Vision
En vision kan beskrivas som ett framtida tillstånd som man vill uppnå; en bild av någonting som man gärna vill förverkliga, men som inte behöver kunna mätas eller vara helt realistisk. En vision beskriver alltså något som vi strävar mot att uppnå.
Vår absoluta målsättning och vision är att Nynässkolan ska vara en skola där alla, både elever och vuxna, ska vara trygga och känna sig lika behandlade oavsett etnisk tillhörighet, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller om man har en funktionsnedsättning. Ingen elev eller personal ska utsättas för trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering eller kränkningar.
Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar och trakasserier mellan elever såväl som mellan personal och elever. Om något av ovanstående ändå sker ska personalen på skolan se till att detta upphör omedelbart.
Ansvar
Skolledarna är ytterst ansvariga för arbetet med Trygghetsplanen. Alla som arbetar och studerar på Nynässkolan har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka tryggheten och trivseln i skolan.
Det är biträdande rektors ansvar att:
- Trygghetsplanen utvärderas, skrivs om och förankras varje år
- Trygghetsplanen tas upp på vårterminens första arbetsplatsträff
- all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av kränkande behandling är förbjudna på skolan
- skolans personal gör ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka alla former av kränkande behandling
- om skolan får kännedom om att kränkande behandling förekommer, ska skolan se till att utredning görs och att åtgärder vidtas för att stoppa detta
- skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar kränkande behandling som har upptäckts och de åtgärder som har vidtagits
- kontakta andra myndigheter om det behövs
Det är varje lärares och annan skolpersonals ansvar att:
- bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt och att följa skolans Trygghetsplan
- ta upp Trygghetsplanen på ett föräldramöte under läsåret
- ta upp innehållet i Trygghetsplanen med eleverna i början av varje termin, ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som du förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling
- anmäla till huvudman vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och skyndsamt starta en utredning. Detta enligt den nya Skollagen 6 kap 9§
- dokumentera kränkande behandling som har upptäckts och vidta åtgärder för att stoppa detta
- följa upp fall av kränkande behandling
Det är varje elevs ansvar att:
- bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Det är bra om du som elev berättar för någon vuxen på skolan om du upptäcker eller utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering
Delaktighet
Eleverna får en genomgång av de främjande åtgärderna vid läsårsstart och har då möjlighet att ge synpunkter på dessa. Skolans rutiner för kränkningsärenden ska gås igenom varje termin och Trygghetsteamet presenterar sig i början av höstterminen.
Eleverna får i början av vårterminen på mentorstid tala om vilka platser på skolan som de upplever som otrygga. Elevrådet gör sedan en sammanställning och diskuterar vilka åtgärder som bör sättas in.
Alla elever svarar på ”Gävlemodellens” trygghetsenkät i mars (v.12) och i oktober (v. 42).
Förankring
Trygghetsplanen ska vara ett ”levande” dokument och den ska vara väl känd hos personal, föräldrar och elever.
All personal ska ta del av Trygghetsplanen på första arbetsplatsträffen varje termin. Ansvariga är biträdande rektor och personalutbildare.
Eleverna ska ta del av Trygghetsplanen i början av varje termin. Ansvariga är mentorerna.
Vårdnadshavare ska ta del av Trygghetsplanen på ett föräldramöte under läsåret. Ansvariga är mentorerna.
Främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig delaktiga, trygga och utvecklas.
Skolan ska aktivt arbeta för att motverka traditionella könsmönster, utseendenormer och att alla elever oavsett sexuell läggning eller könsidentitet ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Varje klass diskuterar språket som används på skolan, könsmönster, utseendenormer, går igenom skolans ordningsregler samt diskuterar hur man ska agera mot varandra.
Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett synlig eller osynlig funktionsnedsättning. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionsnedsättningar beaktas, såsom genom t ex undervisningsmetoder, miljö, material och andra audiovisuella hjälpmedel. Undervisning och läromedel anpassas och varieras för hela klassen så långt det är möjligt, vi ser till att det inte alltid blir särskiljande lösningar för elever med funktionsnedsättning
Vi ska aktivt och systematiskt lyfta olika former av moraliska, etiska, kulturella och religiösa frågeställningar. Vi diskuterar normer, fördomar och föreställningar kring dessa.
Detta sker fortlöpande på bl.a. på arbetslagsmöten. Att med eleverna arbeta med begrepp som empati, självkänsla, respekt och tillit kontinuerligt är en starkt förebyggande åtgärd mot kränkande behandling.
Varje år utbildas alla elever i åk 9 i Machofabriken som är ett metodmaterial för jämställdhet och mot våld. Detta i samarbete med fältassistenter från socialtjänsten. Shanazis hjältar (en grupp ungdomar som har utbildats i värdegrund för att vara positiva förebilder för yngre elever) träffar elever ett par gånger per termin i motiverande syfte. Vi har också återkommande temadagar med värdegrunden i fokus. Till dessa dagar bjuds också externa aktörer in, t.ex. Grinden, Jämställdhetsmyndigheten, UMO m.fl.
En gång per termin ska trygghetsteamet och elevrådet träffas för att diskutera aktuella frågor och utvecklingsområden som har med trygghet och studiero att göra. Det är mycket viktigt att eleverna känner delaktighet i det dagliga arbetet och att de kan påverka sin situation både i och utanför klassrummet. Med stigande ålder är det också viktigt att de får ta ökat ansvar. Att träna sig i ett demokratiskt förhållningssätt är en väg att gå gällande att stärka sammanhållningen i klassen och på skolan och att främja samarbete med andra.
Vi har också:
- regelbundna klassråd och elevråd, där eleverna får träning i demokratiskt förhållningssätt samt möjlighet till inflytande
- elever som får möjlighet att bidra till ett positivt skolklimat genom att t.ex. sjunga i foajén, delta i talangjakt, sälja fika i cafeterian och vara värdar på våra öppna hus.
- schemalagd rasttillsyn både i korridorer, matsal och vid bussen
- vuxna som äter med eleverna i matsalen
- ett elevcafé med vuxennärvaro
- elevcoacher/socialpedagoger som arbetar för ett tryggt klimat på skolan, t.ex. anordnas tävlingar och aktiviteter för eleverna på raster.
- utbildning för all personal i trygghetsfrågor enligt årshjulet
- regelbundna träffar för trygghetsteamet med fältassistenter, ungdomspolis och drogfri skola
- inskolningsdagar vid läsårsstart för att stärka klassbildningen samt avslutningsdagar innan vårterminen slutar
- kontinuerliga värdegrundsdiskussioner med eleverna både enskilt och i grupp
- informationsmöten med vårdnadshavare där fältassistenter och Drogfri skola deltar
All personal under ledning av arbetslagsledare och personalutbildare ansvarar för det främjande arbetet.
Upptäcka och anmäla kränkande behandling
Målsättningen är att upptäcka alla former av kränkande behandling i ett så tidigt skede som möjligt.
Aktiviteter
- Skolan har ett trygghetsteam som träffas varannan vecka.
- Elevhälsoteamet har en stödjande och konsultativ funktion. I gruppen ingår rektor/biträdande rektor, skolkurator, speciallärare, VIP-ansvarig lärare, specialpedagog, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamet träffas varje vecka. Vissa EHT-möten på skolan ägnas åt främjande arbete, sk. Utvecklings-EHT.
- Samlad elevhälsa består av skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog, speciallärare och skolkurator. Samlad elevhälsa har en stödjande och konsultativ funktion och de träffas en gång i veckan.
- Regelbundna hälsosamtal med skolsköterska sker enligt ett schema under hela grundskoleperioden.
- Gävlemodellens enkäter om trivsel och kränkande behandling görs två gånger per läsår och kommunens enkät till åk 8 görs vartannat år.
- Rastvärdar, matsalsvärdar och bussvärdar finns dagligen i verksamheten.
- Elevcoacher finns i och utanför klassrummen samt i caféet.
- Mentorstid en gång i veckan.
- Utvecklingssamtal med vårdnadshavare minst två gånger per läsår.
Utreda och åtgärda
Enligt skollagen 6 kap 9 § är lärare, förskollärare, fritidspedagog eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att omedelbart anmäla till huvudman.
Så snart någon inom verksamheten får kännedom om att en elev anser sig utsatt för kränkande behandling ska detta anmälas till huvudman och skyndsamt utredas. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. En kränkning är inte en konflikt, men ur en kränkning kan lätt en konflikt uppstå. Därför är det viktigt att all personal har ansvar för att alltid aktivt motverka och agera vid kränkande behandling.
Elever ska kunna vända sig till alla vuxna för stöd. Ingen får hänvisas vidare, de vuxna bär ansvaret för att frågan förs till rätt mottagare.
Rektor/biträdande rektor är alltid ytterst ansvarig för att misstanke om trakasserier eller kränkande behandling utreds.
- Alla som arbetar inom grundskola eller grundsärskola som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta till huvudman. Biträdande rektor får då kännedom om ärendet och en utredning ska skyndsamt påbörjas. Den vuxne som gjort anmälan är ansvarig för utredningen, men kan få stöd av trygghetsteamet.
- Ärendet dokumenteras på blanketten Utredning av kränkning/diskriminering/trakasserier på Nynässkolan. Första sidan kopieras och lämnas till trygghetsteamet.
- Enskilda samtal, både med den som känner sig utsatt för kränkningen och den/de som påstås ha utfört kränkningen. Dokumentation sker på samma blankett.
- Vårdnadshavare informeras om möjligt samma dag. Dokumentationen sker på samma blankett.
- Åtgärder sätts in för att förhindra fortsatta kränkningar. Dokumentation sker på samma blankett.
- Uppföljningar sker med både den/de som blivit utsatta och den/de som utfört kränkningen vid minst tre tillfällen innan ärendet kan avslutas. Dokumentation sker på samma blankett.
- När ärendet avslutas lämnas hela blanketten till biträdande rektor.
- Om kränkningarna fortsätter har trygghetsteamet allvarssamtal med de inblandade eleverna. Dessa samtal följs upp minst tre gånger för att se att kränkningarna har upphört.
- Om kränkningarna ändå fortsätter kallar biträdande rektor elever, vårdnadshavare och mentorer till ett möte.
- Disciplinära åtgärder kan då vidtas enligt skollagen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
- Den vuxne som får information om misstänkt kränkande behandling anmäler detta till huvudman.
- Anmälan går till rektor och biträdande rektor eller biträdande rektor som själv leder utredningen. Om det är en chef som kränker en elev är det närmaste chef som leder utredningen.
- Båda sidor skall beredas möjlighet att ge sin syn på det inträffade. Är kränkningen grov tas berörd personal ur tjänst i avvaktan på utredning.
- Allt dokumenteras skriftligt.
- Rektor/biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
Dokumentation
Det är av yttersta vikt att alla ärenden, samtal och möten dokumenteras på blanketten Utredning av kränkning/diskriminering/trakasserier på Nynässkolan. Om ett ärende uppstår ska en kopia på händelsen lämnas till biträdande rektor. När ärendet är avslutat lämnas övrig dokumentation in till biträdande rektor och arkiveras.
Följa upp och utvärdera
Årets Trygghetsplan ska utvärderas innan höstterminens slut av skolledning, lärare samt elever. Ansvariga för att årets plan utvärderas är biträdande rektor och övriga i trygghetsteamet. Det främjande arbetet och de aktiva åtgärderna utvärderas av eleverna på mentorstid och av personalen på arbetslagsmötet i slutet av varje termin.<
Aktiva åtgärder (förebyggande arbete)
Detta arbete tar sikte på att minimera risken för trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering, kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår ofta från identifierade riskfaktorer.
Detta arbete omfattar flera steg:
Kartläggning / undersökning / ”fånga upp dagsläget” (Det här ser vi?)
Vi beskriver hur arbetet kan förbättras med att kartlägga brister eller riskfaktorer för diskriminering, kränkningar och trakasserier?
Analys / orsaker / slutsatser / mål (Varför är det så?)
Vi funderar över orsaker till negativa företeelser i verksamheten, drar slutsatser och sätter mål för vad som skall förbättras.
Insatser (Vad behöver göras? När ska det göras? Vem gör vad?)
Vi ser över vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån konstaterade brister eller riskfaktorer, när de ska göras samt vem eller vilka som ansvarar för dessa.
Uppföljning och utvärdering (Hur blev det?)
Vi följer upp och utvärderar våra insatser.
Samverkan
Vi beskriver hur personal och elever samverkar i arbetet med aktiva åtgärder.
Dokumentation
Vi dokumenterar fortlöpande alla steg i arbetet med aktiva åtgärder. Dokumentet ligger i vår sharepoint i mappen ”Trygghetsarbete”. All personal ansvarar för att dokumentera arbetet med aktiva åtgärder.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med också diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnor eller homosexuella. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Snapchat).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:
- Carl blir ofta kontaktad via sociala medier av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
- Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
- Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
- Pedro blir retad av kompisarna för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
- Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
- Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
- Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
- Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
- Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
- Läraren nekar Leila att bära hijab på SFI-undervisningen med motiveringen hijab är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
- Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
- På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
- Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
- Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:
- Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
- Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
- På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
- Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier] - Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]