Innehåll
Årets tidsplan
Januari 2023
Upprättad Trygghetsplan 2023 tas i bruk. Planen implementeras i personalgruppen och i alla klasser.
Trygghetstemp i alla klasser och på fritidshemmet och därefter kontinuerligt under året med uppehåll vid Gävlemodellens kartläggning.
Mars – april 2023
Trygghetsvandringar genomförs (utomhus och inomhus)
Kartläggning i Gävlemodellen för alla elever v. 12–13
Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd.
Augusti – September 2023
Trygghetsplanen repeteras i personalgrupp och elevgrupp.
Klassrumsregler och ordningsregler upprättas alt revideras.
Oktober 2023
Kartläggning i Gävlemodellen v 42-43.
November 2023
Trygghetsvandringar genomförs (inomhus och utomhus)
Trygghetsplanen utvärderas i elevgrupper och i personalgrupp.
December 2023
Ny Trygghetsplan upprättas.
Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd.
Januari 2024
Den nya Trygghetsplanen går på remiss och tas i sedan bruk.
När planen är klar finns det att ta del av på skolans hemsida samt på Unikum.
Ansvarig: Trygghetsteam
Personalens delaktighet
Trygghetsplanen hålls levande på arbetslags- och arbetsplatsträffar där personalen aktivt arbetar med värdegrunds och trygghetsfrågor.
Utvärderingar av planen ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Personalen skall yttra sig om planen när den lämnats ut på remiss.
Förankring av planen
Planen skickas ut till samtliga pedagoger
Ansvarig: Trygghetsteam och bitr. rektor
Planen tas upp på elevråd
Ansvarig: Elevrådsansvariga
Planen tas upp för diskussion i klasserna
Ansvarig: Klasslärare
Vårdnadshavare informeras om planen vid vårdnadshavarmöte, hemsidan och UNIKUM
Ansvarig: Klasslärare samt bitr. rektor
Övrig personal och nyanställd personal på skolan informeras om planen
Ansvarig: Bitr. rektor
Elevernas delaktighet
Eleverna har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom:
- utformandet av skolans gemensamma ordningsregler (klassregler för enskilda klasser)
- trygghetsvandring inom- och utomhus, för att visa på mindre trygga platser
- ge förslag på relationsfrämjande åtgärder
- Gävlemodellens kartläggning samt trygghetstemp två ggr/termin.
- Utvärdering av skolans trygghetsarbete – och fokusgrupper
- Frågor gällande ämnet att diskutera i klassråd och elevråd.
- Klassrådsreprenstanter informerar om beslut från elevråd
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom att förmedla synpunkter gällande trygghetsarbetet på skolan via:
- utvecklingssamtal och i andra enskilda samtal.
- Vårdnadshavarmöte, och UNIKUM.
Obligatoriska riktlinjer
På Lillhagsskolan tar vi avstånd från varje form av trakasserier, sexuella trakasserier och kränkandebehandling och agerar när vi får vetskap om detta.
Lillhagsskolan F-6 med följande verksamhetsformer omfattas av planen:
- Förskoleklass – Förskoleklass bedrivs 3,5 h på förmiddagen.
- Grundskolan åk 1–6
- Fritidshem – Fritidshemmet har skolbarnomsorg före och efter skoltid och är ett komplement till skolan för åk F-3
- Fritidsklubb – Fritidsklubben är öppen varje dag från skoldagens slut till 16.30. Under sommar- och jullov är klubben stängd
All personal ansvarar för att arbeta med värdegrundsfrågor och uppmärksamma, utreda och följa upp kränkande behandling. Skolan har också ett trygghetsteam.
Personal i trygghetsteamet läsåret 2022/2023
Kontakta Lillhagsskolan om du har frågor gällande vilken personal som ingår i trygghetsteamet.
Trygghetsteamet har två funktioner:
- Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder och främjande med värdegrundsfrågor
- Att göra operativa akutinsatser vid upprepade handlingar av kränkande behandling
Det operativa insatsarbetet innebär att vi i Trygghetsteamet
- Går in och arbetar med mobbing och upprepad kränkning som klasslärare och arbetslag inte själva kan lösa. Alla ärenden till gruppen skall anmälas på särskild blankett och gå via biträdande rektor där berörd klassföreståndare redogör för ärendet och vad som redan gjorts. Dokumentation av ärendet bifogas.
- Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande behandling eller om ärendet ska hanteras på annat sätt enligt elevhälsoplanen.
- Uppmärksammar, utreder och följer upp ärenden.
Personalutbildare arbetar tillsammans med personalen med trygghetsfrågor genom att:
- Informera hur vi ska hantera diskriminering och kränkande behandling
- Rapportera om aktuella värdegrundsfrågor som behöver utvecklas, initiera olika förebyggande /främjande insatser (t.ex. förmedla diskussionsfrågor till personalgrupp, organisera vänskapsveckor, planera kompetensutvecklingsinsatser, genomförande och analys av trygghetsenkäter m.m.)
- Hålla personalen ajour med aktuell forskning och nyheter i värdegrundsfrågor
- Skaffa en överblick över nuläget gällande trygghet på hela skolan.
Ansvariga för planen är rektor och biträdande rektor
Hela Lillhagen rektorsområde där vi på Lillhagsskolan ingår, arbetar för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. I området ingår förutom Lillhagsskolan, Sjöängsskolan och Vikingaskolan. Trygghetsarbetet innefattar ett likvärdigt tänk över alla skolor kopplat till Gävlemodellen med specifika insatser och åtgärder utifrån behov på respektive skola.
Som rektorsområde och skola har vi en skyldighet att målinriktat enligt grundlag, skollag samt diskrimineringslag aktivt förebygga och åtgärda kränkning, trakasserier och diskriminering.
Vision
Visionen är att Lillhagen RO och Lillhagsskolan F-6 skall vara fritt från kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. Området och Lillhagsskolan F-6 skall vara en attraktiv arbetsplats och eleverna skall känna trygghet och glädje i en stimulerande, trygg och utvecklande lärandemiljö.
Mål
Målet är att det ges likvärdiga förutsättningar för ett tryggt klimat på Lillhagsskolan F-6 och i hela rektorsområdet. Det finns fungerande Trygghetsteam samt personalutbildare som arbetar både främjande/förebyggande och åtgärdande på alla skolor. Vi följer och arbetar aktivt efter Gävlemodellen. Lillhagen RO hjälper och stöttar varandra i de enskilda skolornas fortbildning gällande likabehandlingsarbetet. Detta sker i första hand genom förstelärare och personalutbildare. Ett prioriterat mål i hela området är att skolklimatindex i varje klass ska förbättras. Mätning av detta sker genom Gävlemodellens kartläggning vid två tillfällen per läsår och innefattar bl.a. trygghet, studiero, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Värdegrund
Lillhagen RO Lillhagsskolan F-6s värdegrund bygger på alla människors lika värde med stöd utifrån diskrimineringslagarna. Vi vill ge förutsättningar åt varje elev att utvecklas som människa och skapa en stark grund att stå på resterande del av livet. Vi skapar förutsättningar för detta genom ett gott samarbete och kollegialt lärande över skolorna. Värdegrundsarbetet utformas genom att aktivt följa senaste forskning. Vi tar stöd av Gävlemodellen i utformandet av värdegrundsarbetet.
I Trygghetsplanen kommer ett flertal olika begrepp att användas, nedan följer en definiering av vad vi menar med några av de vanligast förekommande begreppen.
Likabehandling
Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett vem man är.
Diskriminering
När någon på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (man brukar tala om de sju diskrimineringsgrunderna) Diskriminering kan inte förekomma mellan elev-elev, utan det krävs en maktposition- vuxen mot barn.
Kränkande behandling
När någon kränker en elevs värdighet, men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund
Trakasserier
När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (det kan t.ex. handla om att retas, mobba, frysa ut någon m.m.). Trakasserier finns definierade i Diskrimineringslagen medan begreppet kränkande behandling definieras i Skollagen.
Konflikt
Konflikt är någon form av motsättning mellan minst två parter. Till skillnad från mobbing handlar konflikt om två jämbördiga och kan involvera kränkningar som behöver hanteras separat. Medling är en bra metod för att hantera en konflikt.
Främjande arbete
Ett arbete som handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter)
Förebyggande arbete/Aktiva åtgärder
Ett arbete som bygger på de risker som skolan identifierar i sitt arbete genom kartläggningar av tryggheten på skolan och dess direkta aktiviteter och åtgärder.
Mobbning
Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Maktförhållandet mellan den som utsätter och den som blir utsatt är ojämnt och den som utsätter har mer makt.
Diskrimineringsgrunderna
All personal på Lillhagsskolan F-6 ska arbeta för att motverka diskriminering och trakasserier.
Det gör vi genom att:
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
- Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
- Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
- Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
- Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och i stället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
- Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
- Thomas, som har mörk hudfärg, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
- Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A i betyg, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
- Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
- Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
- Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier)
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är en nedsättning av en funktionsförmåga jämfört med en tänkt normalförmåga. Funktionshinder är när det blir svårt för en person att göra något för att omgivningen inte är tillgänglig. Funktionsvariation beskriver att egenskaper och förmågor hos människor är olika i hela befolkningen. Man rekommenderar att vara försiktiga med att använda ordet funktionsvariation, eftersom det riskerar förminska behoven hos personer med funktionsnedsättning. Vill man dock uttrycka att det i samhället finns funktionsvariationer – att människor fungerar olika – kan man använda begreppet.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
- Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
- Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:
- Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
- Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. (trakasserier)
- James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
- På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
- Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
- Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
Främjande arbete
Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbete i skolans olika verksamheter. Genom ett medvetet och systematiskt värdegrundsarbete ska skolan skapa en trygg och medmänsklig arbetsmiljö och kultur där alla känner delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och ges möjlighet att utvecklas. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde.
Lillhagsskolans främjande arbete
Trygghetsteam – Teamets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och främjande samt med akuta insatser mot kränkande behandling på uppdrag av biträdande rektor. Teamet arbetar både operativt och strategiskt för att främja klimatet på skolan.
Rutiner kring trygghetsarbetet- Skolans utvecklingsgrupp och personal arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Vi arbetar enligt Gävlemodellen med personalutbildare som involverar hela personalgruppen där all personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker.
Elevhälsoteam – Elevhälsoteamet träffas regelbundet och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ- och gruppnivå för elever och personal.
EHU – Elevhälsoutvecklande arbete i rektorsområdet. Samtliga team träffas gemensamt över rektorsområdet för att arbeta främjande.
Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghets- och värdegrundsfrågor.
Ordningsregler – Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet. Reglerna ska vara kända av all personal, elever och vårdnadshavare. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar Ordningsreglerna tillsammans med eleverna.
Rastvärdar – finns både på låg- och mellanstadiet. Rastvärdarna arbetar aktivt för att främja trygga raster.
Rastaktiviteter – finns både på låg- och mellanstadiet. Rastaktivister arbetar aktivt för att främja trygga raster och ha aktiviteter som lockar elever till gemenskap, rörelse och aktivitet.
Trygghetstemp – genomförs kontinuerligt för att klasslärare, fritidslärare och arbetslag som ett verktyg för att se trender och tendenser gällande tryggheten hos eleverna mellan att de centrala enkäterna inom Gävlemodellen genomförs.
Pedagogiska måltider – Minst en personal per klass äter pedagogiskt, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna som äter lunch tillsammans med eleverna.
Överlämningsrutiner – Finns vid stadieövergångar.
Gemensamma trivselaktiviteter – Under året anordnas gemensamma friluftsdagar och teamarbeten för att stärka vi-känslan.
Fadderaktiviteter – tillfällen där eleverna får arbeta tillsammans i olika former av aktiviteter och över klass- och stadiegränser.
Månandens fokus – bestäms utifrån de behov som uppstår
Jämställdhet – Personalen strävar efter att ge alla individer, pojkar och flickor eller med annan könsidentitet, lika stort utrymme i alla former av undervisningssituationer, raster och andra friare aktiviteter.
Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen där vi bejakar olikheter.
Vi diskuterar kön och könsuttryck kontinuerligt. (Finns det något typiskt manligt och kvinnligt? Finns det saker som är mer ok för pojkar än flickor att göra eller tvärtom? Får en pojke sminka sig? Kan en tjej klä sig i slips och kavaj?)
Sexualitet och samtycke -Vi anpassar undervisning gällande sexualitet och samtycke utifrån mål och innehåll i våra styrdokument och tar starkt avstånd mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld.
Vi tar upp hbtq-frågor ämnesintegrerat. Vi arbetar tillsammans med eleverna genom att analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.
Etnicitet och religion – Vi uppmärksammar religionernas olika högtider.
Vi diskuterar tillsammans med eleverna om fördomar, olika etniska och religiösa grupper som kan förekomma på skolan, i läromedel eller media.
Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålet utrymme i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.
Vi har utarbetade rutiner anpassade för att ta emot nyanlända elever på skolan.
Jämlikhet – Vi arbetar för att pedagogerna ska skapa kunskap kring funktionsnedsättning, t.ex. genom att prata om synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Vi har ett varierat utbud i biblioteket som främjar olikheter.
Vi för rättvisediskussioner kontinuerligt. Vad är det som är mest rättvist – att behandla alla lika eller olika?
Vi anpassar och varierar undervisning och läromedel för alla elever. Vi ser till att det inte blir särskiljande lösningar för elever med funktionsnedsättningar.
Vi anpassar gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta.
Aktiva åtgärder (förebyggande arbete) en ständigt pågående process
Sammanfattning av arbetet med aktiva åtgärder
Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår från identifierade riskfaktorer i skolans alla verksamheter. Dokumentationen och uppföljningen av detta arbete sker kontinuerligt i skolans alla arbetslag. Värdegrundsarbetet är en stående punkt på agendan vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar.
F-6 inklusive fritidshem/fritidsklubb
Vi passar tider
Vi låter alla få vara med
Vi använder ett vårdat språk
Vi hjälper varandra
Vi är rädd om skolans saker och turas om att använda dem
Vi respekterar och lyssnar på varandra
Vi lämnar in mobilen när vi kommer till skolan
Mål och uppföljning
Under 2022 har vi utifrån resultat av enkäter, såväl centrala som lokala, trygghetsvandringar, samtal i elev-och personalgrupp arbetat efter följande mål (Se föregående plan):
- Skolklimatindex ska öka i samtliga klasser
- Samtlig personal arbetar aktivt mot kränkningar, vet hur utredningar ska gå till samt vet när ett ärende ska lyftas till Trygghetsteamet
- Samtlig personal är insatt i och följer skolans plan för närvaro
- Samtlig personal är insatt i och följer elevhälsoplanen
- Kränkningsindex ska sjunka i alla klasser
- Alla elever ska ha fått kännedom om Skollagen 5 kap; sitt ansvar kring trygghet och studiero
- Alla elever ska känna sig trygga med vuxna på skolan
- Sänkt index för språkbruk på skolan
Utvärdering av Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete från 2022 års plan
Utvärderingen av fjolårets plan har gjorts i utvecklingsgruppen, trygghetsteamet, arbetslag, arbetsplatsträff (APT) samt i elevhälsoteamet. Eleverna har varit delaktiga genom klassråd och elevråd.
Kartläggningsmetoder
- Samtal och diskussioner i den dagliga verksamheten
- Diskussioner på klassråd och elevråd
- Trygghetsvandringar
- Trygghetstemp
- Gävlemodellens kartläggning
- Frågor på utvecklingssamtal
- Diskussioner på vårdnadshavarmöten
- Frågor om värdegrundsarbetet till personal, både individuella frågor samt diskussionsfrågor i arbetslagen från ledning och personalutbildare i Gävlemodellen (PiG)
- Elevintervjufrågor
- Elevfokusgrupper
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Även arbetsro i klassrummet, språkbruk och situation på raster tas upp.
Hur eleverna varit delaktiga i kartläggningen
Eleverna har besvarat enkätfrågor och deltagit i diskussioner klassvis samt på elevråd. Eleverna kan vända sig muntligt eller skriftligt till skolans personal om det förekommer kränkande behandling.
Personalen delaktighet
Personalen har deltagit genom diskussioner i arbetslag och APT. Utredningar skrivs av berörd personal när situationer uppstår.
Utvärdering av aktiva åtgärder 2022 och utifrån kartläggning planerade aktiviteter inför 2023
Det som framkommit i utvärdering med såväl elever som personal av föregående års trygghetsplan ligger till grund för främjande insatser och aktiva åtgärder 2023 på Lillhagsskolan. Det som påtalats av både elever och personal utifrån kartläggningsmetoder är:
Mål och aktiva åtgärder 2023
Utifrån 2022 års kartläggningar och analyser har vi valt att arbeta med följande:
- Skolklimatindex ska höjas i samtliga klasser
- Skolan ska vara en trygg plats där all personal arbetar för att kränkningar ej ska förekomma
- Personal arbetar jämlikt med att upptäcka och utreda kräkningar och konflikter
- Språk och bemötande – bemöta varandra med respekt med fokus på:
- Språkbruk, alla ska använda ett vårdat och trevligt språk
- Att vara förebild för yngre elever
Utifrån Gävlemodellens kartläggning kan vi se att trenden med högt skolklimatindex i starten av mellanstadiet i år vänt. Det brukar vara ett högt index i årskurs 4 och sedan sjunka i de äldre årskurserna. Vi har identifierat ett utvecklingsområde för eleverna i årskurs 4 gällande värderingar, normer, attityder och språkbruk som påverkansfaktorer för resultatet. Resultatet för mellanstadiet dras upp av övriga klasser där index i årskurs 6 är högst på stadiet, vilket är ett trendbrott. På lågstadiet är det fortfarande en framgångsfaktor att lyfta att vi har så stabila och höga resultat på skolklimatindex.
I fokusgrupperna framkom att eleverna ser problem med att alla vuxna inte har samma förhållningssätt och regler för eleverna och att personal säger till på olika allvarliga vis. Vikten av att även vikarier finns där som trygghet och hjälper till i arbetet mot kränkningar och för elevernas trygghet. De signalerar vikten av att de vuxna är förebilder och följer reglerna och vågar säga till alla elever som inte gör det, eller som beter sig illa.
| Skolklimat index vt 20 | Skolklimat index ht 20 | Skolklimat index vt 21 | Skolklimat index ht 21 | Skolklimat index vt 22 | Skolklimat index ht 22 |
|---|---|---|---|---|---|
| F-3: index 8,70 | F-3: index 8,86 | F-3: index 8,91 | F-3: index 8,97 | F-3: index 8,77 | F-3: index 8,68 |
| 4-6: index 7,45 | 4-6: index 7,04 | 4-6: index 6,94 | 4-6: index 7,54 | 4-6: index 7,27 | 4-6: index 7,40 |
Skolklimatindex ska öka i samtliga klasser
I resultatet för skolklimatindex kan vi se att 7 klasser av 12 har höjt sitt resultat jämfört med vårterminen. Förskoleklasserna har inget tidigare resultat att jämföra med. Plan finns framåt med insatser för grupperna som har sänkt sitt resultat så att det sticker ut. Fortsatta aktiva åtgärder för att skapa en trygg skola för alla elever.
Samtlig personal arbetar aktivt mot kränkningar, vet hur utredningar ska gå till samt vet när ett ärende ska lyftas till Trygghetsteamet
Det framkommer via fokusgrupperna att detta fortfarande bör vara ett prioriterat mål framåt. Vikarier borde inkluderas mer aktivt i detta mål, en plan för hur de kan lämna över till ordinarie personal som kan ta vid och utreda eventuella kränkningar men också skapa en trygg miljö på skolan. Vikten av att all personal tar tag i och stävjar konflikter och kränkningar.
Samtlig personal är insatt i och följer skolans plan för närvaro
Ur ett generellt perspektiv har det blivit bättre. Utvecklingsområde att öka kunskapen kring kartläggningen för hög frånvaro. Närvaron ska lyftas på samtliga utvecklingssamtal framåt. Arbetsgång från elevhälsan har underlättat.
Samtlig personal är insatt i och följer elevhälsoplanen
Utvecklingspotential i att använda arbetslaget som resurs i olika pedagogiska dilemman. Positivt att det finns en arbetsgång och fler dokument kring elevhälsoarbetet med tex åtgärder, vilket underlättar arbetet.
Kränkningsindex ska sjunka i alla klasser
Resultatet visar att det fortsatt förekommer kränkningar som elever upplever eller ser. Vi behöver aktivt fortsätta arbeta mot en skola fri från kräkningar.
Alla elever ska ha fått kännedom om Skollagen 5 kap; sitt ansvar kring trygghet och studiero
I uppstarten fick eleverna på mellanstadiet i samtliga klasser kännedom om detta. På lågstadiet har eleverna arbetat med åldersanpassat material kring detta.
Alla elever ska känna sig trygga med vuxna på skolan
Gävlemodellens kartläggning visar att nästan alla elever på Lillhagsskolan F-6 har trygga vuxna som de har förtroende för i skolan. Vi ser en vinst i relationsskapande med eleverna för att skapa en trygghet.
Sänkt index för språkbruk på skolan
Via fokusgrupperna framkom det att ett dåligt språkbruk är normaliserat bland vissa av de äldre elevgrupperna. De yngre hör hur de äldre pratar och det sprider sig. Vi behöver fortsätta jobba aktivt med språkbruk i samtliga klasser och personal måste stötta eleverna i att stävja detta.
Praktiska åtgärder 2022 (aktiva åtgärder)
Vårtermin:
- Ökad rasttillsyn – alla vuxna ska vara ute i högre utsträckning på raster den första veckan vid terminsstart. – uppfyllt
- Värdegrundstema – Fritids börjar varje vårtermin med ett antal veckor där de arbetar med värdegrund. Samarbetsövningar, värdegrundsövningar. – uppfyllt
- Språkbruksinsats – fokus, i samtliga klasser F-6, kommer ligga på språkbruk och ords betydelse samt hur de används. – uppfyllt
- Agera tillsammans – insats för åk 5 för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar. – uppfyllt
- Projekt Samspel – för fritidsklubb och åk 6. – inte uppfyllt då samarbetet föll på specifika personer som slutat.
- Vänliga veckan– sammanfaller med alla hjärtans dag, här ingår olika värdegrundsövningar/lekar/aktiviteter. Trygghetsteamet kommer att skicka ut förfrågan till samtliga klasser för att de ska bli mer delaktiga i planeringen. – uppfyllt
- Stopp min kropp – vägledning om kropp och gränser för F-3 -uppfyllt, årshjul har skapats för F-3 och insatser för de olika årskurserna.
- Rocka sockorna – dagen uppmärksammas och allas lika värde belyses extra tydligt med tex övningar och sång. – uppfyllt
- Lillhagsskolans dag nr 2, aktiviteter och lekar på hela F-6 för alla elever i mindre faddergrupper alternativt klassvis. – uppfyllt
Hösttermin:
- Ökad rasttillsyn – alla vuxna ska vara ute i högre utsträckning på raster den första veckan vid terminsstart. – uppfyllt
- Värdegrundstema – Fritids börjar varje hösttermin med ett antal veckor där de arbetar med värdegrund. Samarbetsövningar, värdegrundsövningar. – uppfyllt
- I uppstart av höstterminen finns en vänskapsvecka med Lillhagsskolans dag nr 1, där fadderarbete och andra aktiviteter förekommer. – uppfyllt till viss del, detta slogs ihop med idrottens dag.
- Agera tillsammans – insats för åk 5 för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar. – inlett
- Stopp min kropp – vägledning om kropp och gränser för F-3 -till viss del uppfyllt, årshjul finns men F-klass har valt att arbeta med detta på vårterminen då de upplever att barnen är så pass nya på skolan och med pedagogerna på hösten att arbetet ger mer effekt på vårterminen. Dock har ett annat material uppmärksammats som kommer att finnas med under ht-23.
- FN-tema mellan 24/10–20/11 på hela F-6, då finns arbete om FN och barnkonventionen extra levande i verksamheten. – till viss del uppfyllt, vissa klasser har arbetat mer andra mindre under perioden.
- Höststorsjung med vänskapstema v. 43 – uppfyllt, tema blev FN i linje med FN-temat under hösten.
- Julpyssel – inför julen pysslar eleverna i sina faddergrupper. – till viss del uppfyllt, några klasser har inte haft möjlighet till pyssel med fadderklasser.
- Julavslutning och storsjung stadieövergripande i A-spår och B-spår alternativt stadievis. – uppfyllt, i år gjordes detta stadievis.
Aktiviteter
Vårterminen -23
- Ökad rasttillsyn – alla vuxna ska vara ute i högre utsträckning på raster den första veckan vid terminsstart.
- Värdegrundstema – Fritids börjar varje vårtermin med ett antal veckor där de arbetar med värdegrund. Samarbetsövningar, värdegrundsövningar.
- Språkbruksinsats – fokus, i samtliga klasser F-6, kommer ligga på språkbruk och ords betydelse samt hur de används
- Ökat välbefinnande i skolan – insats för åk 4 arbete genom praktiska lektioner i positiv psykologi.
- Agera tillsammans – insats för åk 5 för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar.
- Vänliga veckan– sammanfaller med alla hjärtans dag, här ingår olika värdegrundsövningar/lekar/aktiviteter. Trygghetsteamet kommer att skicka ut förfrågan till samtliga klasser för att de ska bli mer delaktiga i planeringen. – uppfyllt
- Stopp min kropp – vägledning om kropp och gränser för F-3
- Rocka sockorna – dagen uppmärksammas och allas lika värde belyses extra tydligt med tex övningar och sång.
- Lillhagsskolans dag, aktiviteter och lekar på hela F-6 för alla elever i mindre faddergrupper alternativt klassvis.
Hösterminen -23
- Ökad rasttillsyn – alla vuxna ska vara ute i högre utsträckning på raster den första veckan vid terminsstart.
- Månadens fokus – olika fokusområden som belyses särskilt under en månad i klasserna.
- En bra start – kompissnack åk 4–6 med spelare från Brynäs IF.
- Värdegrundstema – Fritids börjar varje hösttermin med ett antal veckor där de arbetar med värdegrund. Samarbetsövningar, värdegrundsövningar.
- I uppstart av höstterminen finns en vänskapsvecka där fadderarbete och andra aktiviteter förekommer.
- Idrottens dag samt skoljoggen – rörelse och trygghetsfrämjande aktiviteter stadievis.
- Agera tillsammans – insats för åk 5 för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar.
- Stopp min kropp – vägledning om kropp och gränser för F-3
- Höststorsjung med FN-tema v. 43
- Julpyssel – inför julen pysslar eleverna i sina faddergrupper.
- Julavslutning och storsjung stadieövergripande i A-spår och B-spår alternativt stadievis.
Upptäcka och anmäla
Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling
- All personal i skolan skall alltid agera och ingripa när man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling. Om elever får kännedom om att någon trakasseras eller kränks ska de meddela detta till en vuxen på skolan. Det är inte alltid en elev vågar säga ifrån i en akut situation när någon blir utsatt, men ett krav är ändå att eleven i fråga avlägsnar sig från situationen. Att tyst stå kvar och iaktta är detsamma som att ge sitt tysta medgivande och delta.
- Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen skall genast ingripa, anmäla via länk till huvudman och utreda, samt snarast informera elevansvarig lärare. Den vuxne som får först kännedom om det inträffade ansvarar för att samtal med inblandade elever och vårdnadshavare görs. Följande frågor skall besvaras: Vad har hänt? Vilka personer har varit inblandade? Var och när skedde händelsen? Finns det några vittnen? Vad har hittills gjorts? Vilka åtgärder kommer skolan att vidta
- Händelsen, åtgärder och uppföljning dokumenteras och benämns Utredning av kränkande behandling. Kopia lämnas till bitr. rektor. Rapporten arkiveras i dokumentskåp.
- Om kränkningen ej upphör trots ovanstående insatser så kontaktas biträdande rektor och trygghetsteamet kan då kopplas in. Detta sker via en formell anmälan på en specifik blankett. Utredning för kränkande behandling bifogas.
- Om biträdande rektor delegerar till Trygghetsteamet tar de kontakt med uppgiftslämnaren och med den kränkte för att samla in information och undersöka om det rör sig om en eller flera kränkningar. Om så är fallet tar Trygghetsteamet över ärendet och arbetar vidare med det och ansvarar för dokumentation. Skolan uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med skolan vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
- Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
- Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
- Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
- Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
- Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.
Anmälan och Utredning av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier
- Anmälan om kränkande behandling görs, av den som först får informationen om ev kränkning, till huvudman via länk på kommunens intranät.
- Blankett som ska användas i utredningen finns även den på kommunens intranät digitalt eller för utskrift.
- När utredning och uppföljning är gjorda ges samtlig dokumentation i pappersform till biträdande rektor för arkivering.
- Biträdande rektor avslutar ärendet när dokumentationen lämnats.
Informera om vart utsatta elever kan vända sig
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till:
- Biträdande rektor
- Rektor
- Skolsköterska
- Kurator
- Trygghetsteam
- PiG Personalutbildare Gävlemodellen
Rutiner/Förhindra/Utredande och åtgärdande arbete
Var och en som arbetar inom grundskola och grundsärskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta. Anmälan går då till rektor, biträdande rektor och chef för grundskola. Utbildningsnämnden (huvudmannen) får en sammanställning av samtliga anmälningar.
Utreda Rektor/biträdande rektor ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna. Utredningsblanketten finns i högerspalten. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.
Avsluta När utredningen är klar och åtgärderna uppföljda och utvärderade, ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta och avsluta ärendet.
Avslut av utredning om kränkande behandling. OBS! Om utredningen visar att det inte behöver vidtas några åtgärder ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera även detta via länken Avslut av utredning om kränkande behandling.
Några riktlinjer vi följer
- Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen.
- Vi ställer aldrig förövaren till svars för det han/hon gjort inför hela klassen.
- Varje kränkningsfall är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången är som beskrivits ovan.
- I samtalet med förövare är vi mycket tydliga, vi talar direkt och ger klara och enkla budskap. Vi vädjar inte, vi bagatelliserar inte och vi skapar inte någon förtrolighet. Budskapet är att kränkningar av andra människor aldrig kan accepteras oavsett vilka förklaringar förövaren kan tänkas ha. Skolan ser alltid mycket allvarligt på kränkande behandling.
- Förövarna måste få ta personligt ansvar för sitt handlande – de har skadat en annan människa. Det är ett brott som är allvarligt och måste markeras. Det är också av yttersta vikt för förövarna själva att ges möjlighet att ta personligt ansvar för att i förlängningen kunna starta en individuell helandeprocess. Stöd och hjälp skall erbjudas både offer och förövare.
- Vi ställer inga ledande frågor utan arbetar med konkreta fakta.
- Vi faller inte för påtryckningar om att vara tysta om det inträffade eller att inte göra något. Ett offer eller offrets vårdnadshavare kan vara mycket rädda för att kränkningssituationen skall förvärras om man berättar om det inträffade, att man skall bli utsatt för repressalier. Vi som arbetar i skolan måste kunna garantera offret och dennes familj ett effektivt skydd mot trakasserier. För offret är det av yttersta vikt att denne kan lita på att de vuxna runtomkring både vill och kan ge den hjälp som han/hon behöver.
- Vårdnadshavare måste beredas möjlighet att hjälpa till att få stopp på kränkningarna. Skolan skall använda vårdnadshavarna som en resurs i arbetet mot kränkande behandling. (I de eventuella fall där kränkningarna visar sig vara sanktionerad från föräldrahåll kommer skolan efter försök att lösa situationen genom samtal göra en polis- eller socialtjänstanmälan.)
Arbetsgång och rutiner vid upprepad kränkande behandling/mobbing
- När biträdande rektor delegerat ärende till Trygghetsteamet, samtalar de snarast med den utsatte enligt anmälan, därefter med den/de som har kränkt (en i taget), helst under lektionstid. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet oftast efter samtalet p.g.a skyndsam hantering.
- Trygghetsteamet klargör att kränkning är oacceptabelt och att beteendet skall upphöra. Den/de som kränkt får specificera vad de tänker göra för att beteendet skall upphöra. Teamet tydliggör också att förövarna kommer att iakttas under närmsta tiden för att säkerställa att kränkningarna verkligen upphör. Berörd personal på skolan informeras via trygghetsteam om kränkningarna och vilka elever som är inblandade muntligt eller via mail till berörd personal.
- Målet är att uppföljningssamtal med de inblandade sker senast en vecka efter första samtalet av trygghetsteamet. Uppföljningssamtal sker sedan också regelbundet till dess att man vet att kränkningarna har upphört.
- Samtalsstöd erbjuds vid behov för de inblandade.
- Inträffar ytterligare händelser går ansvaret för ärendet över till biträdande rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
- Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
- Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
- Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
- Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
- Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.
När vi implementerar Trygghetsplanen informerar vi också om aktuella rutiner för utredande och åtgärdande arbete.
Uppföljning och utvärdering
Rutiner för uppföljning och utvärdering
Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll.
Rutiner för elevers medverkan vid uppföljning och utvärdering Trygghetsplanen
Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll