Trygghetsplan Lillhagsskolan 7-9

Innehåll

Årets tidsplan

Januari 2023

Upprättad Trygghetsplan 2023 tas i bruk. Planen implementeras i personalgruppen och i alla klasser.

Trygghetstemp i alla klasser och därefter kontinuerligt under året med uppehåll vid Gävlemodellens kartläggning.

Mars – april 2023

Trygghetsvandringar genomförs.

Kartläggning i Gävlemodellen för alla elever v. 12–13.

Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, på klassföreståndartid och på elevråd.

Augusti – September 2023

Trygghetsplanen presenteras och repeteras i personalgrupp och klasser.

Klassrumsregler och ordningsregler upprättas alt. revideras.

Oktober 2023

Trygghetsvandringar genomförs.

Gävlemodellens kartläggning v 42.

November 2023

Trygghetsplanen utvärderas i elevgrupper och personalgrupp.
Gävlemodellens kartläggning återkopplas till personal och diskuteras i personalgrupp.

December 2023

Ny Trygghetsplan upprättas.

Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever på klassföreståndartid och på elevråd.

Januari 2024

Den nya Trygghetsplanen går på remiss och tas sedan i bruk.
När planen är klar finns den att ta del av på skolans hemsida samt på Unikum.

Ansvarig: Trygghetsteam

Personalens delaktighet

Trygghetsplanen hålls levande på arbetslags- och arbetsplatsträffar där personalen aktivt arbetar med värdegrunds- och trygghetsfrågor.

Utvärderingar av planen ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Personalen skall yttra sig om planen när den lämnats ut på remiss.

Förankring av planen

Planen skickas ut till samtliga pedagoger
Ansvarig: Trygghetsteam och bitr. rektor

Planen tas upp på elevråd
Ansvarig: Elevrådsansvariga

Planen tas upp för diskussion i klasserna
Ansvarig: Klassföreståndare

Vårdnadshavare informeras om planen vid vårdnadshavarmöte och i UNIKUM
Ansvarig: Klassföreståndare samt bitr. rektor

Övrig samt nyanställd personal på skolan informeras om planen
Ansvarig: Bitr. rektor

Elevernas delaktighet

Eleverna har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom:

• utformandet av klassregler samt skolans gemensamma ordningsregler
• trygghetsvandring, för att visa på mindre trygga platser
• ge förslag på relationsfrämjande åtgärder
• Gävlemodellens kartläggning samt trygghetstemp två ggr/termin
• utvärdering av skolans trygghetsarbete
• att diskutera frågor som berör trygghetsplanen i klassråd och elevråd
• att elevrådsrepresentanter informerar om synpunkter från elevråd

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom att förmedla synpunkter gällande trygghetsarbetet på skolan via:

• utvecklingssamtal och i andra enskilda samtal
• vårdnadshavarmöte
• skriftligt via e-post eller lärplattform UNIKUM

Obligatoriska riktlinjer

På Lillhagsskolan tar vi avstånd från varje form av trakasserier och kränkande behandling och agerar när vi får vetskap om detta.

Följande verksamhetsformer på Lillhagsskolan omfattas av planen:

• Grundskolan åk 7-9

All personal ansvarar för att arbeta med värdegrundsfrågor och uppmärksamma, utreda och följa upp kränkande behandling. Skolan har också ett trygghetsteam. Kontakta skolan om du har frågor kring vilka som ingår i trygghetsteamet.

Trygghetsteamet har två funktioner:

1. Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder och främjande med värdegrundsfrågor.
2. Att göra operativa akutinsatser vid upprepade handlingar av kränkande behandling.

Det operativa insatsarbetet innebär att vi i Trygghetsteamet:

• går in och arbetar med mobbing och upprepad kränkning som klassföreståndare och berörda lärare inte själva kan lösa. Alla ärenden till gruppen skall anmälas på särskild blankett och går via biträdande rektor där berörd klassföreståndare alternativt utredande personal redogör för ärendet och vad som redan gjorts. Dokumentation av ärendet bifogas.
• gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande behandling eller om ärendet ska hanteras på annat sätt enligt elevhälsoplanen.
• uppmärksammar, utreder och följer upp ärenden.

Personalutbildare i Gävlemodellen arbetar tillsammans med personalen gällande trygghetsfrågor genom att:

• informera hur vi ska hantera diskriminering och kränkande behandling.
• rapportera om aktuella värdegrundsfrågor som behöver utvecklas samt initiera olika förebyggande/främjande insatser (t.ex. förmedla diskussionsfrågor till personalgrupp, organisera gruppstärkande aktiviteter, planera kompetensutvecklingsinsatser, genomförande och analys av trygghetsenkäter m.m.).
• hålla personalen uppdaterad med aktuell forskning och nyheter kring värdegrundsfrågor.
• skaffa en överblick över nuläget gällande tryggheten på hela skolan.

Ansvariga för planen:

• rektor Lillhagen rektorsområde
• biträdande rektor Lillhagsskolan 7-9
• biträdande rektor elevhälsan

Beskriv den verksamhet ni önskar

Hela Lillhagen rektorsområde, där vi på Lillhagsskolan 7-9 ingår, arbetar för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. Förutom Lillhagsskolan ingår i området även Sjöängsskolan och Vikingaskolan. Trygghetsarbetet innefattar ett likvärdigt tänk över alla skolor kopplat till Gävlemodellen med specifika insatser och åtgärder utifrån behov på respektive skola.

Som rektorsområde och skola har vi en skyldighet att målinriktat enligt grundlag, skollag samt diskrimineringslag aktivt förebygga och åtgärda kränkning, trakasserier och diskriminering.

Vision

Visionen är att Lillhagen RO och Lillhagsskolan 7-9 skall vara fritt från kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. Området och Lillhagsskolan 7-9 skall vara en attraktiv arbetsplats och eleverna skall känna trygghet och glädje i en stimulerande, trygg och utvecklande lärandemiljö. Den gemensamma visionen för Lillhagsskolan 7-9 är Trygghet, trivsel och höga förväntningar vilket ska genomsyra allt arbete på skolan.

Mål

Målet är att det ges likvärdiga förutsättningar för ett tryggt klimat på Lillhagsskolan 7-9 och i hela rektorsområdet. Det finns fungerande Trygghetsteam samt personalutbildare som arbetar både främjande och åtgärdande/förebyggande på alla skolor. Vi följer och arbetar aktivt efter Gävlemodellen. Lillhagen RO hjälper och stöttar varandra i de enskilda skolornas fortbildning gällande likabehandlingsarbetet, vilket i första hand sker genom förstelärare och personalutbildare. Ett prioriterat mål i hela området är att skolklimatindex i varje klass ska förbättras. Mätning av detta sker genom Gävlemodellens kartläggning vid två tillfällen per läsår och innefattar bl.a. trygghet, studiero, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Värdegrund

Lillhagen RO och Lillhagsskolan 7-9:s värdegrund bygger på alla människors lika värde med stöd utifrån diskrimineringslagarna. Vi vill ge varje elev förutsättningar att utvecklas som människa och skapa en stark grund att stå på resterande del av livet. Vi skapar förutsättningar för detta genom ett gott samarbete och kollegialt lärande över skolorna. Värdegrundsarbetet utformas genom att aktivt följa senaste forskning. Vi tar stöd av Gävlemodellen i utformandet av värdegrundsarbetet.

I Trygghetsplanen kommer ett flertal olika begrepp att användas, nedan följer en definiering av vad vi menar med några av de vanligast förekommande begreppen.

Likabehandling

Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett vem man är.

Diskriminering

När någon på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (man brukar tala om de sju diskrimineringsgrunderna)

Diskriminering kan inte förekomma mellan elev-elev, utan det krävs en maktposition – vuxen mot barn.

Kränkande behandling

När någon kränker en elevs värdighet, men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier

När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (det kan t.ex. handla om att retas, mobba, frysa ut någon m.m.). Trakasserier finns definierade i Diskrimineringslagen medan begreppet kränkande behandling definieras i Skollagen.

Konflikt

Konflikt är någon form av motsättning mellan minst två parter. Till skillnad från mobbning handlar konflikt om två jämbördiga och kan involvera kränkningar som behöver hanteras separat. Medling är en bra metod för att hantera en konflikt.

Främjande arbete

Ett arbete som handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter).

Förebyggande arbete/Aktiva åtgärder

Ett arbete som bygger på de risker som skolan identifierar i sitt arbete genom kartläggningar av tryggheten på skolan och dess direkta aktiviteter och åtgärder.

Mobbning

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Maktförhållandet mellan den som utsätter och den som blir utsatt är ojämnt och den som utsätter har mer makt.

Diskrimineringsgrunderna

All personal på Lillhagsskolan 7-9 ska arbeta för att motverka diskriminering och trakasserier.

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är från Afrika och har mycket mörk hudfärg, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A i betyg, då svenska inte är hennes modersmål.
  [diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
  ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är en nedsättning av en funktionsförmåga jämfört med en tänkt normalförmåga. Funktionshinder är när det blir svårt för en person att göra något för att omgivningen inte är tillgänglig. Funktionsvariation beskriver att egenskaper och förmågor hos människor är olika i hela befolkningen. Man rekommenderar att vara försiktiga med att använda ordet funktionsvariation, eftersom det riskerar förminska behoven hos personer med funktionsnedsättning. Vill man dock uttrycka att det i samhället finns funktionsvariationer – att människor fungerar olika – kan man använda begreppet.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. [trakasserier]
• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

Främjande arbete

Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbete i skolans olika verksamheter. Genom ett medvetet och systematiskt värdegrundsarbete ska skolan skapa en trygg och medmänsklig arbetsmiljö och kultur där alla känner delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och ges möjlighet att utvecklas. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde.

Lillhagsskolan 7-9:s främjande arbete

Trygghetsteam – Teamets huvuduppgift är att arbeta med akuta insatser mot kränkande behandling på uppdrag av biträdande rektor. Teamet arbetar både operativt och strategiskt för att främja klimatet på skolan.

Rutiner kring trygghetsarbetet – Skolans utvecklingsgrupp och personal arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Vi arbetar enligt Gävlemodellen med personalutbildare som involverar hela personalgruppen där all personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker.

Elevhälsoteam – Elevhälsoteamet träffas regelbundet och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ- och gruppnivå för elever och personal.

EHU – Elevhälsoutvecklande arbete i rektorsområdet. Samtliga team träffas gemensamt över rektorsområdet för att arbeta främjande.

Klassråd och elevråd – Diskuterar regelbundet trygghets- och värdegrundsfrågor.

Ordningsregler – Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet. Reglerna ska vara kända av all personal, elever och vårdnadshavare. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar Ordningsreglerna tillsammans med eleverna.

Rastvärdar – All personal avsätter minst 20 minuter i veckan för att finnas tillgängliga för elever under rast.

Rastaktiviteter – För att främja tryggare raster.

Trygghetstemp – Genomförs kontinuerligt av klassföreståndare och arbetslag som ett verktyg för att se trender och tendenser gällande tryggheten hos eleverna mellan att de centrala kartläggningarna inom Gävlemodellen genomförs.

Pedagogiska måltider – Personal äter pedagogiskt enligt schema för att främja en trygg miljö i matsalen.

Överlämningsrutiner – Finns vid stadieövergångar.

Gemensamma trivselaktiviteter – Under året anordnas gemensamma gruppstärkande aktiviteter för att stärka vi-känslan.

Årskursblandade aktiviteter – För att bygga upp trygghet mellan äldre och yngre elever på 7-9.

Jämställdhet – Personalen strävar efter att ge alla medmänniskor, pojkar och flickor eller personer med annan könsidentitet, lika stort utrymme i alla former av undervisningssituationer, raster och andra friare aktiviteter.

Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen där vi bejakar olikheter.

Sexualitet och samtycke – Vi anpassar undervisning gällande sexualitet och samtycke utifrån mål och innehåll i våra styrdokument och tar starkt avstånd mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld.

Exempel på förebyggande arbete

Religionskost finns inte som begrepp utan ordinarie matsedel innehåller maträtter som alla kan äta oavsett religion.

Vi diskuterar tillsammans med eleverna om fördomar, olika etniska och religiösa grupper som kan förekomma på skolan, i läromedel eller media.

Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålsundervisningen utrymme i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.

Vi har utarbetade rutiner anpassade för att ta emot nyanlända elever på skolan.

Vi anpassar gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta.

Vi arbetar för att pedagogerna ska skapa kunskap kring funktionsnedsättning, t.ex. genom att prata om synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Vi har ett varierat utbud i biblioteket som främjar olikheter.

Vi för rättvisediskussioner kontinuerligt. Vad är det som är mest rättvist – att behandla alla lika eller olika?

Vi anpassar och varierar undervisning och läromedel för alla elever. Vi ser till att det inte blir särskiljande lösningar för elever med funktionsnedsättningar.

Vi tar upp hbtq-frågor ämnesintegrerat.

Vi arbetar tillsammans med eleverna genom att analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.

Vi diskuterar kön och könsuttryck kontinuerligt. (Finns det något typiskt manligt och kvinnligt? Finns det saker som är mer ok för pojkar än flickor att göra eller tvärtom? Får en pojke sminka sig? Kan en tjej klä sig i slips och kavaj?)

Aktiva åtgärder (förebyggande arbete) – en ständigt pågående process

Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår från identifierade riskfaktorer i skolans alla verksamheter. Dokumentationen och uppföljningen av detta arbete sker kontinuerligt i skolans alla arbetslag. Värdegrundsarbetet är en stående punkt på agendan vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar.

Mål och uppföljning

Under 2022 har vi utifrån resultat av enkäter (såväl centrala som lokala), trygghetsvandringar samt samtal i elev- och personalgrupp arbetat efter följande mål:

1. Förbättra personals medvetenhet kring rutin vid kränkande behandling
2. Andelen elever som upplever sig kränkta skall minska fram till nästa kartläggning i Gävlemodellen
3. Alla elever skall ha fått kännedom om sitt ansvar kring trygghet och studiero
4. Alla elever skall känna sig trygga med alla vuxna på skolan

Utvärdering av Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete från 2022 års plan

Utvärderingen av fjolårets plan har gjorts i utvecklingsgruppen, trygghetsteamet, arbetslag, på arbetsplatsträff (APT) samt i elevhälsoteamet. Eleverna har varit delaktiga på klassföreståndartid och elevråd.

Kartläggningsmetoder

1. Samtal och diskussioner i den dagliga verksamheten
2. Diskussioner på klassföreståndartid och elevråd
3. Trygghetsvandringar
4. Trygghetstemp
5. Gävlemodellens kartläggning
6. Frågor på utvecklingssamtal
7. Diskussioner på vårdnadshavarmöten
8. Frågor om värdegrundsarbetet till personal, både individuella frågor samt diskussionsfrågor i arbetslagen från ledning och personalutbildare i Gävlemodellen (PiG)
9. Elevintervjufrågor

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck samt ålder. Även arbetsro i klassrummet, språkbruk och situation på raster tas upp.

Hur eleverna varit delaktiga i kartläggningen

Eleverna har besvarat enkätfrågor och deltagit i diskussioner klassvis samt på elevråd. Eleverna kan vända sig muntligt eller skriftligt till skolans personal om det förekommer kränkande behandling.

Personalens delaktighet

Personalen har deltagit genom diskussioner i arbetslag och APT. Utredningar skrivs av berörd personal när situationer uppstår.

Utvärdering av aktiva åtgärder 2022 och utifrån kartläggning planerade aktiviteter inför 2023

Det som framkommit i utvärdering med såväl elever som personal av föregående års trygghetsplan ligger till grund för främjande insatser och aktiva åtgärder 2022 på Lillhagsskolan 7-9. Det som påtalats av både elever och personal utifrån kartläggningsmetoder är:

1. Arbetet med personals medvetenhet kring rutin gällande kränkande behandling har förbättrats något men vi ser att fortsatta insatser är nödvändiga. Kontinuerlig påminnelse, via trygghetsteam, under arbetslagstid kring detta samt vigda konferenser (två ggr per termin) då personalutbildare leder arbetet.
2. Andelen elever som känner sig kränkta eller har sett kränkning på Lillhagsskolan 7-9, har minskat med 4,2% från mars till oktober.
3. För att eleverna ska känna ansvar för trygghet och studiero har vi medvetet arbetat förebyggande genom exempelvis MVP-undervisning, klassföreståndartid, återkoppling av enkätresultat, klassregler, trygghetsvandring, ordningsregler via klassråd och elevråd samt möjlighet att lyfta frågor till elevråd och matråd.
4. All personal har ett relationellt förhållningssätt gentemot eleverna. Skolan som verksamhet främjar bland annat detta genom att ha personal med fokus på just elevrelationer, exempelvis elevcoacher och cafépersonal.

Skolklimat index vt 20	Skolklimat index ht 20	Skolklimat index vt 21	Skolklimat index ht 21	Skolklimat index vt 22	Skolklimat index ht 22
Lillhagen 6,98	7,22	6,91	7,05	7,13	7,21
Kommunen 7,16	7,16	7,08	7,13	7,02	7,03

Analys och utvärdering av mål

1. Utbildning inom Gävlemodellen av ny personal samt diskussioner med alla i personalgruppen. Kartläggningen har visat att det givit effekt, men det finns fortfarande utvecklingspotential. Vi behöver bli ännu bättre på att anmäla samt att alla yrkesgrupper verksamma i skolan behöver bli bättre på att uppmärksamma och utreda de situationer en ser.
2. En del av framgången kommer genom arbetet med MVP i åk 8. Vi har lyckats få eleverna medvetna om kränkningar, konsekvenser kopplade till kränkningar samt diskrimineringsgrunderna tack vare denna satsning som är schemalagd. Då man inte genomfört MVP i sin helhet i en klass, nu åk 9, tror vi att resultatet i kartläggningen försämrats i den klassen. Åtgärden för detta blir att istället arbeta med Machofabriken i den aktuella klassen under läsåret. Ett personligt elevcoacharbete tror vi också är en framgångsfaktor.
3. Enligt Gävlemodellens enkät har studieron på skolan ökat från 51,1% till 58,2%. En bidragande faktor är att personalomsättningen varit låg samt att arbetet med att inkludera vikarier i organisationens arbete utvecklats.
4. Vi har fortfarande elever som via Gävlemodellens enkät berättar att de inte känner att de vet vem på skolan de kan vända sig till om de ser eller blir utsatta för kränkningar. Vi ser dock en förbättring från 87,3% till 88,3% mellan mars och oktober 2022.

Praktiska åtgärder 2022 (aktiva åtgärder)

• Förbättrad miljö i omklädningsrummen på idrotten – Uppfyllt delvis, pågående arbete.
• Sittplatser utomhus, på innegården, efter önskemål av eleverna – Uppfyllt
• Sittplatser i korridoren, efter önskemål av eleverna – Uppfyllt
• Miljön kring toaletterna – Pågående arbete

Mål och aktiva åtgärder 2023

Utifrån 2022 års kartläggningar och analyser har vi valt att arbeta med följande mål:

1. Elever och personal skall inte känna sig utsatta pga. diskrimineringsgrunderna. (Könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, hudfärg och etnisk tillhörighet.)
2. Alla elever skall ha fått kännedom om trygghet och studiero samt förväntas utifrån det ta ansvar för sin egen roll i det.
3. Alla elever skall känna sig trygga med skolans personal samt ha kännedom om till vem en kan vända sig när en är i behov av det.
4. Eleverna ska uppleva att de vuxna på skolan tar tag i de eventuella situationer som kan skapa otrygghet.

Aktiviteter Läsåret 23

Strategier/Verktyg för att lösa konflikter – Aktivt arbeta med utvalt material.

MVP – Insats för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar

Årskursfokus – För åk 7, språkbruk. Åk 8 MVP, normbrytande och våldsbegreppet. Åk 9 ansvar och inre motivation.

Rastaktiviteter – Leds av elevassistenter främst under lunchraster. Olika former av aktiviteter

Gemensamma aktiviteter – Elevrådsdagen. LHU-aktiviteter som Lillhagsruset. Teambana för åk 7. Elevensval, heldag, fyra per läsår. Inskolningsdagar samt avslutningsdagar.

Värdegrundsfrågor – På arbetslag samt konferens. En konferens med gruppdiskussion med fokus på värdegrundsfrågor. En konferens med fokus på tolkning av Gävlemodellens kartläggning samt en konferens då vi har workshop kring utredningar av kränkande behandling.

Analys av sammanställning av kränkningsutredningar – Skall synliggöras i arbetslag och på APT.

Fadderverksamhet – Inom elevrådet.

Litteratur – Utbud av skönlitteratur i biblioteket skall spegla samhällets normer och värden. Eleverna behöver ökad tillgång till skolbiblioteket samt delaktighet i utformandet av biblioteksutbudet.

Bra Start – Kontakt har etablerats för att få till föreläsningar i åk 8.

SKUA – Fokus på att skapa talutrymme för alla elever och utforma undervisningen så att alla elever blir delaktiga

Ledarskap i klassrummet – Förstelärarledd utbildning.

Praktiska åtgärder 2023

• Personal gör bestämda platser i matsal – Ansvariga: trygghetsteamet
• Se över inredning i grupprum – Ansvariga: arbetslagen kopplade till rummen
• Se över skolgården, fler rörelsefrämjande ytor – Ansvariga: bitr. rektor/utvecklingsledare
• Möte mellan Trygghetsteam, Förenade service och Sodexo för att främja tryggheten i alla verksamheter i skolans lokaler

Upptäcka och anmäla

Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling

1. All personal i skolan skall alltid agera och ingripa när man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling. Om elever får kännedom om att någon trakasseras eller kränks ska de meddela detta till en vuxen på skolan. Det är inte alltid en elev vågar säga ifrån i en akut situation när någon blir utsatt, men ett krav är ändå att eleven ifråga avlägsnar sig från situationen. Att tyst stå kvar och iaktta är detsamma som att ge sitt tysta medgivande och delta.
2. Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen skall genast ingripa, anmäla via länk till huvudman och utreda, samt snarast informera elevansvarig lärare. Den vuxne som får först kännedom om det inträffade ansvarar för att samtal med inblandade elever och vårdnadshavare görs. Följande frågor skall besvaras: Vad har hänt? Vilka personer har varit inblandade? Var och när skedde händelsen? Finns det några vittnen? Vad har hittills gjorts? Vilka åtgärder kommer skolan att vidta?
3. Händelsen, åtgärder och uppföljning dokumenteras och benämns Utredning av kränkande behandling. Kopia lämnas till bitr. rektor. Rapporten arkiveras i dokumentskåp.
4. Om kränkningen ej upphör trots ovanstående insatser så kontaktas biträdande rektor och trygghetsteamet kan då kopplas in. Detta sker via en formell anmälan på en specifik blankett. Utredning för kränkande behandling bifogas.
5. Om biträdande rektor delegerar till Trygghetsteamet tar de kontakt med uppgiftslämnaren och med den kränkte för att samla in information och undersöka om det rör sig om en eller flera kränkningar. Om så är fallet tar trygghetsteamet över ärendet och arbetar vidare med det och ansvarar för dokumentation. Skolan uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med skolan vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

1. Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
2. Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
3. Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
4. Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
5. Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.

Anmälan och Utredning av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier

1. Anmälan om kränkande behandling görs, av den som först får informationen om eventuell kränkning, till huvudman via länk på kommunens intranät.
2. Blankett som ska användas i utredningen finns även den på ovanstående länk digitalt eller för utskrift.
3. När utredning och uppföljning är gjorda ges samtlig dokumentation i pappersform till biträdande rektor för arkivering.
4. Biträdande rektor avslutar ärendet när dokumentationen lämnats.

Informera om vart utsatta elever kan vända sig

Som elev kan du vända dig till den personal du känner dig trygg med. Personal som elever och vårdnadshavare även kan vända sig till är:

• Biträdande rektor
• Rektor
• Skolsköterska
• Kurator

Rutiner/Förhindra/Utredande och åtgärdande arbete

Var och en som arbetar inom grundskola och grundsärskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta. Anmälan går då till rektor, biträdande rektor och chef för grundskola. Utbildningsnämnden (huvudmannen) får en sammanställning av samtliga anmälningar.

Utreda: Rektor/biträdande rektor ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna. Utredningsblanketten finns i högerspalten. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.

Avsluta: När utredningen är klar och åtgärderna uppföljda och utvärderade, ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta och avsluta ärendet.

Avslut av utredning om kränkande behandling: OBS! Om utredningen visar att det inte behöver vidtas några åtgärder ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera även detta via länken Avslut av utredning om kränkande behandling.

Några riktlinjer vi följer

1. Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen.
2. Vi ställer aldrig förövaren till svars för det han/hon gjort inför hela klassen.
3. Varje kränkningsfall är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången är som beskrivits ovan.
4. I samtalet med förövare är vi mycket tydliga, vi talar direkt och ger klara och enkla budskap. Vi vädjar inte, vi bagatelliserar inte och vi skapar inte någon förtrolighet. Budskapet är att kränkningar av andra människor aldrig kan accepteras oavsett vilka förklaringar förövaren kan tänkas ha. Skolan ser alltid mycket allvarligt på kränkande behandling.
5. Förövarna måste få ta personligt ansvar för sitt handlande – de har skadat en annan människa. Det är ett brott som är allvarligt och måste markeras. Det är också av yttersta vikt för förövarna själva att ges möjlighet att ta personligt ansvar för att i förlängningen kunna starta en individuell helandeprocess. Stöd och hjälp skall erbjudas både offer och förövare.
6. Vi ställer inga ledande frågor utan arbetar med konkreta fakta.
7. Vi faller inte för påtryckningar om att vara tysta om det inträffade eller att inte göra något. Ett offer eller offrets vårdnadshavare kan vara mycket rädda för att kränkningssituationen skall förvärras om man berättar om det inträffade, att man skall bli utsatt för repressalier. Vi som arbetar i skolan måste kunna garantera offret och dennes familj ett effektivt skydd mot trakasserier. För offret är det av yttersta vikt att denne kan lita på att de vuxna runtomkring både vill och kan ge den hjälp som han/hon behöver.
8. Vårdnadshavare måste beredas möjlighet att hjälpa till att få stopp på kränkningarna. Skolan skall använda vårdnadshavarna som en resurs i arbetet mot kränkande behandling. (I de eventuella fall där kränkningarna visar sig vara sanktionerad från föräldrahåll kommer skolan efter försök att lösa situationen genom samtal göra en polis- eller socialtjänstanmälan.)

Arbetsgång och rutiner vid upprepad kränkande behandling/mobbing

1. När biträdande rektor delegerat ärende till Trygghetsteamet, samtalar de snarast med den utsatte enligt anmälan, därefter med den/de som har kränkt (en i taget), helst under lektionstid. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet oftast efter samtalet p.g.a. skyndsam hantering.
2. Trygghetsteamet klargör att kränkning är oacceptabelt och att beteendet skall upphöra. Den/de som kränkt får specificera vad de tänker göra för att beteendet skall upphöra. Teamet tydliggör också att förövarna kommer att iakttas under närmsta tiden för att säkerställa att kränkningarna verkligen upphör. Berörd personal på skolan informeras via trygghetsteam om kränkningarna och vilka elever som är inblandade muntligt eller via mail till berörd personal.
3. Målet är att uppföljningssamtal med de inblandade sker senast en vecka efter första samtalet av trygghetsteamet. Uppföljningssamtal sker sedan också regelbundet till dess att man vet att kränkningarna har upphört.
4. Samtalsstöd erbjuds vid behov för de inblandade.
5. Inträffar ytterligare händelser går ansvaret för ärendet över till biträdande rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

1. Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
2. Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
3. Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
4. Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
5. Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.

När vi implementerar Trygghetsplanen informerar vi också om aktuella rutiner för utredande och åtgärdande arbete.

Uppföljning och utvärdering

Rutiner för uppföljning och utvärdering Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll.

Rutiner för elevers medverkan vid uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen

Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll