Trygghetsplan Stigslunds skola

Innehåll

Verksamhetsformer som omfattas av trygghetsplanen är förskoleklass, grundskola årskurs F-9, fritidshem och fritidsklubb.

Ansvariga för trygghetsplanen är rektor och biträdande rektorer.

På skolan finns ett trygghetsteam som består av skolledare, lärare, skolkurator, skolsköterska och elevcoacher.

Trygghetsplanen tas upp på klassråd och elevråd. Personalen informeras om trygghetsplanen under arbetsplatsträffar och andra möten.

Information om trygghetsplanen ges på vårdnadshavarmöten och på föräldraråd. Trygghetsplanen är tillgänglig på skolans hemsida.

Eleverna är delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet. Eleverna diskuterar värdegrundsfrågor i den ordinarie undervisningen och på klassråd.

Obligatoriska riktlinjer

Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar och trakasserier mellan elever såväl som mellan personal och elever.

Vi har nolltolerans mot kränkningar och arbetar målinriktat för en skola som präglas av ett gott skolklimat.

Vår målsättning är att Stigslunds skola ska vara en skola där alla, elever och vuxna, ska vara trygga och känna sig lika behandlade oavsett etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning eller ålder.

Ingen elev eller personal ska behöva känna sig utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling.

Främjande arbete

Det främjande arbetet på Stigslunds skola syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig delaktiga, trygga och utvecklas.

Främjande insatser på Stigslunds skola:

• Eleverna har bestämda platser i klassrummen och i yngre åldrar har eleverna bestämda platser i matsalen. Vuxna äter med varsin klass.
• Rastaktiviteter för åk F-6.
• Vi kartlägger trygga och otrygga platser via elevråd och klassråd.
• Vi arbetar regelbundet med ordningsregler, klassregler och klasskontrakt.
• Gemensamma aktiviteter och traditioner som stärker sammanhållningen på skolan.
• Skolan har schemalagd rasttillsyn.
• Elevråden arbetar med trivselskapande aktiviteter.
• Alla klasser på Stigslunds skola har hemklassrum.
• Elevcoacher åk 4–9.
• Samverkan mellan äldre och yngre elever t ex genom gemensamt elevråd, besöka varandras klasser, olika aktiviteter och ämnesprojekt.

Det främjande arbetet sker kontinuerligt.

Aktiva åtgärder (förebyggande arbete) en ständigt pågående process

Aktiva åtgärder bygger på den kartläggning som skolan har genomfört via:

• Gävlemodellens enkätresultat
• Kartläggning av trygga och otrygga platser
• Elevsamtal
• Hälsosamtal med skolsköterska
• Personalens mötes forum
• Värdegrundsarbete

Sammanfattande analys av genomförd kartläggning.

• Efter analys F-6 trygghetsenkäter ser vi ett behov av att fortsätta arbeta med språkbruket. Eleverna behöver ökat stöd att hitta alternativa uttryck på ett positivt sätt både verbalt, digitalt och via kroppsspråk.

Målet med att eleverna använder ett trevligare språkbruk skapar ökad tryggheten och god studiero.

• Efter analys F-6 trygghetsenkäter anger eleverna att största orsaken till konflikter och kränkningar är skojbråk. Genom att arbeta med främjande aktiviteter på rasterna, på fritidshemmet och på fritidsklubben så tränar eleverna i att hantera konflikter.

Målet med aktiviteterna är att eleverna ska känna trygghet i skolan/fritidshem/fritidsklubb genom att ges möjlighet att delta i ett socialt sammanhang. På klassråd och elevråd samverkas de aktiva åtgärderna med eleverna. Trygghetsteamet har representanter i arbetslagen för att samverka de aktiva åtgärderna med personalen.

• Åk 7–9 har för stora skillnader i skolklimatindex mellan klasser samt att flickors resultat också är lägre än pojkars.

Målet är att eleverna ska trivas i sin klass och känna trygghet.

En negativ trivsel påverkar elevers studieresultat och det finns en risk för ökad frånvaro. Vi kan se att negativ trivsel kan ”smitta i klasser med låga resultat. Relationen lärare-elev och elev-elev är viktig. Negativa ledare i klassen kan påverka många. Splittrade grupper, studiemotivation och mående kan påverka. Negativ jargong kan uppstå och negativa normer kan skapas. Viktigt att bygga en bra gemenskap där respekt mellan varandra råder.

Pojkar är ofta fler i kompisgruppen. För att skapa sig ”rangordningen” i gruppen, buffar, knuffar och låter mer än vad tjejer generellt gör, vilket kan var jobbigt för flickor. När flickor blir osams kan de vara det länge medan pojkar ofta löser konflikter snabbare.

• Skojbråken leder till konflikter och kränkningar

Eleverna har i enkätsvaren angett att största orsaken till konflikter och kränkningar är skojbråk. Det kan vara en negativ jargong mellan elever som slutar med att eleverna går över gränsen. Kan en möjlig orsak vara en osäkerhet hos elever i vissa gruppsammanhang eller på olika platser? Språkbruket upplevs hårt i vissa grupper. Viktigt att påbörja arbetet i tidiga åldrar och sedan samverka mellan årskurser och stadier.

Dessa aktiviteter planeras inför läsåret 2025/2026

Upptäcka och anmäla

Skolans strategier för att upptäcka utsatta elever

Var och en som arbetar inom grundskola är skyldiga att alltid agera och ingripa när man upptäcker kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier.

Genom olika former av samtal mellan elever och vuxna, personalens iakttagelser och andra mötesforum.

Gävlemodellens enkäter, trygghetsvandringar med elevråd.

Anmäla

Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen ska genast agera. Anmälan till huvudman görs via länk på kommunens intranät Knutpunkten.

Anmälan går då direkt till biträdande rektor, rektor samt chef för grundskolan. Biträdande rektor informeras om vilka elever som är inblandade.

När vuxen kränker elev görs anmälan direkt till biträdande rektor.

Alla elever kan vända sig till all personal på skolan.

Rutiner/Förhindra/Utredande och åtgärdande arbete

Var och en som arbetar inom grundskola är skyldiga att alltid agera och ingripa när man upptäcker kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier.

Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen ska genast ingripa. Samtal med inblandade elever och vittnen görs. Den vuxne som får kännedom om det inträffade gör en anmälan till huvudman via en funktionsbrevlåda i kommunens intranät Knutpunkten.

Anmälan hamnar i elevakt i journalsystemetet Prorenata.

Ta reda på: Vad har hänt? Hur blir den kränkte utsatt? Finns det några vittnen? Hur ofta sker detta? Vem/vilka har varit inblandade? Var och när skedde händelsen?

Klasslärare och vårdnadshavare informeras om händelsen och om att utredning gällande kränkande behandling har startats. Denna information ska ske samma dag som kränkningen har uppmärksammats. Den vuxne som inlett utredning har dialog med ansvarig lärare/pedagog om vem som ansvarar för den fortsatta utredningen om inget annat överenskommits med rektor/biträdande rektor.

Utredningen dokumenteras via länk till journalsystemet Prorenata.

Berörd personal gör efter den första delen av utredningen en bedömning om en kränkande behandling har skett eller inte. Om personalen bedömer att kränkande behandling inte har skett avslutas ärendet av biträdande rektor efter en genomgång av utredningen.

Om bedömningen görs att en kränkande behandling har skett, beslutas om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vilka som ansvarar. Dessa åtgärder och daterade uppföljningar dokumenteras i en handlingsplan i journalsystemet Prorenata.

Om kränkningen ej upphör trots åtgärder och uppföljningar informeras biträdande rektor. Biträdande rektor kan ge fortsatt uppdrag till Trygghetsteamet. Trygghetsteamet kan ansvara för att åtgärder och uppföljningar sker samt information till vårdnadshavare eller ge stöd till lärare i det fortsatta arbetet. Inträffar ytterligare händelser trots åtgärder och uppföljningar meddelas biträdande rektor och arbetet fortgår via skolans elevhälsoteam.

När åtgärderna har följts upp och utvärderingen visar att kränkningarna har upphört avslutas ärendet. Biträdande rektor avslutar ärendet via anmälan till huvudman. All diarieföring sker via journalsystemet Prorenata.

Information om rutinen för utredande och åtgärdande arbete

Elever informeras via klassråd/mentorstid. All personal informeras vid skolstart om vilka rutiner som gäller på skolan.

Vikarier informeras via dokumentet vikarieinformation där det framgår att vid kränkningar kontaktas ordinarie personal. Aktuella ärenden följs i arbetslagen, utvecklingsgrupp och i trygghetsteam.

Rutiner för uppföljning och utvärdering

Trygghetsplanen utvärderas årligen i trygghetsteamen, i arbetslagen på arbetsplatsträffar.

I samband med trygghetsmätningar följer vi upp hur väl trygghetsplanen möter upp de främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. En utvärdering görs av personalen i samband med läsårets slut.

De aktiva åtgärderna följs kontinuerligt upp under året.

Eleverna görs delaktiga i utvärderingsarbetet på klassråd och elevråd.

Ansvarig är respektive mentor/klasslärare.