Skolskjutsregler för elever i skolår 1–9, samt skjutsar för barn med särskilda behov inom för- och särskola. 

1. Lagar och förordningar

I lagar, förordningar och föreskrifter anges vad kommunen under vissa förutsättningar har att iaktta, för att barn skall kunna färdas mellan bostad och skola. Kommunen påverkar och utformar dock i stort ambitionen och inriktningen på skolskjutsverksamheten.

Portalparagrafen återfinns i 4 kap 7 § skollagen. "Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet."

Någon närmare precisering om vad som menas med "färdvägens längd" o.s.v. ges inte. Här bestämmer kommunen vad som gäller, förutom den vägledning som kan erhållas via rättsfall och domstolsutslag.

De skrivningar som i övrigt kan noteras finns i förordning (SFS 1970: 340) och trafiksäkerhetsverkets föreskrift (1988:17), vilka bl.a. behandlar hållplatsernas utformning. Gemensamt för dessa skrivningar är att de tar upp vad som gäller vid beställningstrafik, d.v.s. skjuts som är särskilt arrangerad för skolbarn. Den kommunala verksamhet som ansvarar för grundskolan har således ett särskilt ansvar vid anordnandet av sådan beställningstrafik.

2. Allmänna krav för skolskjutsar

2.1
För att vara berättigad till skolskjuts inom Barn & Ungdom Gävle (B&U), utgör avståndet mellan bostad och skola en komponent i bedömningen om skolskjuts ska erbjudas eller inte. Väg- och trafikför- hållandena är andra viktiga bedömningsgrunder.

Följande avstånd utgör riktvärden då det under normala förhållanden är aktuellt att beakta behovet av skolskjuts. Avstånden kan över- och underskridas beroende på väg- och trafikförhållandena.

För elever i år 1 till 3 gäller 2,0 kilometers avstånd bostad–skola
För elever i år 4 till 6 gäller 3,0 kilometers avstånd bostad–skola
För elever i år 7 till 9 gäller 5,0 kilometers avstånd bostad–skola.

Till grund för beräkningen av avståndet mellan bostad och skola ligger de bil-, gång- och cykelvägar som normalt sett är farbara under året och som ger den kortaste färdvägen. Vanligtvis utgör in-/utfarten från respektive fastighet utgångspunkt för avståndsberäkningen.

I görlig mån ska strävan också vara att söka finna naturliga avståndsgränser i geografin. Detta för att undvika situationer där kanske bara en väg eller liknande skiljer mellan den som medges skjuts och inte. Varje begäran om skolskjuts ska ges en individuell prövning utifrån de behovskriterier som finns angivna i skollagen.
 
Med bostad menas den adress där eleven är folkbokförd. Efter framställan prövas förutsättningarna för  eventuell ersättning/skjuts till/från även den andre vårdnadshavaren. För elever i skolår 1–3 kan även kommunalt fritidshem utgöra utgångspunkt för beräkningen av skolskjutsavstånd. Detta om kommunen har erbjudit barnet placering där och förutsättningarna för skolskjuts är uppfyllda. Annars är det folkbokföringsadressen som vanligtvis är utgångspunkten för bedömningen om kommunal skjuts ska erbjudas.
(Beträffande barn vars vårdnadshavare har skilda adresser, se under avsnitt 7.4.)

Avståndet mellan bostad och på-/avstigningsplats kan i ytterlighetsfall uppgå till det minimiavstånd (2, 3 eller 5 km) som normalt gäller mellan bostad och skola, innan skolskjuts erbjuds. 

2.2 Väntetider
Omständigheter som elevernas ålder, antal, möjligheter till fritidssysslor samt vuxennärvaro har betydelse vid bedömningen av längden på den accepterade väntetiden vid skolan. För barn i skolår 1-6 utgör 45 minuters väntetid ett riktvärde och för skolåren 7–9 är 70 minuter en väntetid som kan accepteras.

De angivna tidsrymderna utgör planeringsunderlag för skolorna, då skjutsunderlag inför nytt läsår ska tas fram. Vidare utgör de nämnda tiderna en grund vid bedömningen om eventuellt skjutsbehov uppstår till följd av någon förändring under läsåret.

2.3 Resandetider
Inga riktvärden för accepterade restider finns framtagna. Restider över en timme per tur ska om möjligt undvikas. Detta gäller särskilt skolåren 1-6.

2.4 Linjetrafik
Så långt som möjligt eftersträvas att skolskjutsningen sker med linjelagd trafik. Dessa turer är redan planerade och finansierade av kommunen. Genom ett större utnyttjande av linjetrafiken skapas förutsättningar för en ökad turtäthet och därmed bättre valmöjligheter för skolverksamheten. Vid planeringen av ett läsårs skoldagar är det därför lämpligt att tidtabeller för den linjelagda trafiken studeras. Sak samma då förändringar av skoldagen sker under pågående läsår.

3. Skolskjuts med anledning av särskilda skäl

Skolskjuts kan erbjudas trots att de normala grunderna för skjuts inte är uppfyllda. Det är då vanligen fråga om följande orsaker:

Trafikfarlig väg
Barn i behov av särskilt stöd
Tillfällig fysisk begränsning

3.1 Trafikfarlig väg
I allt resande ligger en risk att något oplanerat kan inträffa. Kommunens ambition är att inom rimliga gränser minimera denna färdrisk. Skolskjutsansvarig vid B&U har normalt att svara för bedömningarna om  vägarnas trafikfarlighet skall medföra kommunal skjuts. Önskas omprövning av ett ställnings- tagande (såväl gammalt som nytt) är det lämpligt att detta meddelas skriftligen till handläggaren. Alla faktorer som är viktiga för bedömningen bör anges vid önskan om en omprövning. Som alltid är det bra att vara ute i så god tid som möjligt. En begäran om omprövning leder normalt till att synpunkter från olika håll ska hämtas in, vilket i sig medför en viss tidsåtgång.

När det gäller trafikfarlig väg gäller i allmänhet de bedömningar som gjorts tidigare. Förnyad prövning sker av nämndens delegat (skjutshandläggaren vid B&U), vid framställan och då förändringar av tidigare förutsättningar har skett. (Se vidare under avsnittet ”Rutin för hantering av skolskjutsärende….”.)

3.2 Barn i behov av särskilt stöd
Den andra grunden för särskild prövning gäller barn som är i behov av särskilt stöd. Det finns barn som av elevsociala/interaktionsmässiga skäl placeras på särskilda skolor eller i andra utbildningsformer. Därutöver finns det barn som har olika fysiska och/eller psykiska handikapp. Beroende på ålder och förutsättningar placeras de vid olika kommunala enheter. Dessa placeringar kan resultera i att skolskjutsavstånd uppstår.

Även sjukdom eller bestående handikapp kan vara skäl till att möjligheterna för skolskjuts prövas.

3.3 Tillfällig fysisk begränsning (handikapp)
Tillfälligt rörelsehinder innebär vanligtvis någon form av oförmåga eller begränsning i att på egen hand förflytta sig på samma sätt som tidigare. Det kan innebära att elev som annars inte är skjutsberättigad, erbjuds skjuts under en begränsad tid. Även för den som redan har skjuts kan en högre servicegrad bli aktuell, beroende på omständigheterna.

4. Rutin för prövning av elevsociala skäl

4.1 Grundskolebarn
Den normala gången vid prövning av elevsociala skäl är att rektor lämnar yttrande till skjutsansvarig vid B&U. Detta efter att rektor haft samtal med elevvårdande personal inom området. Även skolöverläkaren kan avge sådana yttranden.

Att elev placeras i särskild skolgång på annan plats än vid upptagningsområdets ordinarie skola, berättigar inte automatiskt till kommunal skolskjuts. Sådan elevs eventuella skjuts får prövas på samma sätt som för andra elever.

Framställan till B&U om kommunal skjuts för elev/-er ska innehålla uppgifter om start- och sluttider under veckans skoldagar. Vidare hur länge skolskjutsen ska pågå, när den ska omprövas, eventuell kontaktperson, om det finns några särskilda krav, behov (allergiker) etc.

4.2 Förskolebarn
Förskolebarn (och sexåringar) kan beroende på behov placeras vid specialavdelningar.

Placeringen sker i allmänhet efter prövning från handikappenheten vid kommunens socialtjänst.
Efter prövning erbjuds berörda barn kommunal beställningsskjuts mellan folkbokföringsadress/avlastningshem/korttidsboende och den särskilda enheten. Detta då sedvanliga kriterier för skjuts är uppfyllda.

 4.3 Skjutsdagar- /tider för barn med särskilda behov
Resor erbjuds under de dagar och tider som skolan/förskolan har öppet. 
Inför skolår ett, medges berörda barn skjuts till/från den särskilda förskoleenheten eller förskoleklassen fram till tiden för början i skolår ett. Prövning om eventuell fortsatt skjuts sker i god tid före starten av skolår ett.

Förutom skjuts till och från skolan vid de tider då skoldagen börjar och slutar kan skjuts medges efter särskild prövning vid de tider som omsorgen börjar/slutar. Skjuts kan också efter särskild prövning medges till/från omsorg under dagar som är skolfria om omsorgen är belägen i anslutning till skolan/förskolan. Detta gäller även under ferietid.

Den kommunala skjutsen/placeringen kan omprövas om förutsättningarna förändras. Resorna ska samordnas med övriga elevtransporter i så stor utsträckning som möjligt. Eventuellt krav på/önskemål om ensamresa, ska vara styrkt av sakkunnig personal.

5. Rutin för beställning av skolskjuts vid skada/olycksfall

Om skada/olycksfall har skett under skoltid eller resa till/från skola.
Vårdnadshavare ringer och anmäler skadan till kommunens försäkringsbolag som handlägger skadan och eventuell reseersättning.

Om skada/olycksfall har skett på fritid.
Om vårdnadshavare har tecknat egen hemförsäkring/olycksfallsförsäkring skall vårdnadshavare kontakta det försäkringsbolag där försäkringen är tecknad för handläggning och eventuell reseersättning. Finns ingen försäkring står vårdnadshavare risken att själv få svara för barnets transportkostnader mellan bostad och skola.

I de fall ingen hemförsäkring/olycksfallsförsäkring är tecknad kan efter prövning kommunen ta kostnadsansvaret för skjutsen.

För elever i särskola, kontakt- och familjehem gäller försäkringen även olycksfall som inträffat på fritiden.

6. Särskolan
I och med att barn placeras inom särskolan, så är många av de grundläggande kraven för skolskjuts redan uppfyllda. Behovet av skjuts och möjligheten till sådan, bedöms på samma sätt för särskolebarn som för elever med bestående sjukdom eller handikapp. Samma gäller för förskolebarn med särskilda behov som placeras på särskild enhet, enligt avsnittet ovan.

7. Övrigt

7.1 Regler om skolskjuts vid "val av skola" samt flyttning under läsår
Vårdnadshavare har rätt att välja skola för sitt/sina barn. Om annan skola väljs än den kommunen planerat att placera barnet i och plats erhålls enligt önskemålet, ansvarar vårdnadshavaren för elevens resande och de eventuella kostnader som följer därav. Detta gäller även om barnet ändå skulle haft kommunal skjuts till den skola kommunen planerat att placera barnet vid. Denna regel gäller också yngre syskon, om sådant placeras av vårdnadshavare vid samma valda skola som det äldre barnet. Om elev flyttar (byter folkbokföringsadress) under pågående läsår och denne vill gå kvar i samma skola läsåret ut, ansvarar vårdnadshavaren för elevens resande och eventuella kostnader.
Om särskilda behov finns för att gå kvar i samma skola kan skjuts beviljas efter särskild prövning.

7.2 Skolskjutstider första/sista skoldagen
I de fall skjutstiderna avviker t ex vid terminsstart och -slut från de tider som upphandlats, måste skolans företrädare kontakta berört trafikföretag. Detta bör göras i god tid så att entreprenören har möjlighet att ordna skjutsen på den avvikande tid som kan vara aktuell.
Ambitionen måste vara att denna avvikande skjutstid inte resulterar i högre skolskjutskostnader.
Förläggs t ex en avslutningsaktivitet på annan plats än vid skolan och merkostnader uppstår, får skolan (området) självt svara för denna ökade kostnad.  

7.3 Regler om kommunal skjuts för elever som har skolbarnsomsorg
Barn i åldrarna sju till tolv år kan ha kommunal omsorg före och/eller efter skoldagens slut. Gemensamt är att sådana barn har rätt till skjuts (då förutsättningarna för sådana är uppfyllda), till och från skolan vid tid som ligger i anslutning till skoldagens omedelbara start eller slut. Skjuts vid tid för omsorgs början eller slut erbjuds inte. Planeringen av och bedömningen om skolskjuts skall således utgå från de barn som skall till och från skolan vid dess normala starttid på morgonen och slut senare under dagen. Vid t.ex. hemresa gäller den första planerade beställningsturen eller tillgängliga linjetrafiksturen. Möjligheten att åka med senare beställningstur får ske i mån av plats och efter överenskommelse mellan skolledning och entreprenör. Sådant resande skall inte ingå i planeringsunderlaget som ligger till grund för upphandling och fordonsdimensionering. Merkostnader som entreprenören vill ha ersättning för får inte uppstå, såvida inte skolan (eller vårdnadshavare) själv vill stå för dessa.  

7.4 Regler om skjuts vid gemensam vårdnad och växelvis boende
Efter framställan prövas förutsättningarna för eventuell ersättning/skjuts till/från även den andre vårdnadshavaren. Skjuts kan erbjudas om båda föräldrarna är folkbokförda i Gävle kommun och då övriga förutsättningar för skolskjuts är uppfyllda. Skjuts medges endast med linjetrafik. Vid gemensam vårdnad förutsätts att ingen part uppbär någon form av underhållsstöd från den andra parten. Intyg om gemensam vårdnad inhämtas från Skattemyndigheten och intyg om eventuellt underhållsstöd inhämtas från Försäkringskassan och lämnas till skolkontoret för prövning.  

8. Rutin för hantering av skolskjutsärende som skall prövas av nämnden
Genom delegation ligger hantering och beslut i skolskjutsfrågor normalt på skolskjutsansvarig vid skolkontoret. Den ärendegång som denna typ av frågor torde följa, kan redovisas i följande steg:

• vanligtvis ett skriftligt underlag från enskild klagande person eller grupp
• yttrande infordras från rektor, skolområdeschef, tekniska kontorets trafiksamråd /trafik- utskottet, väghållare (om annan än kommunen), eventuellt annan funktion som kan ha något att tillföra ärendet, såsom eventuellt skolhusråd
• skolskjutsansvarig ska efter inhämtande av erforderliga yttranden och utifrån de grunder som skolverksamheten har att verka inom, att fatta beslut i ärendet, beslutet ingår i nämndshandlingarna och hanteras på samma sätt som protokollet vad gäller anslag och överklagandetid.
• uppfattas ärendet principiellt eller sådant att delegat vill hänföra ärendet till nämnden behandlas det på samma sätt som övriga nämndsärenden
• i händelse av att ärendet går klagande emot och denne vill överklaga, sker sådant hos Förvaltningsrätten i Falun, kommunen anmodas normalt att lämna yttrande till Förvaltningsrätten i Falun .

Om beslut i ärende som överklagats till Förvaltningsrätten i Falun undanröjs och återvisas till nämnden, är detta ett besked om att nämnden skall ompröva tidigare ställningstagande. Nämnden bör kunna anföra nya skäl för att stå kvar vid tidigare beslut, annars bör utgången bli en annan. Om inte beslutet ändras eller nya uppgifter kommit fram, är det sannolikt att beslutet på nytt undanröjs av högre instans. Om det vid inhämtandet av synpunkter i ett ärende, uppstår den situationen att tekniska nämnden/trafikutskottets yttrande, avviker från det beslut delegerad skolskjutshanterar avser att fatta, ska denne hänföra ärendet till nämnden för skolan. Detta för att en tjänsteman inom en förvaltning inte ska behöva ta ett beslut som går emot vad en förtroendemannagrupp inom en annan nämnd anser.