skriv utLyssnaTranslate Trygghetsplan VallbacksskolanVallbacksskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inledning Vallbacksskolan ska vara en skola med trygga elever och hög måluppfyllelse, en mötesplats där alla känner sig sedda och kan vara sig själva. All form av kränkande behandling och diskriminering ska förebyggas och om detta förekommer ska det genast uppmärksammas och åtgärdas. Planen har sin utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (SKOLFS 2009:38). Det demokratiska uppdraget ska utgöra grunden för all verksamhet. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska uppdraget, som är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner, består av olika delar: Att främja elevernas lärande om demokrati och värdegrund. Att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare. Att motverka alla former av kränkande behandling. Vår skola Vallbacksskolans trygghetsarbete bygger på Gävlemodellens tankar kring systematik och hela-skolan-ansats där hela verksamheten genomsyras av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. På Vallbacksskolan finns ett Trygghetsteam som träffas en gång i veckan för att reda ut kränkningar som uppstått. I Trygghetsteamet ingår personal från elevhälsan, pedagoger, mentorer, socialpedagoger och elevcoacher. I enlighet med Gävlemodellen har Vallbacksskolan personalutbildare som genomför insatser där all personal utbildas i frågor som rör trygghetsarbetet. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig delaktiga, trygga och där de utvecklas. I det främjande arbetet stärks de delar som bidrar till trivsel och en positiv atmosfär på skolan. Klassråd genomförs i varje klass en gång i månaden. Elevrådet träffas regelbundet, en gång i veckan och ger eleverna möjlighet till ökat inflytande och större gemenskap. Gemensamt fokus på elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i all verksamhet, undervisning liksom annat För att öka tryggheten i klassrummet bestäms gruppindelningar och placering i klassrummet av undervisande lärare Åldersblandade grupper vid elevens val och arbetslagsblandade temadagar för att stärka gemenskapen och ge möjlighet att lära känna varandra Schemalagd rasttillsyn där rastvärdar bär väst för att synas Elevcafé med elevcoach som även jobbar främjande för ett positivt skolklimat Rastaktiviteter i ”Stenrummet” Elevcoacher som jobbar aktivt tillsammans med eleverna för att främja en trivsam miljö för alla Pedagogiska luncher där klass och personal äter tillsammans, ingen ska sitta ensam och äta Lunchaktiviteter ordnas av coacherna i samråd med eleverna All personal utbildas och uppdateras i skolans trygghetsarbete för att kunna arbeta främjande I enlighet med skolans ”värdegrundsårshjul” arbetar vi med värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet med eleverna Övergång mellan stadierna planeras och förbereds tillsammans med avlämnande skolor Inskolningsdagar med inslag av teambuilding vid läsårsstart Regelbundna områdesträffar med socialtjänst och polis På personalkonferenser, elevråd och klassråd diskuteras förslag på aktiviteter som påverkar skolklimatet positivt Alla klasser har rörelsepass för att främja både måluppfyllelse och gemenskap Fadderverksamhet Information till vikarier om klassrumsrutiner MVP – mentorer i våldsprevention (arbete i åk 8) Utvecklat mentorskap i åk 7 för en tätare kontakt mellan skola, elev och vårdnadshavare Mobilfri skola för att öka koncentrationen på skolarbetet och minska hjärnstress och risk för kränkningar via sociala medier Socialpedagoger med uppdrag att fokusera på det främjande och förebyggande trygghetsarbetet Delaktighet Biträdande rektor ansvarar för att planen tas fram och att samtliga blir informerade. All personal på Vallbacksskolan ska vara väl insatt i Trygghetsplanens innehåll och hur arbetet med att skapa trygghet går till. I början av läsårsstart, efter planens revidering informeras personal och elever om hur Vallbacksskolan arbetar mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. Vårdnadshavare tar del av planen vid första träffen med klassmentor. Trygghetsfrågor är en stående punkt på arbetslagens och elev- och klassrådens dagordning. En representant från Trygghetsteamet har kontakt med elevrådet gällande trygghetsfrågor. Alla synpunkter på hur Vallbacksskolan kan bli bättre på att förebygga och motverka kränkande behandling tas tacksamt emot och diskuteras vid Trygghetsteamets möten och med elevrådet. All personal ansvarar för att arbeta med värdegrundsfrågor och uppmärksamma, utreda och följa upp kränkande behandling. Synpunkter kan lämnas till rektor, bitr. rektor eller andra representanter för den elevvårdande personalen på skolan. Aktiva åtgärder/förebyggande arbete Kartläggningar För att undersöka och få kännedom om hur läget är gällande tryggheten på skolan, använder vi oss av Gävlemodellens trygghetskartläggning en gång per termin och våra egna så kallade ”Trygghetstemp”. Vi genomför även enskilda samtal och samtal i grupp samt diskussioner och samtal i personalgruppen. En gång per termin genomförs trygghetsvandringar. Målen läsåret 19/20, hur väl har vi uppnått dem? Förra läsårets mål handlade om att få trygga klasser med bra sammanhållning där alla känner alla, ökad studiero i klassrummen och att eleverna ska ha god kännedom om skolans trygghetsarbete. I skolsköterskans samtal med de nyblivna sjuorna framgår det att de känner till skolans trygghetsarbete och att de vet vart de ska vända sig om det uppstår kränkningar eller andra situationer där en vuxen behöver ingripa. En förbättrad studiero kan till viss del ha bidragit till skolans högre måluppfyllelse under förra läsåret. Resultat och analys av kartläggningen vt -20 52,9% har inte utsatts för några negativa handlingar (52,3% ht -19) 2,7% andel elever utsatt för mobbning (3,2% ht -19) 7,47 av 10 skolklimatindex (7,43 ht -19) Resultatet på vårterminens kartläggning visar på förbättrade resultat både på andel elever som utsatts för mobbing och andel elever som inte utsatts för några negativa handlingar. Resultaten är även bättre både när det gäller snittet för Gävle och hela Sverige. I övrigt visar kartläggningen att skojbråk fortfarande är en orsak till konflikter och bråk som blir till allvar, vi behöver därför arbeta vidare med att upplysa eleverna om riskerna med skojbråk. Vi har inledningsvis på höstterminen uppmärksammat kränkande ”lekar” med inslag av övergrepp som går ut på att slå varandra hårt i baken. I vissa klasser finns grupperingar bland eleverna som påverkar sammanhållningen och relationerna på ett negativt sätt. Vi måste arbeta mer aktivt med integrationen, främja sammanhållningen och ge våra elever fler möjligheter att lära känna varandra. Vi måste dessutom arbeta med att få eleverna mer delaktiga i sin skolvardag och öka känslan av att det vi gör i skolan är meningsfullt och viktigt. Nya mål inför läsåret 20/21 Öka andelen elever som inte upplevt några negativa handlingar, minska andelen mobbade elever och öka skolklimatindex Förbättrad sammanhållning och trivsel i klasserna Förbättrad studiero och en lugnare atmosfär i korridorerna Minska skojbråk och kränkningar Öka elevernas delaktighet i skolans trivselfrämjande åtgärder Upptäcka och anmäla Schemalagd rasttillsyn, via vårdnadshavare, andra elever, enskilda samtal och all annan personal Vårdnadshavare informeras på första mötet med skolan om vikten att rapportera all form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling till någon av skolans personal Den elev eller vårdnadshavare som får kännedom om att någon är kränkt eller diskriminerad kan anmäla det genom att prata med någon av personalen, ringa eller mejla Det är inte alltid att en elev vågar säga ifrån i en akut situation när någon blir utsatt, men ett krav är ändå att eleven ifråga avlägsnar sig från situationen. Den som ser på och agerar åskådare har en viktig roll Personalen ska vara väl insatt i de tecken som visar på att det förekommer kränkningar All personal ska alltid agera och ingripa när de upptäcker trakasserier eller kränkande behandling och ansvarar för att anmäla och dokumentera allvarliga händelser Utredande och åtgärdande arbete Rutiner vid kränkande behandling Skolan får kännedom om att en elev är utsatt för kränkning av andra elever. Den vuxne som först får kännedom om händelsen anmäler till huvudman via länk på kommunens intranät och ansvarar för att samtal med inblandade elever och vårdnadshavare görs. Händelsen, åtgärder och uppföljning dokumenteras på blanketten ”Utredning av kränkande behandling”. Mentor tillsammans med anmälaren, beslutar vem som ansvarar för att utredningen genomförs. Mentor eller elevcoach informerar vårdnadshavare. Samtal med berörda elever om att kränkningarna ska upphöra. Uppföljningar inom den närmaste tiden. Om kränkningarna inte upphör eller om kränkningarna är av svårare karaktär kontaktas Trygghetsteamet. Trygghetsteam samlar in information och samtalar med berörda elever. Enskilda samtal med vårdnadshavare till de elever som har utfört kränkningarna. Mentor och biträdande rektor går igenom vad som hänt och ger konkreta råd på hur föräldern kan agera för att hantera problemet. Information ges angående de disciplinära åtgärder som vidtas om kränkningarna inte upphör Skriftlig varning Tillfällig eller permanent omplacering till annan klass eller skola. När utredning och uppföljning är gjorda ges samtlig dokumentation i pappersform till biträdande rektor för arkivering. Biträdande rektor avslutar ärendet när dokumentationen lämnats. Diskrimineringsgrunderna Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen och skollagen. Kön är att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet är att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet är nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning är olika religiösa åskådningar som t.ex. hinduism, islam, judendom och kristendom. Annan trosuppfattning kan vara ateist eller buddism. Funktionsvariation är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder är uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Läs mer om diskriminering på umo.se. Begrepp Diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Gävlemodellen är en metod utformad av Högskolan i Gävle, Utbildning Gävle och BIG (Brottsförebyggarna i Gävle). Gävlemodellen går ut på att förebygga, upptäcka och hantera kränkningar genom ett långsiktigt arbete baserat på forskning och lagstiftning. Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är när någon utsätts upprepade gånger av negativ behandling av en eller flera med avsikt att medvetet tillfoga en annan personskada eller obehag. Trakasserier är när någon kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling och trakasserier kan innefatta fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande. Det är den som utsätts som avgör om uppträdandet accepteras och är välkommet eller om det är kränkande och ovälkommet. Sexuella trakasserier är ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. Främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter) Förebyggande arbete och aktiva åtgärder är arbetet med de risker som skolan identifierar i sitt arbete genom kartläggningar av tryggheten på skolan.
