Trygghetsplan Milboskolan

Utvärdering: Trygghetsplan Läsåret 22/23

Trygghetsgruppen på skolan har träffats var tredje vecka under läsåret för att stämma av hur klimatet är bland eleverna och eller om incidenter uppstått.

Vi, elever, personal och föräldrar ska känna oss stolta över det fina klimat som råder på skolan. Det visar också resultatet på trygghetsenkäten vecka 42 och vecka 12.

De mål och åtgärder som lyftes i förra trygghetsplanen behöver vi arbeta vidare med, då årets enkäter belyser samma områden.

Under Främjande insatser behöver vi bli bättre på att utbilda/informera/uppdatera all personal för att kunna arbeta främjande. Vi behöver också lyfta trygghetsarbetet i diskussioner på personalkonferenser, elevråd och klassråd för att förbättra skolklimatet än mer. Samverkan mellan skola och hem behöver vi skapa rutiner för.

Trygghetsplanens syfte

Det huvudsakliga syftet med skolans trygghetsplan är att skolans elever och personal ska känna till att det finns ett system för trivsel och trygghet i skolan. Trygghetsplanen är ett verktyg för skolans personal som visar på vilka aktiviteter, uppföljningar, utvärderingar och åtgärder som skolan ska arbeta med samt utveckla och förbättra. Målet är en trygg skola med ett gott arbetsklimat där eleverna känner glädje, trygghet och gemenskap med respekt för varandra och varandras olikheter.

Skolans värdegrund

Vår vision: En trygg skola där alla känner glädje, gemenskap och lust till lärande med respekt för den jag är.

På vår skola accepteras inga former av diskriminering eller annan kränkande behandling.

Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen 2008:567 och skollagen 2010:800, 6 kap. mycket viktigt för vår skola. Bestämmelser i dessa lagar förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elever lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.

Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Skolan ska vara en trygg miljö för alla. Alla ska med glädje gå till skolan och känna att de blir bemötta med respekt och att det är en kreativ miljö där man får utveckla alla sina förmågor samt känna sig delaktig.

Skolan lägger stor vikt vid det främjande och förebyggande arbetet. En gemensam värdegrund har utarbetats, tillsammans med elevrådet.

Vår skolas ledord för vår värdegrund är TRYGGHET, GLÄDJE och RESPEKT. Det innebär bland annat att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt där vuxna markerar att inga former av kränkande behandling accepteras. Alla vuxna på skolan ska direkt reagera och agera på ovårdat och respektlöst språk både från elever och vuxna.

Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt samarbete ska finnas med i skolans verksamhet.

Lagarnas innehåll och centrala begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Direkt diskriminering – en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor där.

Indirekt diskriminering – när skolan tillämpar en bestämmelse eller rutin som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev på grund av till exempel religion. Om exempelvis alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och sociala medier)

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med:

• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

I vår trygghetsplan menar vi med sexuella trakasserier:

Ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods.

Skolans arbetssätt

Främjande arbete

• Regelbundna klass- och elevrådsmöten ger eleverna möjlighet till ökat inflytande och en större gemenskap.
• Utveckla och tydliggöra elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i undervisningen.
• Schemalagd rasttillsyn.
• Främja ett mer åldersintegrerat tänk för att eleverna ska lära känna varandra bättre över stadiegränserna.
• All personal utbildas och uppdateras i skolans trygghetsarbete för att kunna arbeta främjande.
• All personal diskuterar vår värdegrund kontinuerligt i det dagliga arbetet med eleverna, både enskilt och i grupp för att främja elevernas känsla av trygghet och tillhörighet.
• Övergången mellan stadierna ska ske så att eleverna känner sig trygga.
• Vi diskuterar på lärarkonferenser, elevråd och klassråd för att utveckla förslag på hur vi kan förbättra skolklimatet och arbeta för en tryggare skola.
• Årshjul på trygghetsfrämjande aktiviteter exempelvis rastaktiviteter.
• Vi uppdaterar och följer ordningsreglerna på skolan.

Främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna

Främjande likabehandling oavsett Kön och Ålder

Insatser

• Pedagoger ser till att ordet fördelas jämnt mellan pojkar och flickor i klassrummet.
• Pedagoger väljer litteratur så att huvudpersonen varierar utifrån kön.
• Pedagoger är noggranna att inte värdera eller bemöta elever olika på grund av att de är pojke eller flicka.

Ansvarig

Klasslärare, ämneslärare, fritidspersonal, övrig personal

Främjande likabehandling oavsett Etnisk tillhörighet, Religion

Insatser

• Vi uppmärksammar traditioner som är knutna till olika världsreligioner.
• Personal på skolan som utövar en religion berättar för elever om seder och bruk som är knutna till religionen.
• Eleverna ges kunskap om olika etniska tillhörigheter, genom att personal på skolan berättar eller andra inbjudna.

Ansvarig

Klasslärare, ämneslärare, fritidspersonal

Främja likabehandling oavsett Könsidentitet eller Sexuell läggning

Insatser

• Vi pratar med eleverna om transfrågor och normer kring kön.
• När vi planerar arbete i flick- och pojkgrupper ska vi vara medvetna om att det kan innebära en risk att några elever upplever arbetet som missgynnande och kränkande.
• Pedagoger tar upp homo-och bisexualitet integrerat i olika ämnen.
• Pedagogerna behandlar homo-och bisexualitet på ett inom ramen för sex-och samlevnadsundervisningen likvärdigt sätt.

Ansvarig

Klasslärare, ämneslärare, fritidspersonal

Främja likabehandling oavsett Funktionsnedsättning

Insatser

• Eleverna informeras på olika sätt om olika funktionsnedsättningar till exempel dyslexi, ADD, ADHD, hörsel-synnedsättningar och andra fysiska sjukdomar.
• Skolan gör skolmiljön och undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar.

Ansvarig

Rektor, klasslärare, ämneslärare, fritidspersonal

Förebyggande arbete

Skolans mål

• Ingen elev i vår verksamhet ska utsättas för diskriminering, trakasserier och
  kränkande behandling.
• Alla elever ska känna trygghet.
• Alla elever ska känna tillhörighet.
• Alla elever ska ha ett reellt inflytande i skolan och ta ansvar för den delaktigheten har i verksamheten. Inflytandet ska öka i takt med mognad och stigande ålder.

Återkommande insatser

• Samtlig skolpersonal ska agera och ingripa i situationer och sammanhang som kan leda till kränkande behandling eller trakasserier. Personalen ska inte bedöma i sak utan endast reagera och ingripa i situationer som uppstår.
• Trygghetsplanen revideras av all personal varje år och skolledare är ansvarig för att den aktuella trygghetsplanen finns på SharePoint och hemsidan.
• Mentorer skickar trygghetsplanen till vårdnadshavare via Unikum eller mejl.
• All personal använder sig av trygghetsplanen och arbetar fortlöpande med eleverna runt den.
• Scheman för rasttillsyn ska upprättas och finnas anslagna i och utanför klassrummen.
• Rastvärdar ska finnas bland eleverna alla raster och utomhus vara synbara med västar på.
• Trivselregler ska upprättas tillsammans med eleverna och godkännas av rektor.
• Vid genomgång och diskussion runt skolans trivselregler SKA ordvalet anpassas så att elever i alla åldrar förstår reglernas innebörd.
• Biträdande rektorerna i vår verksamhet har till uppgift att informera nyanställda om trygghetsplanen och dess innehåll.
• Trygghetsenkät genomförs F-6 v 42 och v 12.
• Analys av trygghetsenkäterna klassvis.
• Återkoppling av trygghetsenkäten till elever och skolpersonal.
• Trygghetsvandring genomförs av elevrådet i mitten av höstterminen.
• Sociogram utförs i år F-3.

Delmål utifrån analys: Trygghetsenkäter 1 och 2

• Fortsatt hög trivsel på skolan.
• Alla ska ha en kamrat i skolan. Ingen ska känna sig ensam och utanför.
• Vi ska inte ha några elever på skolan som känner sig kränkta.
• Alla vuxna på skolan ska bry sig om alla elever och agera när incidenter/ fula ord uppkommer.
• Alla ska känna sig trygga på rasterna och förflyttningar mellan olika skolaktiviteter.

Insatser

• Arbeta aktivt med att förbättra relationer mellan elever och elever- personal.
• All personal ska kontinuerligt lyfta fram att nolltolerans mot ”skojbråk”, knuffningar, och förnedrande ord råder.
• Arbeta vidare med uppdraget rastvärd.
• Vid skoluppstart arbetar vi mer intensivt med det trygghetsfrämjande arbetet, detta för att eleverna ska känna trygghet på raster och förflyttningar mellan olika lektioner.

Upptäcka

Våra strategier för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att: personal har schemalagd rasttillsyn, via föräldrar, andra elever, enskilda samtal och all annan personal. Föräldrarna får information på första föräldramötet om att de ska rapportera all form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling till någon av skolans personal. Om någon får kännedom om att någon är kränkt/diskriminerad kan det anmälas genom att prata med någon av lärarna, ringa eller mejla.

Några tecken på att allt inte står rätt till kan vara:

• Knuffar och skojbråk.
• Gester: grimaser, vända ryggen mot, blickar, viskningar, himla med ögonen.
• Någon som står utanför.
• Håglös eller passiv: ”orkar inte”, ”vill inte”.
• Håller sig undan andra.
• Osäkert kroppsspråk.
• Orolig och okoncentrerad inför eller efter rasten, grubblande efter rasten.
• Tar omvägar hem.
• Saker, pengar försvinner, förstörelse av personliga saker.
• Överdrivet clownbeteende.
• Sämre resultat i skolan.
• Ont i magen, huvudvärk, ofta sjuk, dålig aptit.
• Pratar negativt om klasskamraterna.

Handlingsplaner: diskriminering, kränkande behandling, trakasserier, våld, hot, skadegörelse elev-elev, och vuxen-elev

På vår skola ska diskriminering eller annan kränkande behandling inte förekomma. Rektor ska, tillsammans med arbetslagsledarna, planera verksamheten så, att diskriminering och annan kränkande behandling så långt som möjligt förebyggs. Det är mycket viktigt att personalen påtalar att diskriminering eller annan kränkande behandling är oacceptabelt samt inte tolereras på vår skola. Om något inträffar är personalen skyldig att ingripa och agera. Enligt diskrimineringslagen och skollagen är skolan skyldig att utreda omständigheter kring trakasserier och kränkningar av olika slag.

Åtgärder

Kränkande behandling mellan Elev – Elev

Skolpersonal får kännedom om eller observerar handlingar och beteenden som inte är acceptabla. (Observatören ska inte värdera eller bedöma handlingen).

Skolpersonalen agerar för att avstyra situationen och om möjligt utreda vad som händer. Vid behov – kalla fler vuxna till platsen. Skolpersonalen säkerställer plats och situation genom att delge arbetslag och andra vuxna i närheten om händelsen. Vid behov – Ta hand om den som blivit utsatt.

Den skolpersonal som observerade situationen gör en kränkningsanmälan på kommunens intranät och påbörja en ”Utredning-av kränkande behandling”.

Märk väl! Utredning ska ske och nedtecknas även om händelsen snabbt kan avskrivas. Utredningen lämnas till rektor, mentor för de inblandande eleverna informeras av utredaren. Utredaren ringer och informerar vårdnadshavarna till de inblandade parterna. Vid behov bestäms uppföljande samtal med vårdnadshavarna men alltid med de inblandade eleverna. Vid avslutat ärende arkiverar rektor utredningen och avslutar kränkningsanmälan digitalt.

Vid upprepade kränkningsanmälningar runt en och samma elev äger mentor ärendet, mentor kontaktar vårdnadshavare skyndsamt och informerar om händelserna. Mentor följer upp de insatser och åtgärder som görs.

Om kränkningarna ej upphör eller om kränkningarna är av svårare karaktär så går ärendet vidare till trygghetsteamet. Trygghetsteamet utreder ärendet och kommer med nya åtgärder.

Om kränkningar ändå fortgår kallas vårdnadshavare till enskilt samtal om eventuella disciplinära åtgärder, tillsammans med mentor och skolledare.

Om kränkningarna ändå fortgår kan disciplinära åtgärder som nedan aktualiseras (kräver beslut på skolledarnivå). Skriftlig varning skickas till vårdnadshavare. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.

De disciplinära åtgärderna i skollagen är:

• utvisning ur undervisningslokalen
• kvarsittning
• tillfällig omplacering
• tillfällig placering utanför den egna skolan
• avstängning
• omhändertagande av föremål.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 5 kapitlet 6 § skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 189.

Överklagan – Disciplinära åtgärder

Vårdnadshavare har rätt att överklaga disciplinära åtgärder till skolans överklagansnämnd.

Våld, hot och övergrepp Elev-Elev

Om händelsen kan betecknas som grova trakasserier, misshandel eller grova hot kommer skolan att använda sig av de åtgärder samhället normalt använder för att beivra brott. Exempelvis anmälan till polis eller socialtjänst. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. För polisanmälan, anmälan till socialtjänsten och arbetsmiljöverket ansvarar rektor. Eventuella åtgärder i syfte att förändra struktur/förhållande kan vara att ändra i elevgrupper eller ändra verksamheten efter de möjligheter som finns.

Kränkande behandling mellan Vuxen – Elev

När skolans personal diskriminerar eller kränker elev

• Anmälan kan göras av utsatt elev eller elevens föräldrar.
• Anmälan kan göras av annan personal eller andra personer, vuxna eller elever som observerat något som verkar diskriminerande eller kränkande.
• Anmälan ska snarast lämnas till rektor/biträdande rektor som ansvarar för att skyndsamt starta en utredning med ansvariga utförare.
• Samtal för att inhämta information ska skyndsamt ske med elever och föräldrar.
• Den vuxne som utsatt eleven för kränkningen kallas till samtal med rektor.
• Rektor beslutar vilka åtgärder som ska tillämpas beroende på ärendets art.
• Rektorn följer upp och utvärderar ärendet med den som har kränkt.
• Föräldrarna och utsatt elev ska informeras under ärendets gång.
• Rektor dokumenterar ärendet, vad som gjorts och arkiverar detta.

Våld, hot och övergrepp mellan Vuxen – Elev

Om händelsen kan betecknas som grova trakasserier, misshandel eller grova hot kommer skolan att använda sig av de åtgärder samhället normalt använder för att beivra brott. Exempelvis anmälan till polis, avstängning av tjänsteutövande, förflyttning, etcetera. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska dessutom arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. För polisanmälan, anmälan till huvudman och arbetsmiljöverket ansvarar rektor.

Uttryck som kränker de mänskliga rättigheterna

Främlingsfientlighet, rasism och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan uttryckas på olika sätt. Om en elev muntligt uttrycker rasistiska/homofobiska åsikter ska den vuxne som hör detta bemöta åsikterna med saklig diskussion. Om elev ger uttryck för rasistiska eller homofobiska åsikter vid upprepade tillfällen ska föräldrarna kontaktas och informeras om skolans inställning till sådana åsikter. (se värdegrunden, Lgr 2022 ex. ”Människolivets okränkbarhet, …alla människors lika värde, …solidaritet med utsatta och svaga.” samt likabehandlingslagen)

Om en elev, genom att bära kläder och/ eller symboler, visar rasistiska eller homofobiska sympatier, ses det som lika allvarligt som muntligt uttryckta åsikter. Om en sådan klädsel upplevs som hotfull är det att betrakta som trakasserier och behandlas därefter. Vi strävar efter att tillsammans med elevens vårdnadshavare förmå eleven att sluta bära kläderna/ symbolerna.

Skadegörelse

Vid avsiktlig skadegörelse eller oavsiktlig skadegörelse till följd av uppenbar oaktsamhet, ålägger skolan elevens hem att betala för reparationer eller på annat sätt åtgärda skadan. Den vuxne som ser/ blir informerad om händelsen av elev, kontaktar klassföreståndare/ mentor. Klassföreståndare/ mentor kontaktar elevens hem och informerar om hur skolan ställer sig till detta. Om hemmet ska betala, eller åtgärda skadan på annat sätt avgörs från fall till fall.

Elevers deltagande av planarbetet

För framtagande av trygghetsplanen har eleverna varit delaktiga genom att de har svarat på enkäter som har använts i utformningen av planen.

Via kontinuerliga samtal med elever framkommer det synpunkter om vad som behöver förbättras på vår skola när det gäller att förbättra trygghetsarbetet. Trygghetsplanen kommer att delges elever och vårdnadshavare när den för året har reviderats.