arkitektoniskt uttryck och är byggt i betong och glas. Med sitt läge mitt i den glesa tallskogen ger det ett högst suggestivt intryck. Från vissa vinklar kan man nästan uppfatta det som att taket svävar omkring i tallskogen.
Vid början av 1960-talet uppfördes också en ekonomigård ner mot ån. De ritades av den kända arkitekten Bernt Nyberg och utmärker sig lite för sin originella och strama utformning
.
Tipsa andra om den här sidan