Solängsskolans trygghetsplan

Inledning

Denna trygghetsplan är utformad i samråd med Solängsskolans medarbetare och elever. Den gäller verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem på Solängsskolan. Planen har sin utgångspunkt i de styrdokument som redovisas under rubriken styrdokument.

Målet och syftet med planen är att alla elever ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och diskriminering. Alla elever ska känna sig trygga så att de kan fokusera på undervisningen.

Trygghetsarbetet omfattar alla medarbetare på skolan inklusive leverantörer av tjänster såsom kost, städ med flera.

Elevernas delaktighet är viktig i arbetet för att nå målet om en skola där kränkningar och diskriminering inte förekommer.

Övergripande ansvar för arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor på skolan har rektor. Genomförandeansvaret är delegerat till biträdande rektorer och samtliga medarbetare.

Styrdokument

Denna plan är utformad med stöd av skrivningarna i skollagen, diskrimineringslagen, LGR 22 och arbetsmiljölagen.

Implementering

Trygghetsplanens implementering sker till:

• Skolans medarbetare i januari (ansvarig är biträdande rektor)
• Nya medarbetare vid anställningstillfället (ansvarig är biträdande rektor)
• Återkommande vikarier (ansvarig är trygghetskoordinator)
• Praktikanter och VFU:are (ansvarig är biträdande rektor)
• Vårdnadshavare via skolans hemsida i januari (ansvarig är biträdande rektor)
• Skolans elever i februari samt september (ansvarig är mentorerna)
• Sodexos och Förenade Service medarbetare i februari (ansvarig är biträdande rektor)
• Modersmålslärare i februari (ansvarig är ledningsstödet)

Utvärdering

• Trygghetsplanen ska utvärderas av skolans medarbetare på APT i november/december. Inför varje nytt kalenderår utformas en ny plan utifrån den senaste utvärderingen
• Trygghetsenkäten är elevernas indirekta utvärdering av hur Trygghetsplanen fungerar

Medarbetarnas utvärdering av 2024 års Trygghetsplan visar att:

• Lärarna har inte besökt fritids i så stor utsträckning
• Fadderverksamheten och lektionsbyten upplevs som positiva ur ett trygghetsperspektiv
• Rastteamens och trygghetskoordinatorernas arbete ger god effekt
• Rastvärdar som följer med in i trapphuset och korridorer ger god effekt
• Skolans återkommande traditioner bidrar till ett positivt skolklimat
• Utredningarna gällande kränkande behandling behöver utvecklas och fördjupas

Höstens trygghetsenkäter visar på goda och förbättrade resultat i åk.F-3 medan resultaten i åk.4-6 har försämrats något.

Definitioner av kränkningar

• Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, Instagram, Facebook eller annan social media)
• Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)

Begrepp som behöver förklaras:

Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån sju olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.

Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet.

Främjande arbete

Mål

De främjande insatserna har som mål att alla elever ska känna trygghet, trivsel, glädje, delaktighet och gemenskap på skolan.

Nuläge och utvecklingsområden

Det främjande arbetet sker i alla delar av verksamheten och grundas till stor del av innehållet i skolans årshjul. Medarbetare med gula västar välkomnar eleverna vid skolans entréer på morgnarna för att stärka gemenskapen och glädjen att komma till skolan. Skolans traditioner genomförs och uppskattas av eleverna. Ett fortsatt utvecklingsområde är elevernas möjlighet att planera och leda rastaktiviteter.

Främjande insatser

• Skolan ska ha fadderverksamhet där yngre och äldre elever får lära känna varandra (ansvarig är mentor och fritidslärare)
• Skolan ska ha ett årshjul innehållande traditioner och relationsfrämjande aktiviteter (ansvarig är ledningsgruppen)
• Alla lärare bör besöka sina elever på fritids minst en gång per vecka (ansvarig är respektive lärare)
• Alla fritidslärare ska besöka sina elevers lektioner (i åk.1-3) schemalagt minst en gång per vecka (ansvarig är respektive fritidslärare)
• I alla klasser och på alla fritidsavdelningar ska värdegrundsarbete genomföras kontinuerligt (ansvarig är samtliga lärare, förskollärare och fritidslärare)
• Skolans förstelärare i värdegrundsarbete ska finnas som stöd till alla medarbetare vid behov (ansvarig är försteläraren i värdegrundsarbete)
• Skolans medarbetare ska vid några tillfällen per år ha värdegrundssamtal på APT (ansvarig är försteläraren i värdegrundsarbete)
• Under de första skolveckorna varje läsår ska trygghetsskapande aktiviteter genomföras med eleverna, för åk.4 ska en plan för detta skapas i juni (ansvarig är alla lärare, förskollärare och fritidslärare)
• Elever som är utomhus ska ha tillsyn av minst en medarbetare (ansvarig är undervisande pedagog)
• Alla raster för elever i åk.F-6 ska vara bemannade med rastvärdar (ansvarig är rastteamen, arbetslagsledare samt förskollärare)
• Rastteamen ska följa med eleverna in i trapphus och korridorer när rasten avslutas (ansvarig är rastteamen)
• Alla klasser ska ha sällskap av minst en medarbetare i matsalen (ansvarig är mentor)
• Skolans ordningsregler ska revideras i augusti och vara förankrade hos skolans medarbetare (ansvarig är biträdande rektor)
• Vid läsårsstart ska ordningsreglerna implementeras hos eleverna, detta arbete följs upp klassvis av skolans biträdande rektorer (ansvarig är mentor respektive biträdande rektor)
• Medarbetare som arbetar utomhus med elever ska alltid bära gul väst så att eleverna har lätt att hitta stöd vid behov (ansvarig är respektive medarbetare)
• Skolan ska ha en handlingsplan med konsekvenser gällande kränkande respektive störande beteende (ansvarig är biträdande rektor)
• Skolans elever ska få möjlighet att planera och leda rastaktiviteter enligt skolans årshjul (ansvarig är rastteamen)
• Skolan ska ha trygghetskoordinatorer som leder det operativa trygghetsarbetet (ansvarig är biträdande rektor)
• På skolbänken ska elevens namn finnas väl synligt från whiteboarden för att underlätta vikariers trygghetsarbete (ansvarig är mentor)

Aktiva åtgärder

Mål

Målet med de aktiva åtgärderna är att genom proaktiva insatser i förväg identifiera riskområden samt agera för att eliminera dessa.

Kartläggning, analys och uppföljning

• Rastteamen och trygghetskoordinatorerna ska träffas en gång i veckan för att diskutera nuläge och aktiva åtgärder (ansvarig är fritids arbetslagsledare)
• Alla elever i F-klass, årskurs 2 och årskurs 4 ska erbjudas hälsosamtal (ansvarig är skolsköterska)
• Varje termin ska trygghetsenkäten genomföras med alla elever (ansvarig är fritidslärare och mentorer)
• Varje september ska en trygghetsvandring genomföras för att kartlägga skolans riskzoner (ansvarig är Samlad elevhälsa* och trygghetskoordinatorerna)
• På klass- och elevråd ska eleverna få möjlighet att diskutera sin arbetsmiljö (ansvarig är mentor/biträdande rektor)
• Elevhälsoteamet (EHT) ska träffas varannan vecka (ansvarig är biträdande rektor)
• Samlad elevhälsa* ska finnas tillgänglig för skolans medarbetare varje vecka som det inte är EHT
• Skolans biträdande rektorer och skolans trygghetskoordinatorer ska ha avstämningar om trygghetsläget på skolan en gång per vecka (ansvarig är biträdande rektor)

Insatser utifrån kartläggning, analys och uppföljning

• Lärarhandlingar ska skapas för varje klass/verksamhet utifrån trygghetsenkätens resultat (ansvarig är biträdande rektor)
• Resultatet av trygghetsvandringen ska analyseras av Samlad elevhälsa* samt trygghetskoordinatorerna och återkopplas till skolans medarbetare (ansvarig är specialpedagog).
• Trygghetsvandringens resultat ska ligga till grund för samlad elevhälsas lärarhandlingar (ansvariga är samlad elevhälsa).
• Utifrån elevers behov ska anpassningar genomföras på rasterna (ansvariga är rastteamen)

Registrering av konflikter/incidenter

Alla som arbetar på skolan ska registrera enklare konflikter/incidenter mellan elever. Syftet är att trygghetskoordinatorerna ska hitta mönster som kan tyda på att en elev är utsatt för kränkande behandling. Om så är fallet startar de en utredning om kränkande behandling enligt nedan.

Utredning av kränkande behandling

Alla som arbetar på skolan ska följa nedanstående rutin när man får kännedom om att en elev kan ha blivit kränkt.

1. Påbörja utredning på sidan ”Kränkande behandling” på kommunens intranät. Anmälan går då till rektor, biträdande rektor, trygghetskoordinatorer, chef grundskola och nämndens sekreterare som även är registrator. (Externa leverantörer gör motsvarande anmälan direkt till Trygghetskoordinatorerna).
2. Den som påbörjat utredningen enligt ovan slutför den skyndsamt på blankett som trygghetskoordinatorerna tillhandahåller.
3. Den som utreder kränkningen har också ansvar för att återkoppla insatser till elev som upplevt sig kränkt samt informera berörda vårdnadshavare. Kränkande och kränkt elevs mentorer ska informeras om händelsen.
4. Skolans trygghetskoordinatorer ansvarar för att följa upp ärendet tills dess att både utsatt elev och trygghetskoordinatorerna upplever att kränkningarna har upphört.

Var och en som arbetar på skolan har ett ansvar att uppmärksamma biträdande rektor om det uppstår behov av insats från trygghetskoordinatorer, samlad elevhälsa eller skolledning.

Under 2025 kommer utredningarna av kränkande behandling att digitaliseras. Implementeringen påbörjas under vårterminen.

*Samlad elevhälsa består av skolkurator, skolsköterska och specialpedagog, specialpedagogen leder arbetet