SuomeksiOm trygghetsplanen
Styrdokument
- Skollagen (syftet med utbildningen, kränkande behandling, trygghet och studiero, systematiskt kvalitetsarbete)
- Diskrimineringslagen
- Läroplaner (normer och värden)
- Arbetsmiljölagen.
Ny Trygghetsplan varje år
Det skall upprättas en ny Trygghetsplan varje år och en plan för varje enskild verksamhet. Arbetet med aktiva åtgärder är en ständigt pågående process som skall dokumenteras fortlöpande. Arbetet med aktiva åtgärder skall ses som en del i Trygghetsplanen.
Rutiner för att förankra trygghetsplanen:
Planen gås igenom med samtlig personal vid varje terminsstart. Rutinerna för att utreda, åtgärda och följa upp eventuell kränkande behandling enligt Gävlemodellen gås igenom varje terminsstart.
Mentorer går igenom planen med eleverna.
Planen förevisas på föräldramöte och skickas ut på Unikum.
För att ge eleverna inflytande i enlighet med Skollagen kapitel 4 9§-10§ och 12§ samt 5 kapitlet 3§-5§, medverkar de till planens innehåll genom att vara med vid framtagandet av skolans och klassernas ordnings- och trivselregler samt genom klassråd och elevråd. De medverkar också genom att besvara trygghetsenkäten två gånger per läsår samt genomföra trygghetsvandringar i elevrådets regi.
Obligatoriska riktlinjer
Trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering och kränkande behandling får inte förekomma på Sofiedalskolan. (Skollagen kap 6 2§ och Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap 4§-5§ och 2 kap 5§-6§)
Vi arbetar för en skola fri från kränkningar och våld. Vi arbetar för en skola med trygga elever som respekterar sig själva, varandra, vuxna och miljön.
Främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig delaktiga, trygga och utvecklas. Det främjande arbetet görs i enlighet med skollagen kap 4 9§-10§, kap 5 3§, kap 6 8§ och diskrimineringslagen 3 kapitlet 1§-3§
Sofiedalskolan F-6 har ett årshjul med främjande aktiviteter som uppdateras inför varje läsår och kontinuerligt under läsåret vid behov. De främjande insatserna uppdateras varje år enligt 6 kap 7§- 8§ i Skollagen.
Läsåret 2024-2025
Höstterminen
| Vecka | Aktivitet | Ansvarig |
|---|---|---|
| 33 | Repetition av rutiner kring kränkande behandling med personalen. De repeteras på APT-tillfällen under hösten och vårterminen. | Biträdande rektor/arbetslagsledare |
| 34-36 | Gå igenom Trygghetsplan. Informera eleverna om främjande och förebyggande arbete. Beskriva vad skolan gör och varför. Skolans regler sätts upp tydligt för eleverna. Klassens regler görs tillsammans med eleverna. | Klassansvariga |
| 34-36 | Eleverna har en uppstartsvecka där de lär känna varandra, all personal och skolans lokaler. Under uppstartsveckorna görs olika gruppstärkande aktiviteter och lekar. | All personal |
| 35-43 | Tema: Språkbruk, gruppstärkande aktiviteter och konflikthantering | All personal |
| 37 | Högbodagen F-3 Soffejoggen 4-6 |
A-lag 1 A-lag 2 |
| 38 | Kompissnack med En bra start 4-6 | En bra start |
| 39 | Orienteringsdag 4-6 | A-lag 2 |
| 40 | Lågstadiet skogsdag | A-lag 1 |
| 42 | Samarbete mellan låg- och mellanstadiet F-klass, åk 1 + Åk 5 Åk 2 + Åk 4 Åk 3 + Åk 6 |
Klassansvariga |
| 42 | Trygghetsvandring | Elevrådsansvarig |
| 41-43 | Genomgång av ord och begrepp kring diskrimineringsgrunderna och kartläggningsfrågorna på trygghetsenkät. Trygghetsenkät genomförs. |
Klassansvariga |
| 45-51 | Tema Rasism och främlingsfientlighet | All personal |
| 46-47 | Uppföljning av trygghetsenkäten och utvärdering av klassens regler. Handlingsplaner för klasserna. Utvärdering av Trygghetsplanen och årets arbete så långt. |
Klassansvariga A-lag, trygghetsteamet |
| 49 | Kompisdagen åk 6 på Monitor Arena | A-lag 2 |
| 50-51 | Julpyssel F-6 Storsjung | A-lag 1 och 2 |
Vårterminen
| Vecka | Aktivitet | Ansvarig |
|---|---|---|
| 2 | Information om skolans trygghetsarbete med all personal. Gå igenom Trygghetsplan och klassens regler. Informera eleverna om främjande och förebyggande arbete. Beskriv vad skolan gör och varför. |
Biträdande rektor Klassansvariga |
| 2-8 | Tema: Olika förutsättningar och fysiskt och psykiskt mående | All personal |
| 3 | Kärleksvecka | All personal |
| 4 | Trygghetsvandring | Elevrådsansvarig |
| 6 | Idrottsdag 4-6 | A-lag 2 |
| 8 | Idrottsdag F-3 | A-lag 1 |
| 10-22 | Tema: Sociala medier, sexualitet, självkänsla och självförtroende | All personal |
| 11-12 | Aktualisera kartläggningsfrågorna på trygghetsenkäten. Trygghetsenkäten genomförs. |
Klassansvariga |
| 12 | Samarbete mellan låg- och mellanstadiet F-klass, åk 1 + Åk 5 Åk 2 + Åk 4 Åk 3 + Åk 6 |
Klassansvariga |
| 12 | Kompissnack med en bra start | En bra start |
| 13 | Uppföljning av trygghetsenkäten. Handlingsplaner för klasserna. Utvärdering av Trygghetsplanen och årets arbete så långt. |
Klassansvariga A-lag, trygghetsteamet |
| 15 | Påskdisco F-3 Påskpyssel F-6 |
A-lag 1 och 2 |
| 20 | Skräpplockardag F-6 | A-lag 1 och 2 |
| 22 | Utedag F-6 | A-lag 1 och 2 |
| 23 | Lekdag F-6 | Lärare åk 6 |
| 24 | Sportutmaning åk 6 mot personal | Lärare åk 6 |
| 25 | Utvärdering av främjande aktiviteter, trygghetsplanen och årets arbete | Trygghetsteamet |
Trygghetsteamet kommer att tillhandahålla böcker, material och en idébank till de teman som genomförs under läsåret. Till några av våra teman har vi följande böcker som läses i klasserna:
- Känsloboken – för dig som går på lågstadiet av Reyhaneh Ahangaran
- Allt som händer inuti av Reyhaneh Ahangaran Målgrupp åk 4-6
- Bråka smartare, konfliktkunskap i klassrummet utgiven av Medlingscentrum
- Skärmhjärnan junior av Anders Hansen
- Hjärnstark junior av Anders Hansen
Aktiva åtgärder (förebyggande arbete), en ständigt pågående process
Kartläggning, undersöka risker och hinder
Två gånger per läsår så genomförs trygghetsenkäten med eleverna. Två gånger per läsår så görs en trygghetsvandring med eleverna. Trygghetsfrågor lyfts på klassråd och även i trygghetsteamet i kartläggande syfte.
Analys, orsaker, slutsatser, mål
Resultatet av trygghetsenkäten gås igenom och analyseras på flera nivåer:
- Varje klasslärare gör en analys över trygghetsenkäten, går igenom resultatet med sin klass och upprättar en handlingsplan. Den handlingsplanen är levande fram tills resultaten av nästa trygghetsenkät kommer. Handlingsplanen kan också behöva uppdateras med andra åtgärder om det uppkommer ett behov av att arbeta med ytterligare insatser än de som identifierades när handlingsplanen skrevs. I f-klass och årskurs fyra där klasserna är nya identifierar man vilka områden man behöver jobba med och sätter mål för vilka resultat man vill uppnå som sedan mäts av genom trygghetsenkäterna.
- Resultatet och handlingsplanerna för samtliga klasser gås igenom i arbetslagen.
- Trygghetsteamet gör en övergripande analys utifrån resultaten och handlingsplanerna för att utvärdera och planera det främjande och förebyggande arbete.
- Trygghetsteamet återkopplar sin analys till arbetslagen.
Vårt arbete för att analysera och följa upp vårt trygghetsarbete utgår från Skollagen 6 kap 6§-8§ och diskrimineringslagen kap 3 1§-3§.
Analys vårterminen 2024
Analys av resultaten på trygghetsenkäten som gjordes i mars 2024
Vår analys utgår från områdena trygghet, trivsel och arbetsro. Vi har utifrån denna analys valt ut ett antal förbättringsområden som hela personalgruppen på Sofiedalskolan F-6 behöver arbeta vidare med.
Andel mobbade elever
Andelen mobbade elever i Gävle som helhet låg i mars 2024 för årskurs 4-6 på totalt 6,8 % (pojkar 6,2 % och flickor 7,3 %, gruppen övriga 8,6 %).
På Sofiedalskolan F-6 ligger vi på en total på 3,1%. 4,8% är pojkar och 1,5% är flickor. Vi ligger signifikant mycket lägre i år mot föregående års total på 9,4%. Det visar att vårt intensifierade arbete med att följa upp och utreda vid minsta misstanke om kränkning har givit resultat och att våra olika främjande aktiviteter och teman verkar ha gjort att man är snällare mot varandra. Vi behöver fortsätta att jobba intensivt med detta och inte luta hos tillbaka och slappna av bara för att vi fått så pass mycket bättre resultat.
Skolklimatindex
Tabell 1
| Enkätdatum | F-3 | 4-6 |
|---|---|---|
| Mars 2023 | 8,25% | 6,87% |
| Mars 2024 | 8,59% | 6,53% |
Trivsel åk F-3
Tabell 2.1
| ”Hur trivs du i skolan?” | BRA | SÅ DÄR | DÅLIGT |
|---|---|---|---|
| Mars 2023 | 81,7% | 14,6% | 3,7% |
| Mars 2024 | 85,9% | 14,1% | 0% |
Trivsel åk 4-6
Det finns ingen riktad fråga om just trivsel men det finns en fråga om hur roligt man tycker att det är i skolan.
Tabell 2.2
| Jag tycker att det är roligt att vara i skolan | Påståendet stämmer exakt | Påståendet stämmer bra | Påståendet stämmer delvis | Påståendet stämmer dålig | Påståendet stämmer inte alls |
|---|---|---|---|---|---|
| Mars 2023 | 21,9% | 36% | 23,7% | 7% | 11,4% |
| Mars 2024 | 11,8% | 29,4% | 32,8% | 10,9% | 15,1% |
Arbetsro F-3
Tabell 3.1
| Har du studiero på lektionerna? | Nästan alltid | Ibland | Nästan aldrig |
|---|---|---|---|
| Mars 2023 | 22% | 67,1% | 11%. |
| Mars 2024 | 42,3% | 54,9% | 2,8% |
Arbetsro 4-6
Tabell 3.2
| Har det varit lugnt på de flesta lektioner och jag har fått studiero… | Påståendet stämmer exakt | Påståendet stämmer bra | Påståendet stämmer delvis | Påståendet stämmer dåligt | Påståendet stämmer inte alls |
| Mars 2023 | 6,2% | 33,6% | 43,4% | 13,3% | 3,5% |
| Mars 2024 | 5,1% | 18,8% | 48,7% | 20,5% | 6,8% |
I årskurs F-3 har andelen elever som anser att de nästan alltid har studiero nästintill fördubblats och nästan aldrig ligger på låga 2,8%.
I årskurs 4-6 har istället resultatet försämrats ytterligare mot föregående läsår samma tid. I en fördjupad undersökning med elever i årskurs fem och elevrådet där eleverna fick utveckla sina svar om vad de trodde att den dåliga arbetsron på mellanstadiet kunde bero på framkommer att eleverna inte tycker att alla lärare använder sig av tydliggörande pedagogik i den omfattning som eleverna önskar.
De lyfter att det inte alltid är så tydligt vad som förväntas med vad som ska göras på lektionerna och hur man ska göra det. Eleverna lyfter att ibland är instruktionerna tydliga muntligt men inte skriftligt. Några elever säger också att de upplever att de skulle behöva ha mer individuella instruktioner och checklistor för att kunna ha koll på lektionens moment och vad de ska göra när de är färdiga. De lyfter också att det borde finnas mer anpassningar för att de ska orka med hela skoldagen och att det behövs mer paus och att man inte jobbar med samma saker så länge.
En del elever lyfter att de allt för sällan får göra några roliga aktiviteter, att deras lärare är griniga för ofta vilket gör att man inte vill anstränga sig tillbaka. Andra elever anser däremot att deras lärare skulle behöva vara strängare. Att vissa elever har svårt att koncentrera sig och blir röriga är något som några ser som ett problem, medan andra ser det ur perspektivet att det är för långa genomgångar så att man inte orkar lyssna och sitta stilla så länge. Eleverna tycker också att man ska dela in klassen i grupper oftare och att några då ska få sitta i grupprummet för att det ska bli lugnare i klassrummet.
Genomförda åtgärder
Vi har genomfört alla aktiviteter i det främjande årshjulet och vi har arbetat med olika värdegrundsteman.
Vi har gått igenom vikten av bra planerade lektioner och lektionsstrukturen, anpassningar, elevvårdsgången och belyst vikten av relationsskapande aktiviteter.
Vi har arbetet med att gå igenom vilka olika svårigheter och anpassningar man behöver tänka till kring vid olika behov inom NPF.
Klasserna och arbetslagen har genomfört aktiviteter enligt sina handlingsplaner.
Vi har haft vuxenledda rastaktiviteter på 9 av 10 raster
Vi har arbetat mycket med eleverna kring hur man är en god kamrat
Vi har fortsatt arbetet med loggboksskrivande på mellanstadiet så att de elever som inte annars vågar komma till tals kan få uttrycka hur de känner att det är i skolan.
Vi har fortsatt att ha rastvärdar på alla raster
Vi har jobbat med kompissnack i Åk 4-6 genom en Bra start och i Åk5 har vi arbetat med ett metodmaterial för våldsprevention som vi kallar Agera tillsammans.
Vi har fortsatt arbetet med samsyn kring regler och användandet av tydliggörande pedagogik på lektioner/fritidsverksamhet så att eleverna alltid som minst ska veta:
Vad som ska göras på lektionen, dvs. vilka moment som ska göras.
Hur och på vilket sätt ska man arbeta med de olika momenten, dvs. vilka ”verktyg” eleverna kommer att använda under lektionen, tex. Lärargenomgång, diskussion, jobba i läroböcker och om ska man jobba t.ex. enskilt, parvis, i grupp eller gemensamt i klassen.
Var? Ska några elever sitta i grupprum eller ska man gå utomhus och samla in material t.ex.
Hur länge? Ange hur lång tid olika moment kommer att ta. Det underlättar för många elever i behov av struktur och förutsägbarhet.
Varför man ska göra det som ska göras, dvs. syfte och mål med de moment som ska göras under lektionen.
Kommande läsårs fokusområden för att trygghet, tillit och meningsfullt lärande ska uppnås är följande.
Allt ovanstående kommer vi att fortsätta arbeta med. Det som vi genom utvärderingar har kommit fram till att vi ska fokusera ännu mer på och jobba ännu mer med kommande läsår är följande:
elevernas delaktighet och känsla för ansvar för den egna kunskapsinhämtningen, arbetsmiljön, trivseln och för ett hållbart tänkande.
för att öva upp ansvarsbiten och få en trivsammare miljö inför vi bordsvärdar i matsalen och städvärdar i klassrummen. På fritids har barnen olika städområden de får ta hand om.
vi utvecklar också ansvarsgrupper tex. partygrupp och sportturneringsgrupp för att eleverna ska skapa mer vi-känsla och få göra roliga saker.
jobba ännu mer med att få alla elever att känna sig sedda, välkomnade och respekterade genom att fortsätta att hälsa på alla elever, vara hjälpsamma och lyhörda, ha mål och förväntanssamtal/lära känna –samtal, gruppstärkande aktiviteter, sjukamp och jobba med fadderskap mellan äldre och yngre elever.
Jobba mer med att lära barnen om konflikter och ge dem verktyg att sätta ord på varför det blir fel. Extra viktigt att göra det i början av terminen. Vi kommer att använda ett material som heter Bråka smartare. Syftet är att hjälpa eleverna att göra mer ”konfliktsmarta” val, bli aktivt medvetna om sin egen del i en konflikt och få möjligheten att agera klokare. Materialet ger även elever och pedagoger ett gemensamt språk för att tala om bråk, konflikter, samarbete och lösningar på problem.
Eleverna ska för att utveckla sin känsla för att de lär för sin egen skull i ännu större utsträckning utvärdera sina egna insatser och vad de behöver tänka på när vi har områdesutvärderingar.
Vi kommer att förmedla tydliga förväntansdokument för att eleverna och vårdnadshavarna ska få insikt om vad vi har för förväntningar på dem och vad de kan förvänta sig av oss.
Vi reviderar också vårt dokument kring vilka följder man kan förvänta sig om man inte följer skolans regler.
Vi kommer att fortsätta med våra värdegrundsteman men utveckla dessa genom att ta in externa föreläsare eller åka på studiebesök i större utsträckning.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering kommer att ske fortlöpande i arbetslagen och även av trygghetsteamet i samband med analysen av höstens trygghetsenkät.
Upptäcka och anmäla
Vi har ett tydligt system för att anmäla, utreda och vidta åtgärder i enlighet med Skollagen kap 6. 10§ och Diskrimineringslagen 2 kap 7§. Det är en del av Gävlemodellen.
Rutiner för att upptäcka kränkningar eller utsatthet
Möjlighet att lyfta elevärenden vid varje arbetslagsmöte för att tillsammans på ett tidigt stadium motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Raster, omklädningsrum och matsal är vuxenbemannade.
Analys av trygghetsenkäten på klassnivå och skolnivå.
Trygghetsarbetet ska vara känt för alla elever, vårdnadshavare och all personal.
Klassråd, elevråd, fritidsråd, klubbråd.
Trygghetsvandringar.
Elevrundor arbetslagsvis.
Elever kan vända sig till all personal på skolan.
Vid misstanke om att kränkande behandling skett
Personal som får kännedom om misstänkt kränkning anmäler detta i Gävle kommuns system, vilket går vidare till biträdande rektor samt rektor.
Anmälaren meddelar biträdande rektor vilka elever som är inblandade i ärendet.
Vårdnadshavare kontaktas och informeras av anmälaren eller mentor.
Ansvarig personal utreder, dokumenterar, följer upp och avslutar ärendet.
Ansvarig personal lämnar utredningen till biträdande rektor, som avslutar ärendet i Gävle kommuns system.
Utredande och åtgärdande arbete
Personal på skolan har samtal med de berörda så snart som möjligt.
Övrig berörd personal informeras.
Vårdnadshavare till samtliga berörda informeras så snart som möjligt.
Dokumentation sker av ansvarig personal enligt rutin ovan.
Uppföljningssamtal med de inblandade genomförs och dokumenteras.
Vid upprepade kränkningar kan trygghetsteamet informeras och rådfrågas alternativt arbeta operativt med ärendet. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.