Estetiska lärprocesser gynnar språkutvecklingen

Femåringarna som sitter runt det låga bordet har leriga händer och berättar om hur det känns: mjukt, varmt, lent och lite kladdigt. Ett favoritmaterial är just lera, det går att göra så mycket, med lite vatten formas den enklare och med hjälp av verktyg och pinnar får den olika mönster. I kombination med snäckor och kottar blir leran en installation att samtala kring – om barnet vill.  

Akvarell, lera, akryl, tryck, trä, faner, kol, teckning, naturmaterial och olika sorters papper finns i lokalen, fullt tillgängliga i förskolebarnens höjd. 

– Det var bland det första jag såg till när jag kom hit, att anpassa höjden på hyllor och förvaringsutrymmen. Materialen vi använder behöver barnen kunna nå och plocka fram själva. Det väcker nyfikenheten och de lär sig att ta ansvar för materialen. Barnen får även lära sig att återbruka material, ThereseNirs, förskollärare på Lindbacka förskola.

Therese är även utbildad ateljerista, det vill säga en pedagog med särskild kompetens inom skapande, estetik och konst. Hon vägleder barnen med lugn och runt bordet genom att ställa nyfikna frågor och bekräfta det som barnen stolt visar upp. 

– Ateljén har alltid varit en av mina favoritplatser. Att få skapa tillsammans med barnen och se dem växa i sin kreativitet är så givande. Den här platsen är mer än ett pysselrum, att skapa en påskhare är mer av en process än en uppgift. Förra året tillexempel, så sådde barnen solrosor ute på förskolegården som vi sedan målade av här inne och barnen fick se och höra om konstnären Vincent Van Gogh. Samma solrosor ligger nu torkade här på ateljéns bord och vi kan måla eller skissa av samma solros igen i blyerts eller kol, berättar Therese.

Återbruk viktig vägvisare i lärandet 

I början på vårterminen har barnen arbetat med ett gemensamt projekt som är inspirerad av den thailändska konstnären Ploenchan Vinyaratn, som i sin konst arbetar med havet, naturen, miljön. Konstnären använder ofta återbruksmaterial och textilier. Undervisningen syftade till att ge barnen möjlighet att utveckla kreativitet, fantasi, stärka barnens förståelse för hållbar utveckling, möjliggöra för barnens förmågor att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, ge barnen inblick i andra kulturer och platser.  

– När vi nyligen avslutade projektet fick barnen hjälpa till att sortera materialet från konstverket för att kunna åter igen återbruka och återanvända materialet. Nästan ingenting slängs, berättar Therese.

Okodat material 

När material får vara öppna och får bli vad som helst i skapandet eller i leken händer något i barnets lärprocess. Till skillnad från färdiga, givna leksaker öppnas barnens sinnen upp och språket stärks.  

– I ateljén utvecklas barnens språk tack vare att sinnena är öppna och miljön är tillåtande. Att forma bokstäverna i sitt namn är ju minst lika bra som att kunna skriva dem, säger Therese.

Konstgalleriet synliggör barnens engagemang 

Alla som vill får möjlighet att visa upp sina skapelser i konstgalleriet som är synligt både utifrån gården och inne i ateljén. Härifrån blir deras arbete synligt för både kompisar, pedagoger och vårdnadshavare. Det ger barnen en känsla av stolthet och stärker deras självkänsla, eftersom de märker att det de har lagt tid, fantasi och engagemang på tas på allvar. 

Även biträdande rektor Maria Hall är stolt över ateljén. Hon berättar att lokalen varit en del av en avdelning innan när förskolan var organiserad på ett annat sätt. Nu är förskolans utrymmen mer öppna för sociala samspel och lek. Ateljén är numera en given plats för kreativitet, både individuellt och i grupp.  

Föregående bild Nästa bild