Trygghetsplan Ulvsäterskolan

Planen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.

Planen gäller för läsåret: 2025/2026

Ansvarig för planerna: Biträdande rektorer.

Trygghetsplanens Kalendarium

Augusti

• Utbildning och repetition med personalen kring rutiner vid anmälan om kränkande behandling och dess utredningsarbete.
• Inskolningsdagar med arbete utifrån trygghetsplanen, regler och rutiner för skolans personal.
• All personal ska fr o m skolstart använda det nya digitala verktyget för att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling.
• Repetera konsekvenssystemet som är kopplat till skolans regler.
• Repetition med personalen om att allt våld meddelas hem och eleven får en rast indragen samt om nolltoleransen mot fula ord.
• Repetition för skolans personal om ”aktiva åtgärder”.
• Under inskolningsdagarna revideras skolans regler tillsammans med eleverna.
• Trygghetsplanen ska finnas väl synlig i samtliga klassrum.
• Samtliga klasslärare och fritidspersonal får förslag på främjande uppgifter som med fördel kan användas i klasserna under inskolningsveckorna.
• Trygghetsteamet presenterar sig för samtliga elever med fotografi samt
  klassrumsbesök.
• Nyanställd personal introduceras i Gävlemodellen.
• Samtlig personal uppdateras med information om ”Rutiner för personal i Ulvsäterskolans verksamhet”
• Teamen får till uppgift att kontinuerligt dokumentera samtliga främjande åtgärder som genomförs i klasser, hus och skolan.
• Information till hemmen om varför och hur vi arbetar mot våld och fula ord.
• Påbörja pilotprojektet ”Tåget”, ett våldspreventivt program som involverar hela skolan, personal, elever och vårdnadshavare.

September

• Möte med vårdnadshavarna där presentation av trygghetsplanen sker.
• Möte med vårdnadshavarna om varför och hur vi arbetar mot våld och fula ord. (utv. Samtal?)
• Trygghetsplanen presenteras för eleverna på skolan och fritidshem.
• Kartläggning av otrygga platser under v37, redovisas vid efterföljande APT.
• Teamen analyserar och kartlägger skolmiljön.
• Rastvärdsschema med arbetsbeskrivning utarbetas utifrån kartläggning.

Oktober

• Gävlemodellens trygghetsenkät genomförs av eleverna under v42.

November

• Resultatet av Gävlemodellens enkät analyseras samt presenteras för personalen. Vissa delar av enkäten ska även elever och vårdnadshavare ta del av.
• Fokusområden på klassnivå, för klasslärare/fritidspersonal att arbeta med, tas fram.
• Pedagoger identifierar de barn som är utsatta och dom som utsätter, detta görs utefter resultaten i trygghetsenkät v.42.
• Eventuellt fokusområde att arbeta med på skolnivå väljs ut av trygghetsteam/bitr.rektor.
• Eventuellt nya ”aktiva åtgärder” upprättas av arbetslagen utifrån resultaten i trygghetsenkät v.42.

Januari

• Terminen startar med en repetition av arbetet från introduktionsdagarna i augusti, regler, konsekvenser, aktiva åtgärder och rutiner för skolans personal. Detta sker under de två första skolveckorna.
• Repetition med personalen kring rutiner vid anmälan och utredning om kränkande behandling.
• Varje klass fortsätter att arbeta med sina fokusområden utifrån enkätresultat.

Mars

• Gävlemodellens enkät genomförs under v12-13

April

• Trygghetsteamet utvärderar enkätresultat, förmedlar till vårdnadshavare, samt redovisar klassresultatet för berörda lärare för vidare analys och utvärdering av läsårets främjande och förebyggande arbete.

Maj

• Resultat och åtgärder redovisas av varje klasslärare i Teams.
• Resultaten av årets enkäter diskuteras av elever och personal, samt presenteras för vårdnadshavare.
• Resultat och åtgärder i årets trygghetsplan utvärderas av teamen, före skolavslutningen, så att tid finns till detta.

Juni

• Nästa läsårs trygghetsplan arbetas fram.
•  Resultat och åtgärder i årets trygghetsplan utvärderas av lärarna.
• Förslag på åtgärder i nästa års trygghetsplan tas fram.

Lagstiftningen

Diskrimineringslagen och skollagens kap. 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Det ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Utbildning Gävle har beslutat att varje skola skall beskriva detta arbete i en trygghetsplan.

Vision för skolan: Hela världen på ett ställe-en skola i världsklass!

Ulvsäterskolan är en mångkulturell skola med ca 380 elever i årskurserna F-2.

Vi arbetar aktivt med kunskap-höga förväntningar och trygghet-relationer i vårt
dagliga arbete.

I detta arbete ingår kunskaper, färdigheter och anpassningar, och även förståelse för och
ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. En trygg inlärningsmiljö
skapar förutsättningar för en god kunskapsinhämtning och därmed ökad måluppfyllelse.

Övergripande mål för skolan

Ulvsäterskolan arbetar för en trygg och lärorik miljö där eleverna har inflytande över sitt eget lärande. Alla ska ha ett gott bemötande och en ömsesidig respekt till varandra på skolan. Eleverna ska möta pedagoger som är nyfikna, som lyssnar in och skapar förutsättningar för lärande och utveckling.

Alla elever ska känna sig bekräftade varje dag och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Elever och personal på Ulvsäterskolan skall samtliga känna till trygghetsplanen, arbeta aktivt med trygghetsplanen, samt känna sig delaktiga i arbetet kring den och utformningen av den.

Ulvsäterskolans regler

Tillsammans med Ulvsäterskolans elever så har skolans regler tagits fram. Dessa revideras varje år vid läsårets start under uppstartsveckorna.

Ulvsäterskolans regler 2025 – 2026

• Jag medverkar till att det blir arbetsro under lektionstid, matro samt ro i kapprum, korridor och omklädningsrum.
• Jag går lugnt inomhus och pratar utan att störa.
• Jag låter bli att svära och kalla andra elever och vuxna för fula saker.
• Jag är rädd om min skola, skolans saker och mina kamraters saker. Jag håller snyggt omkring mig och skräpar inte ner.
• Jag använder inte våld, för jag är snäll mot mig själv, alla barn, vuxna, växter och djur som finns omkring mig.
• Jag håller mig inom skolans område.

Självklart bjuder vi in varandra i leken, är snälla och ärliga mot varandra. Vi respekterar varandras olikheter. Om någon bråkar eller är ledsen, ber vi vuxna om hjälp. Vi kommer i tid, kämpar och gör alltid vårt bästa.

Vid sen ankomst eller dåligt använd arbetstid, tas tiden igen vid ett senare tillfälle. Skolan rekommenderar att personliga ägodelar lämnas hemma. Mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under skol- och fritidstid. Skolan tar inget ansvar för medtagna saker.

Ulvsäterskolan har ett konsekvenssystem kopplat till skolans regler. Se mer under Skolans särskilda åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Vad står begreppen för i trygghetsplanen

Diskriminering

Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.

• Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
• Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringsgrund kön

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier.

Exempel på trakasserier kan vara:

• utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

Exempel på sexuella trakasserier kan vara:

• sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av

• att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
• att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.

Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom

• att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion
• att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm

Diskrimineringsgrund funktionshinder

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär

Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos.

Diskrimineringsgrund sexuell läggning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.

Med sexuell läggning menas

• homosexualitet
• bisexualitet
• heterosexualitet

Homofobi är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor.

Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck

Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsgrund ålder

Ålder, dvs uppnådd levnadslängd.

Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Trakasserier

Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallar vi det mobbning.

Kränkande behandling kan vara:

• fysisk (bli utsatt för slag och knuffar)
• verbal (bli hotad eller kallad för olika nedsättande ord)
• psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms, sociala medier)

Kartläggningar

Trygghet och trivsel

Under läsåret görs ett flertal systematiska kartläggningar på Ulvsäterskolan av elevernas trygghet och trivsel.

Kartläggning av otrygga platser: I mitten av september görs en kartläggning där eleverna på en karta får markera områden i och kring skolan där de känner sig otrygga, med eventuella kommentarer.

Vuxenkartläggning: I mitten av september gör samtlig personal en kartläggning över otrygga platser, stämningen i klassrummen och skollokaler i övrigt. I och med införandet av ”aktiva åtgärder”, görs denna kartläggning kontinuerligt av arbetslagen, under läsåret.

Gävlemodellen: En webbaserad enkät som görs av samtliga elever 2 gånger/läsår (v42, v12).

Aktiva åtgärder: Är ett förebyggande arbete och en ständigt pågående process för att minimera risker och hinder för alla elevers lika rättigheter och möjligheter i vår verksamhet. Denna kartläggning görs kontinuerligt under hela läsåret och kan bestå av t.ex. samtal och diskussioner i det vardagliga arbetet eller observationer från personal eller elever. När en aktiv åtgärd är utvärderad och avslutat, läggs den dokumenterad och vilande i skolans OneNote, för att vara lättillgänglig om den skulle behövas återupptas.

Relationsskattning: Är en kartläggning i arbetslaget för att tidigt synliggöra vilka elever i varje klass som behöver uppmärksammas och skapas relation med. Denna kartläggning grundar sig på vuxnas skattning av vilka elever de har en god relation till. Syftet är att synliggöra de vuxnas relationer till eleverna.

Djupintervjuer åk1: Kurator och specialpedagog genomför under höstterminen en djupintervju med samtliga elever i åk 1 utifrån relationer och trygghet. Detta ska ses som ett komplement till den digitala trygghetsenkäten. Syftet är att fånga upp eleverna, synliggöra fler trygga vuxna, upptäcka mer svårfunna problem som kanske ger upphov till nya ”aktiva åtgärder”, upptäcka dolda kränkningar och stötta utsatta elever. Samtliga mentorer ges en feedback av kartläggningen.

Skolans förankringsarbete

Samtliga elever deltar i skolans enkäter vars resultat sedan diskuteras och utvärderas av personal och elever.

Under inskolningsperioden så arbetar samtliga elever och personal med förhållningssätt, värdegrund, skolans regler och implementering av trygghetsplanen. Vårdnadshavare informeras.

Första veckan efter jullovet arbetar samtliga elever och personal med förhållningssätt, värdegrund, skolans regler och aktualisering av trygghetsplanen som en uppföljning/repetition av introduktionsveckorna.

Trygghetsplanen är ett levande dokument som stäms av under hela läsåret. Årshjulet och kap. 10 ska hela tiden finnas med i teamens arbete och planering. På teammötena ska det på agendan vara en stående punkt. Pågående kränkningsutredningar, antal skriftliga tillsägelser och aktiva åtgärder ska stämmas av på varje möte.

Skolans arbete med främjande insatser

På Ulvsäterskolan arbetar samtliga pedagoger med att ha en god och nära relation till alla elever. Samtliga elever skall känna sig sedda och bekräftade. Vi arbetar med nolltolerans vilket innebär att alla pedagoger ingriper när någon bryter mot vår gemensamma värdegrund. Våra elever skall få möta gränser, struktur och tydlighet vilket skall främja deras självförtroende samt respekten och toleransen mot sin omgivning.

Exempel på främjande insatser under föregående läsår:

• Lässamling på fritids
• åk 1 läser för fsk och åk 2 läser för åk 1 och fsk,
• Ulvsäter läser 2.0
• rastskoj (strukturerade, lärarledda rastlekar)
• Ulvloppet
• temaarbete gemensamt på skolan (Astrid Lindgren)
• teaterbesök, konsert på Konserthuset
• öppet hus
• El Sistema konserter och andra arrangemang
• friluftsdagar
• besök på Nyöstertorpet
• FN-dagen,
• vårsjung sista april
• barnboksveckan
• SYV-veckan
• teknikveckan
• pysseldagar
• att hälsa på samtliga elever och vårdnadshavare
• alltid närvarande pedagog i kapprummet
• västar på rasten
• frågor och gåtor på fritids
• blandade grupper vid lunch och mellis
• tydlig start och slut på dagen
• utelektioner
• vikariepärmar
• presentation av all personal
• SKUA-arbetet,
• repetition av värdegrund
• värdegrundsövningar klassvis
• 200-dagarsfest
• gemensamma aktiviteter under inskolningsveckan
• skräpplockarvecka
• skridskobana på skolgården
• uppmärksamma alla olika språk på skolan
• utomhuspedagogik
• ansvarsgrupper i klassen som t ex sopa golv och torka bord
• måla kingrutor och hopphagar m m
• elevinflytandeaktiviteter
• lekbod med utlåning av leksaker
• gemensamma kingregler
• skrivartävling
• fotbollsturnering
• kompisövningar
• stopp min kropp
• gemensam Kahoot hela fritids
• ord med tecken på olika språk
• Minecraft 1ggn/vecka
• TAKK
• fritidshemmets dag
• halloweendisko
• julsjung
• rocka sockorna
• vi äter tillsammans med eleverna
• diskussion om hur man är en bra kompis
• namnlekar
• samarbetslekar
• dagens utelek på fritids
• brännboll gemensamt för alla treor
• idrott på fritids Alfa och Beta tillsammans
• Gåspennan
• diskutera vänskap
• trygghetsprat
• positiv förstärkning
• djupintervju med alla ettor med Magdalena och Klara
• gemensam skridskoåkning på Monitor arena
• pulkaåkning gemensamt
• åk 2 har varit på Sätraängen tillsammans och ätit pizza
• klasser och fritids har hälsat på Lilla Sätra-skolan
• åk 2 har varit på leklandet Delfinen
• cirkus Brazil Jack
• gemensam brännboll

och mycket mer.

Ett engagerat arbete med främjande insatser ger synlig effekt på skolklimatet. Ett sådant ser vi Gävlemodellens elevenkäter, där Ulvsäterskolan får ett högt skolklimatindex.

I november analyseras resultatet från höstens enkät. Pedagogerna väljer ut ett eller flera fokusområden som behöver utvecklas. I vårens enkät utvärderas arbetet kring fokusområdena och pedagogerna redovisar för övriga medarbetare hur de arbetat med sin klass och ger sina egna reflektioner kring arbetssättet på OneNote.

Skolans arbete med förebyggande insatser

Under vårterminen 2014 gick Ulvsäterskolan med i Gävlemodellen som är ett verktyg och ”Handbok i trygghetsarbetet” framtaget av Brottsförebyggarna i Gävle. BIG har tillsammans med Utbildning Gävle och Högskolan i Gävle tagit fram Gävlemodellen, som är en insats mot mobbning. Ulvsäterskolan arbetar med trygghet i skolan utifrån Gävlemodellen. Modellen utgår från svenska forskningsresultat, skolans styrdokument samt den egna skolans förutsättningar och aktuella behov. Ulvsäterskolan arbetar förebyggande genom att systematisk kartlägga elevers uppfattning om tryggheten på skolan. Detta görs med hjälp av Gävle kommuns digitala enkäter. Utifrån kartläggningarna sätter skolan upp mål samt åtgärder och insatser för att uppnå dessa mål. Samtliga insatser får ett fastställt datum när de skall utvärderas.

Skillnad mellan främjande insatser och förebyggande insatser

Insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma som i det främjande arbetet som dock är långsiktigt. Vid en förebyggande insats så är orsaken till insatsen en identifierad brist eller riskfaktor, där vi misstänker att kränkande behandling riskerar att förekomma.

I det främjande arbetet ingår insatser som föregåtts utan en sådan identifierad risk, tex återkommande traditioner eller gemensamma elevaktiviteter.

Aktiva åtgärder

Under läsåret 2019/20 införde vi ”aktiva åtgärder”. Det är ett verktyg i det förebyggande arbetet och en ständigt pågående process.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Ulvsäterskolan har utarbetat en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Handlingsplanen finns som bilaga till den här trygghetsplanen. Skolan har en kontaktperson involverad i projektet ”Prevention könsstympning” i samarbete med Familjecentralen Sätra. Projektets mål är att få grundkunskaper om kvinnlig könsstympning för att kunna förebygga och upptäcka, veta hur man kan ställa frågor och prata om ämnet och veta var man ska vända sig och hänvisa vidare till andra i vårdkedjan samt öka samarbetet mellan professionerna.

Skolans särskilda åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier under läsår 25/26

Trygghet under raster

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, otrygga platser

Mål och uppföljning

Målet är att alla elever ska känna sig trygga under rasterna. Tryggheten följs upp i nästa års trygghetsplan (juni 2026) samt genom de två kartläggningarna enligt Gävlemodellen under läsåret.

Åtgärder

Sedan höstterminen 2024 är skolan organiserad som en yngre skola, vilket innebär fler yngre elever i verksamheten. Det ställer ökade krav på vuxennärvaro, tydlighet och omsorg under raster. Rastvärdssystemet har därför byggts om från grunden:

Varje team ansvarar för att planera och bemanna raster med rastvärdar när deras klasser har rast.

Rastvärden ska vara rörlig, aktivt närvarande bland eleverna, uppmärksam i leken och ingripa direkt vid behov. Rastvärdar ska inte stå stilla i grupp eller passivt betrakta.

Det är all personals ansvar att säkerställa att rastvärdar kommer ut i tid – samarbete krävs.

Om en rastvärd inte kan fullgöra sitt uppdrag ska en ersättare utses. Färgade västar med texten ”vikarie” ska finnas lättillgängliga i varje hus.

Vikarier och elevassistenter ska alltid få tydlig information om rastvärdsuppdraget.

Rastvärdsinstruktionerna ska vara synliga i personalrum och vid ytterdörrar. Särskild vaksamhet ska råda vid platser där det tidigare förekommit konflikter, till exempel vid kingrutorna. All personal ska känna till skolans gemensamma regler för leken king.

Under höstterminen genomför eleverna en miljöenkät om otrygga platser – den används som stöd för att planera vuxennärvaro och trygghet. Fritidshemmet ansvarar för att erbjuda organiserade, vuxenledda raster med fokus på rörelseglädje och inkludering.

Eleverna ska veta att de alltid kan vända sig till en vuxen med färgad väst vid behov, inte nödvändigtvis till sin egen lärare.

Motivera åtgärd

Utvärderingen från föregående läsår visade att rastvärdssystemet har utvecklats i positiv riktning. Samtidigt ser vi att den nya organisationen med yngre elever skapar möjligheter att ytterligare förtydliga rutiner och förstärka omsorgen under rasterna. Detta ger oss en god grund att bygga vidare på för att skapa ännu tryggare och mer meningsfulla rastmiljöer.

Ansvarig

Biträdande rektorer, utvecklingsledare i respektive hus, samt trygghetsteamet.

Datum när det ska vara klart

2025-09-01

Relationer

Områden som berörs av åtgärden

Främjande insatser

Mål och uppföljning

Målet är att stärka relationerna mellan vuxna och elever samt förbättra skolans klimat. Alla elever ska känna sig sedda och trygga med flera vuxna på skolan, inte bara inom sin egen klass. Uppföljning sker vid utvärderingen av trygghetsplanen i juni 2026, samt genom trygghetsenkätens skolklimatindex.

Åtgärd

Trygghetsteamet besöker varje klass under höstens två första veckor och presenterar sig och sitt uppdrag.

Fotografier på trygghetsteamet ska finnas synligt i varje klassrum tillsammans med trygghetsplanen.

Fotografier på samtliga vuxna i varje hus sätts upp i gemensamma ytor. Detta ska inkludera bild på de som öppnar och stänger huset.

Alla vuxna ska bära namnbrickor. Vikarier ges tydliga namnskyltar att bära under sin vistelse.

En enkel och tydlig informationsguide tas fram till vikarier och tillfällig personal. Den ska innehålla skolans rutiner, regler och kontaktpersoner. Ansvar: Biträdande rektorer.

Personalen presenterar sig i början av terminen för samtliga klasser i sitt hus, för att öka tryggheten och vuxennärvaron även utanför den egna klassen.

Skolans ordningsregler ses över och anpassas till ett mer elevnära språk, med bildstöd där det är relevant.

Relationsskattning genomförs varje termin för att identifiera elever med få eller inga vuxenrelationer. Eventuella brister åtgärdas genom riktade insatser. Det är viktigt att detta sker innan arbetspassen med elever i projektet ”Tåget” sjösätts.

Djupintervjuer genomförs av kurator och specialpedagog med elever i åk 1. Detta ska ses som ett komplement till den digitala trygghetsenkäten. Syftet är att fånga upp eleverna, synliggöra fler trygga vuxna, upptäcka mer svårfunna problem som kanske ger upphov till nya ”aktiva åtgärder”, upptäcka dolda kränkningar och stötta utsatta elever. Feedback ska alltid ges till klasslärare och arbetslag.

Trygghetsteamet ansvarar för att ge kort utbildning till all personal i början av läsåret, inklusive vikarier och övrig personal vid behov.

Elevcoach står i möjligaste mån vid infarten till skolan på morgonen och tar emot, välkomnar och hjälper vårdnadshavare och elever.

Motivera åtgärd

Goda och trygga relationer mellan vuxna och elever är avgörande för elevers trygghet, studiero och sociala utveckling. Ett skolklimat där alla vuxna känner ansvar för alla elever, där elever känner igen och vet vem de kan vända sig till, minskar risken för kränkningar och stärker skolans gemenskap. En tydlig och väl förankrad introduktion för vikarier ökar kvaliteten i mötet med eleverna och tryggar kontinuiteten i skolvardagen.

Ansvarig

Samtliga i personalen. Biträdande rektorer ansvarar för informationsmaterial till vikarier. Trygghetsteamet ansvarar för utbildning och uppföljning.

Datum när det ska påbörjas

2025-08-20

Konsekvenssystem 2.1

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, studiero, fult språk och relationer samt destruktivt beteende.

Mål och uppföljning

Målet är att skapa en trygg, tydlig och lugn skolmiljö genom ett konsekvent och gemensamt förhållningssätt. Konsekvenssystemet ska bidra till ökad studiero och trygghet i klassrum, korridorer och under raster. Målet är också att synliggöra elever som upprepade gånger bryter mot reglerna så att adekvata stödinsatser kan sättas in.

Uppföljning sker i juni 2026 genom statistik och personalens reflektioner i teammöten.

Åtgärder

Ulvsäterskolan fortsätter att använda konsekvenssystemet, med en revidering för ökad tydlighet, bättre dokumentation och fortsatt fokus på positiv förstärkning när elever gör rätt, i enlighet med skolans PBS-arbete (Positive Behavior Support).

Under de första veckorna presenteras systemet för F-klass och repeteras i åk 1–2. All personal uppmuntras att konsekvent arbeta med positiv förstärkning i vardagen, där elever får direkt bekräftelse vid positivt beteende och följsamhet till regler.

Alla elever som bryter mot skolans regler får en skriftlig tillsägelse (viktigt att använda rätt terminologi; ”skriftlig tillsägelse”, ej t ex ”streck”). Efter fem tillsägelser kontaktas vårdnadshavare och eleven ett uppföljande samtal för att tillsammans skapa en positiv förändring.

Efter två samtal med trygghetsteamet, alltså vid den elfte tillsägelsen, tar de ansvariga pedagogerna (gärna samma dag) som känner eleven bäst skyndsamt ett beslut om nästa åtgärd, fyller i ett dokument med namn, klass och planerad åtgärd och lämnar till bitr. rektor för att då läggas i elevakten. Om det upprepas och hjälp behövs så lämnas det till EHT. Exempel på åtgärder kan vara; samtal med bitr. rektor, samtal med vårdnadshavare (ev. på plats), byta grupp under en kortare/längre tid, samtal med annan vuxen, få en resurs en eller flera raster, egen rast, gå ut först eller sist, extra mycket uppmärksamhet, regelbundna samtal med vuxen, kontaktbok, något ni tror hjälper eleven att lyckas.

Fritidshemmet involveras tydligare i både uppföljning och genomförande avkonsekvenssamtal.

Trygghetsteamet kan ge stöd till personalen kring hur man hanterar elever där systemet inte är tillräckligt.

Dokumentationen av skriftliga tillsägelser sker digitalt via Teams eller annat system som
Statistik förs regelbundet och tas upp som stående punkt på teammöten.

Vårdnadshavare informeras redan vid 3–4 tillsägelser, för att öka delaktigheten och undvika överraskningar.

Trygghetsteamet samordnar och kvalitetssäkrar samtalen genom gemensamma riktlinjer.

Motivera åtgärd

Ett tydligt, förutsägbart och rättvist konsekvenssystem är en förutsättning för studiero och
trygghet. Samtidigt behöver det kompletteras med positiv förstärkning, stöd vid behov och
ett flexibelt bemötande för elever som inte nås av strukturen. Digital dokumentation
förenklar för personalen och ger bättre överblick. För att säkerställa likvärdighet krävs att
fritids, elevhälsan och ledning är involverade i både planering och uppföljning.

Ansvariga

All personal, trygghetsteamet, biträdande rektor, fritidspersonal.

Datum när det ska utvärderas

Juni 2026.

Benägenhet att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, personalansvar, trygghet, likabehandling.

Mål och uppföljning

Målet är att alla misstankar om kränkande behandling ska dokumenteras och hanteras enligt skolans rutiner. Målet är också att öka personalens benägenhet att agera vid alla former av misstänkta eller bekräftade kränkningar. Uppföljning sker i juni 2026 genom statistik över anmälningar i det digitala systemet samt reflektioner i teamen.

Åtgärd

Skolans rutiner för att anmäla och utreda kränkningar tydliggörs och repeteras i början av varje termin.

Den som får kännedom om en misstänkt kränkning är ansvarig för att agera — detta tydliggörs i personalinformationen.
Biträdande rektorer ansvarar för att följa upp att utredningar initieras när det finns misstanke om kränkning.

Eventuellt avsätts tid i varje team för dokumentations- och uppföljningsarbete kopplat till trygghet och kränkningar.

Vid behov hålls gemensamma genomgångar av det digitala systemet, Prorenata för att minska osäkerhet och öka likvärdighet i hantering.

En enklare lathund med tydliga steg för hur anmälan ska göras och vem som gör vad finns på Teams.

En kartläggning genomförs på höstterminen för att identifiera platser och tidpunkter där kränkningar oftast förekommer. Resultaten används för att planera förebyggande insatser.

Trygghetsteamet finns tillgängligt för stöd i bedömningen av vad som är en kränkning, särskilt vid tveksamma eller mindre allvarliga incidenter.

Motivera åtgärd

Alla elever har rätt att vara trygga i skolan. För att säkerställa detta måste misstankar om kränkningar alltid tas på allvar och dokumenteras. När tidsbrist och otydlighet gör att anmälningar uteblir riskerar vi att svika de elever som behöver vårt stöd. Att skapa struktur, avsätta tid och tydliggöra ansvar är avgörande för att rutinerna ska följas. Det digitala systemet är ett stöd, men behöver kompletteras med utbildning och översiktliga hjälpmedel.

Ansvarig

All personal. Biträdande rektorer ansvarar för uppföljning. Trygghetsteamet ansvarar för stöd och kartläggning.

Datum för utvärdering

Juni 2026

Teamens rutiner kring det systematiska trygghetsarbetet och trygghetsplanen

Områden som berörs av åtgärden

Samtliga områden inom det förebyggande och främjande arbetet.

Mål och uppföljning

All personal ska aktivt delta i skolans trygghetsarbete. Arbetet ska vara systematiskt, samordnat och dokumenterat, med tydlig förankring i trygghetsplanen. Trygghetsplanen ska vara ett levande dokument i det dagliga arbetet.

Uppföljning sker kontinuerligt under läsåret samt genom en särskild utvärdering i juni 2026.

Åtgärd

På teammöten ska följande punkter vara stående på dagordningen:

• Aktiva åtgärder
• Främjande insatser
• Skriftliga tillsägelser
• Vålds- och fula ord-lappar
• Pågående kränkningsutredningar

Aktiva åtgärder: Teamet analyserar kartläggningar och avgör om nya aktiva åtgärder
behövs. Dessa dokumenteras i skolans digitala mall för aktiva åtgärder (i gemensam
plattform), och en flik för avslutade åtgärder med utvärdering finns. Utvecklingsledaren
ansvarar för att dokumentationen genomförs.

Främjande insatser: Alla arbetslag ska dokumentera främjande åtgärder varje vecka (t.ex.
klassaktiviteter, rastinsatser, trygghetsskapande inslag i undervisningen) i den
gemensamma listan i skolans digitala plattform. Struktur och plats för denna
dokumentation tydliggörs vid höstterminens start.

Skriftliga tillsägelser: Alla team kontrollerar varje vecka dokumentationen. När en elev når fem tillsägelser kontaktas vårdnadshavare och trygghetsteamet. Vid elva följs rutinen i kap. 10.3.

Våldslappar: Incidenter med våld eller hot och fula ord dokumenteras och följs upp i teamet. Detta blir en stående punkt på alla teammöten.

Kränkningsutredningar: Pågående utredningar gås igenom gemensamt för att säkerställa stöd till ansvariga pedagoger samt för att stärka samarbetet mellan skola och fritids.

På APT följs trygghetsplanens årshjul upp. Kap. 10 i planen gås regelbundet igenom för att synliggöra nuläge och nästa steg.

Mer tid planeras och schemaläggs för det systematiska trygghetsarbetet inom varje arbetslag, för att ge utrymme för analys, reflektion och dokumentation.

Motivera åtgärd

Trygghetsarbete kräver struktur, kontinuitet och gemensamt ansvar. Genom att tydliggöra
mötesrutiner, förbättra samordningen i dokumentationen och säkerställa tid för
uppföljning stärks både likvärdighet och kvalitet i skolans trygghetsarbete.

Ansvarig

Biträdande rektorer och utvecklingsledare.

Datum när det ska vara klart

Vid höstterminens start. (Augusti 2025)

Fortsätta minska andelen elever som upplever att dom blir sparkade eller slagna. Minska antalet fula ord.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, det förebyggande arbetet och skolklimat.

Mål och uppföljning

Vi arbetar utifrån en nollvision. Ingen elev ska bli utsatt för våld, och ingen ska behöva höra kränkande eller fula ord i skolan. Uppföljning sker genom enkäter, hot spot undersökning samt observationer från personalen.

Åtgärd

Nolltolerans mot våld och fula ord ska fortsatt råda. Alla vuxna förväntas agera när de bevittnar eller hör om våldsamt eller kränkande beteende.

Vid våldshändelse beslutar teamet om lämplig konsekvens, som kan innebära indragen rast, avstängning från aktiviteter (t.ex. fotboll), stödsamtal eller annan åtgärd.

Konsekvensen ska komma så nära händelsen i tid som möjligt. I de fall våld riktas mot vuxna ska detta rapporteras som arbetsmiljöärende till  skolledningen. Detta tydliggörs i samband med läsårets start.

Informationslappar till hemmet om våld eller språkbruk kan fortsatt användas vid behov, men varje team avgör vad som är genomförbart och verkningsfullt.
Alla team uppmanas att skapa praktiska rutiner som passar deras förutsättningar för att säkerställa att åtgärder genomförs även vid resursbrist.

Begreppen ”våld” och ”kränkande språk” diskuteras gemensamt på höstens första APT för att nå så stor likvärdighet som möjligt.

Arbetet för jämlikhet och mot våld kopplas under läsåret till det skolövergripande projektet

”Tåget”, där vårdnadshavare involveras. Informationsmaterial till hemmet integreras i detta projekt.

Våld och kränkande språk är en stående punkt på utvecklingssamtalen.

Trygghetsteamet ansvarar för stöd i bedömningar samt erbjuder handledning till personal som upplever svårigheter i att genomföra åtgärder.

Motivera åtgärd

Tryggheten är en grundläggande rättighet för alla barn och vuxna i skolan. För att upprätthålla en trygg miljö måste våld och språkbruk bemötas direkt, men också med flexibilitet utifrån de resurser som finns. Genom gemensam förståelse, tydliga rutiner och ett starkt samarbete mellan skola och hem kan vi fortsätta minska förekomsten av våld och konflikter.

Ansvarig

All personal, skolledning, trygghetsteamet.

Datum när det ska vara klart

Vid höstterminens start (augusti 2025)

Fotbollsplanen

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, otrygga platser, främjande insatser.

Mål och uppföljning

Fotbollsplanen ska vara en trygg, inkluderande och glädjefylld plats där elever utvecklar kamratskap, respekt och spelglädje under strukturerade former. Fair-play, respekt och delaktighet ska vara ledord. Uppföljning sker genom skolans kartläggningar, observationer och trygghetsenkäter.

Åtgärd

Minst en vuxen med fotbollsintresse och kompetens ska finnas på fotbollsplanen varje rast. Back-up lösningar planeras för frånvaro.

Flickfotboll, tjejdagar och nivågrupperade aktiviteter fortsätter och utvecklas. Matchfria raster, teknikbanor och passningsövningar schemaläggs regelbundet för att öka tillgänglighet och trivsel.

Fler vuxna ska vara närvarande kontinuerligt, inte bara vid särskilda behov. Detta kräver schemaläggning och tydlig ansvarsfördelning.

En årlig fotbollsturnering skrivs in i skolans årshjul. Den planeras i god tid, med avsatt tid för involverad personal. Klasslärare och fotbollsplanspersonal samarbetar.

Västar, bollar och annan utrustning ska finnas lättillgängligt.

En vuxen ansvarar för lagindelningarna för att förebygga konflikter och ökad rättvisa.

Motivera åtgärd

Fotbollsplanen har under flera år varit en utmanande plats sett till trygghet och konflikter.

Samtidigt är den ett av skolans mest använda och uppskattade rastområden. Genom riktade insatser som vuxennärvaro, struktur, inkluderande aktiviteter och tydligt ansvar, har situationen förbättrats – men arbetet måste fortsätta för att säkra långsiktig trygghet och trivsel för alla elever.

Ansvarig

Biträdande rektor och den nybildade fotbollsgruppen.

Datum när det ska vara klart

Vid höstterminens början (augusti 2025)

Tåget

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, förebyggande arbete mot våld, normmedvetenhet och trygghetsfrämjande.

Mål och uppföljning

Tåget ska bidra till att skapa en gemensam förståelse hos elever, personal och vårdnadshavare kring vad våld är, hur normer påverkar oss, och hur vi tillsammans kan skapa en tryggare skolmiljö. Målet är att alla elever ska mötas av ett normkreativt och förebyggande arbete med fokus på att minska våld, kränkningar och exkludering.

Uppföljning sker genom trygghetsundersökningar, personalens reflektioner samt återkoppling från kontaktpersoner och elever.

Åtgärd

Ulvsäterskolan deltar under läsåret 25/26 i pilotprojektet ”Tåget”, ett skolprogram som syftar till att förebygga våld och arbeta normkreativt med hela skolans uppdrag.

Programmet riktar sig till elever F–9 (F-2 i vårat fall) samt personal och vårdnadshavare.

Arbetet vilar på fyra grundprinciper:

• Åskådarperspektivet
• Trygga relationer och anknytning
• Ledarskap
• Att utmana stereotypa normer

Skolans två kontaktperson leder arbetet och ansvarar för att:

• Utbilda utförare i personalgruppen.
• Samordna och anpassa materialet.
• Säkerställa att arbetspassen genomförs enligt årshjulet.

Utförarna (lärare/pedagoger) håller arbetspass med elever i klassrummet. Elevpassen innehåller teori, övningar och diskussioner kring teman som normer, våld, åskådarroller och relationer. Under läsåret kommer fyra bas-pass á en timme per tillfälle. Det finns också valbara pass som kan genomföras om så bestäms på skolnivå.

Personalutbildningar och handledning sker kontinuerligt. Vårdnadshavare ges information om Tågets innehåll och erbjuds material om t.ex. normer och åskådarroller.

Motivera åtgärd

Forskning visar att våld ofta har sitt ursprung i begränsande normer, destruktiva relationer och bristande åskådaransvar. Genom ett strukturerat och långsiktigt arbete med Tåget vill vi skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Tåget utgår från ett brett våldsbegrepp och inkluderar psykiskt, verbalt, fysiskt och sexuellt våld, samt exkludering, jargonger och normtryck. Genom Tåget ges elever, personal och vårdnadshavare verktyg att upptäcka, förstå och agera mot våld – både förebyggande och i stunden.

Ansvarig

Kontaktpersoner för Tåget, biträdande rektor, teamen F–2.

Datum när det ska vara klart

Imlementering i augusti. Första elevpassen startar i oktober eller november. Kontinuerlig
uppföljning under året.

Utvärdering, analys och uppföljning

Utvärdering av föregående läsårs trygghetsplan kap. 10

Här redogörs för hur föregående års åtgärder genomförts. Här ska även finnas en utvärdering av insatserna. Samtliga arbetslag på skolan, lärare och fritidslärare har deltagit i utvärderingen.

Trygghet under raster

Åtgärder

I och med att skolan fr o m HT2024 har ny organisation som bl a innebär yngre elever på skolan, görs rastvärdssystemet om från grunden.

Yngre elever innebär mer vuxennärvaro på rasterna och mer omsorg. Varje team ansvarar för att det finns rastvärdar ute på rasten när teamens klasser har rast. Detta planeras inom teamet.

Information om rastvärdens roll ska sitta väl synlig i personalrum/ytterdörr. Det ska beskrivas rastvärdens roll; bl a att hen ska vara rörlig, prata med eleverna i leken, vara närvarande, inte stå i klunga, agera/ingripa och ligga steget före, vikten av att skaffa ersättare vid förhinder, att hålla tiderna. Det är viktigt att alla rastvärdar vid varje rast följer dessa riktlinjer. Viktigt är också att vikarier och resurspersonal får information om och följer rastvärdarnas riktlinjer. Ansvarig för att detta sker, delegeras av utvecklingsledarna. Gula västar med texten ”vikarie” ska finnas lätt tillgängligt i varje hus. Det är viktigt att all personal samarbetar, så att den som är rastvärd kan komma ut eller in i tid. Det är viktigt att det finns personal där det finns risk för kränkningar, t ex vid
kingrutorna. Personalen ska känna till skolans gemensamma kingregler.

Under hösten genomför eleverna alltid en miljöenkät, otrygga platser, som ligger till grund för vaksamheten för rastvärdarna.

Fritids anordnar organiserad, vuxenledd, rastskoj.

Det är viktigt att alla elever vet om att man ska gå till en ”gul väst” när något händer, de behöver inte leta efter sin klasslärare.

Utvärdering

Samtliga arbetslag vittnar om att arbetet med tryggheten under raster har förbättrats under läsåret. Den vuxennärvaro som funnits på skolgården, särskilt vid fotbollsplanen och rastaktiviteter, upplevs som en positiv faktor för ökad trygghet. Samtidigt är det flera arbetslag, som betonar vikten av fasta rastzoner. Avsaknaden av tydliga zoner har lett till att det blir svårt att ha överblick när personalen rör sig fritt. En vanlig önskan är att personalen ska veta var andra befinner sig för att lättare kunna täcka upp vid frånvaro.

Det råder också behov av mer synlig information i personalrum om rastvärdens ansvar. Flera lyfter att rastskoj är uppskattat och ger struktur åt eleverna. En upplevelse är att tryggheten generellt ökat på skolgården, men att vissa platser, särskilt skogsområden,kräver fortsatt fokus.

Relationer

Åtgärd

Trygghetsgruppen ska göra ett kort besök och presentera sig själva och sitt arbete i samtliga klasser under höstens två inskolningsveckor. Fotografi på trygghetsteamet ska finnas väl synligt i varje klassrum, bredvid trygghetsplanen. All personal ska finnas på fotografi, väl synligt i varje hus. Personalen presenterar sig för samtliga klasser i sitt hus.

Personalen måste vara väl förtrogen med dokumentet ”Rutiner för skolan personal”.
Vikarier och tillfällig personal måste känna till skolans regler och rutiner. (Dokumenten ”Rutiner för skolan personal” och ”Ulvsäterskolans regler 2024/25″). Rutiner för att detta sker upprättas.

Ansvariga: Biträdande rektorer.

Alla elever är allas elever, så all personal hälsar på alla elever de möter i korridorer eller ute på skolgården. Alla vuxna ingriper vid alla tillfällen, när detta är nödvändigt. En relationsskattning gör vi för att synliggöra de elever som har få eller inga relationer till vuxna. Brister i relationerna ska då åtgärdas. Relationsskattningen ska följas upp undervårterminen.

Kurator och specialpedagog genomför under höstterminen en djupintervju med samtliga elever i åk 1 utifrån relationer och trygghet. Detta ska ses som ett komplement till den digitala trygghetsenkäten. Syftet är att fånga upp eleverna, synliggöra fler trygga vuxna, upptäcka mer svårfunna problem som kanske ger upphov till nya ”aktiva åtgärder”, upptäcka dolda kränkningar och stötta utsatta elever. Samtliga mentorer ges en feedback av kartläggningen.

All personal får en kort utbildning av trygghetsteamet vid läsårets start. Även tillfällig personal och kringpersonal får handledning och support, genom inbokade möten efter behov, om relationsjobbet med eleverna.

All personal ska bära sina namnskyltar. Vikarier får en blank namnskylt att tejpa fast sitt namn på.

Utvärdering

Relationerna mellan personal och elever upplevs överlag som starka. Personal uppger att de har god kännedom om sina elever och att de är snabba med att stödja dem vid behov.

Alfa föreslår att skolans regler skulle kunna uppdateras med mer positivt språk, bildstöd och anpassat elevnära språk. Det framkommer också att relationerna mellan vuxna och elever i andra klasser har minskat något, troligen till följd av att vuxna har större fokus på den egna gruppen. Behovet av ökad synlighet i form av namnbrickor och fotografier på personal i husen lyfts. Det är viktigt för elevernas trygghet att känna igen och kunna identifiera personal.

Vikarier uppges inte alltid känna till skolans rutiner, och flera arbetslag föreslår en enklare informationsguide till tillfällig personal. Djupintervjuer i åk 1 har genomförts, men det är otydligt om återkoppling har skett till klasslärare i alla fall. Ett annat önskemål är att det ska finnas bild på personal som öppnar och stänger.

Konsekvenssystem 2.1

Åtgärder

Ulvsäterskolan fortsätter med ett konsekvenssytem då all personal varit positiv till det som infördes läsåret 19/20.

All personal ska reagera omedelbart när någon elev bryter mot skolans regler. Under inskolningsveckorna presenteras och implementeras konsekvenssystemet hos F-klasserna och repeteras i ÅK 1-2. Eleverna kommer vid regelöverträdelse tilldelas en skriftlig tillsägelse. Efter fem skriftliga tillsägelser meddelas vårdnadshavare skyndsamt, eleven har efter skoltid ett samtal med trygghetsteamet kring regelöverträdelserna.

Efter två samtal med trygghetsteamet, alltså vid den elfte tillsägelsen, tar de ansvariga pedagogerna (gärna samma dag) som känner eleven bäst skyndsamt ett beslut om nästa åtgärd, fyller i ett dokument med namn, klass och planerad åtgärd och lämnar till bitr. rektor för att då läggas i elevakten. Om det upprepas och hjälp behövs så lämnas det till EHT. Exempel på åtgärder kan vara; samtal med bitr. rektor, samtal med vårdnadshavare (ev. på plats), byta grupp under en kortare/längre tid, samtal med annan vuxen, få en resurs en eller flera raster, egen rast, gå ut först eller sist, extra mycket uppmärksamhet, regelbundna samtal med vuxen, kontaktbok, något ni tror hjälper eleven att lyckas.

Vi för statistik över de skriftliga tillsägelserna för att synliggöra de elever som behöver extra stöd att följa skolans regler.

Var tydliga när ni meddelar vårdnadshavare om ett förestående konsekvenssamtal att de inte behöver vara med på samtalet, men är naturligtvis välkomna om så önskas.

OBS! Det vore också önskvärt att vårdnadshavarna är informerade om att en elev har 3-4 tillsägelser och börjar närma sig den femte.

Trygghetsteamet pratar ihop sig för att få en likvärdighet i konsekvenssamtalen. Undersök möjligheten att använda Teams för att dokumentera de skriftliga tillsägelserna digitalt för att underlätta hanteringen för personalen och för att få en bättre överblick. De skriftliga tillsägelserna ska vara en stående punkt på teammötena. Därefter hjälps skolan och fritids åt att skicka eleverna till konsekvenssamtal.

Utvärdering

Konsekvenssystemet används av alla team men i varierande utsträckning och med olika grad av upplevd effektivitet. Många upplever att systemet fungerar bra för vissa elever, men inte alls för andra. Det efterfrågas mer stöd från ledning och trygghetsteam för hur man hanterar de elever som systemet inte biter på. Förslag finns om att vidareutveckla systemet med större fokus på positiv förstärkning och belöningar, särskilt utifrån skolans PBS-filosofi. Det finns även ett tydligt önskemål om att använda ett digitalt system för dokumentation istället för pärmar. Det är i dag otydligt vad som ska göras vid elfte tillsägelsen och vem som beslutar om vidare åtgärder. Det efterfrågas också att fritids i större utsträckning ska involveras i arbetet.

Benägenhet att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling

Åtgärd

Repetition av hur man anmäler och utreder misstanke om kränkande behandling för redan anställd personal sker under arbetsårets första vecka. Utbildning sker för nyanställd personal. Utbildning och repetition för fritidspersonalen. Benägenheten att anmäla misstanke om kränkande behandling på fritids måste bli högre. Viktigt att man får tid att utreda.

Personalen hjälper varandra när arbetsbelastningen är tung.

Personalen ska påminna varandra att anmälan och utredning sker.

Trygghetsteamet finns tillgänglig en eftermiddag i veckan för konsultation.

EHT finns tillgänglig på måndagar för konsultation.

Det ska vara en stående punkt på teammötets agenda att gå igenom de pågående kränkningsutredningarna som är aktuella i teamet.

Repetition för personalen sker återkommande under läsåret.

Utvärdering

Flera team beskriver att benägenheten att anmäla kränkningar påverkas av tidsbrist och arbetsbelastning. Det föreslås att det ska finnas schemalagd tid varje vecka avsatt för detta arbete. Det finns också en viss osäkerhet kring vem som är ansvarig att göra anmälan, men enighet råder om att den som får kännedom om en händelse bör agera. Det digitala systemet för dokumentation ses som ett steg i rätt riktning, men vissa upplever det som rörigt. Det föreslås också att en tydligare kartläggning genomförs för att identifiera när och var flest kränkningar sker.

Teamens rutiner kring det systematiska trygghetsarbetet och trygghetsplanen

Åtgärd

På varje teammöte ska följande punkter finnas på dagordningen; aktiva åtgärder,
dokumentation av främjande insatser, skriftliga tillsägelser och pågående
kränkningsutredningar.

Aktiva åtgärder: Teamet ska uppmärksamma kartläggningar och belysa om det finns anledning till någon ny aktiv åtgärd. Om en sådan föreligger, ska detta dokumenteras och följa rutinerna kring ”aktiva åtgärder”. Utvecklingsledaren ansvarar för att någon i teamet dokumenterar de ”aktiva åtgärderna”. Detta sker på skolans gemensamma digitala plattform där tabellen/mallen finns direkt i plattformen istället för i Word-format. Det ska även finnas en flik för avslutade ”aktiva åtgärder” med dokumentation och utvärdering. Många av de situationer som ger upphov till en ”aktiv åtgärd” är sådana situationer som är återkommande från läsår till läsår.

Främjande åtgärder: Dessa ska kontinuerligt, varje arbetslagsmöte, fyllas på vilka främjande åtgärder som görs i klasserna, husen, skolan och fritids. Listan finns i skolans gemensamma digitala plattform. Detta är en gemensam lista för samtliga hus. Listan fylls på ovanifrån och nedåt med endast ett namn på åtgärden. (T ex utflykt till ängarna eller hela Beta läser)

Skriftliga tillsägelser: Dokumentationen av de skriftliga tillsägelserna ska kontrolleras vid varje teammöte. Så fort en elev uppnått fem skriftliga tillsägelser, ska vårdnadshavare och trygghetsteamet kontaktas skyndsamt. Detta för att konsekvens kopplat till regelöverträdelse ska ligga så nära i tid som möjligt. Vid elfte tillsägelsen, skall rutinen enligt kap. 10.3 följas.

Vi undersöker möjligheten att ha denna dokumentation digitalt, t ex på Teams.

Pågående kränkningsutredningar: Teamet tittar gemensamt på de pågående utredningar som pågår i huset, för att följa upp, stötta och stödja de pedagoger som utreder det specifika fallet. Detta bidrar också till att samarbetet mellan skola och fritids i detta arbete stärks.

Återkommande på APT ska det under läsåret följas upp var vi befinner oss på trygghetsplanens årshjul, samt se till att alla rutiner innevarande månad följs. Vi tittar också återkommande igenom kap. 10 för att se var vi befinner oss och vart vi ska.

Utvärdering

Alla team arbetar med trygghetsfrågor enligt plan, men det finns behov av bättre samordning. Vissa arbetslag har inte hittat rätt plats att dokumentera främjande och förebyggande insatser, vilket skapat frustration. Dokumentationen av aktiva åtgärder fungerar däremot bättre. Ett förslag som återkommer är att vissa moment, som konsekvenslappar och våldslappar, bör bli stående punkter på alla teammöten för att säkerställa kontinuitet. Mer planeringstid för trygghetsarbetet efterfrågas också, samt bättre struktur för att följa upp pågående kränkningsutredningar.

Fortsätta minska andelen elever som upplever att dom blir sparkade eller slagna. Minska antalet fula ord.

Åtgärd

När någon av personalen upptäcker (ser) att en elev blir utsatt för våld (trygghetsgruppen har definierat uttrycket ”våld”), har eleven som utfört våld förverkat sin rätt till nästkommande rast. Under den rasten ska eleven skriva ett meddelande till sin vårdnadshavare om att hen har använt våld och att det är absolut förbjudet. Meddelandet ska tas med hem för underskrift och visas upp på skolan nästkommande dag.

Det är viktigt att all personal på skolan är delaktig, på så vis når vi en ”hela skolan-ansats”, vilket är en framgångsfaktor i det preventiva arbetet mot mobbning.

På liknande sätt ska vi agera när vi hör en elev använda fula ord eller tillmälen. Den eleven ska också visa upp en lapp för vårdnadshavaren där det framgår vilka ord eleven har uttalat, den ska skrivas på och återlämnas till skolan.

Begreppet ”våld” måste upprepande gås igenom med eleverna. Det är viktigt att vi är konsekventa med detta redan efter sommarlovet och håller i hela året för att visa eleverna hur viktigt det är. Det är också viktigt att all personal, även resurser, vikarier och studenter vet vad som gäller och kan meddela ordinarie personal.

Det är inte alltid enkelt att låta elever ”missa” rasten som en konsekvens. Det kan vara tidsbrist eller helt enkelt att eleven tycker det är positivt att ”slippa” gå ut på rast. Här krävs samarbete och flexibilitet i teamet, t ex samla ihop till ett tillfälle per vecka eller hjälpas åt i huset. Varje team har friheten att utveckla rutiner kring detta för att det ska vara så smidigt som möjligt för teamet.

På höstens första APT, diskuterar vi alla gemensamt vad ett fult ord är och var gränsen ska dras. På samma sätt diskuterar vi begreppet ”våld” för att få en så stor likvärdighet som möjligt.
Trygghetsteamet har skrivit ett informationsblad om varför och hur vi arbetar mot våld, machokultur och för jämlikhet mellan könen. Dessa ska översättas på olika språk och skickas hem till vårdnadshavarna. Likväl ska detta informeras på informationsmötena med vårdnadshavarna. Våldet och användandet av fula ord ska vara en stående punkt på utvecklingssamtalet.

Utvärdering

Det råder samsyn om vikten av nolltolerans mot våld och kränkande språkbruk, men genomförandet är fortfarande en utmaning. Många uppger att det är svårt att genomföra rutinen med indragen rast och informationslappar till hemmen på grund av tidsbrist och resursbrist. Istället används andra konsekvenser, såsom att stänga av elever från fotboll eller andra aktiviteter. Personal på Gamma lyfter också att våld ibland riktas mot vuxna – något som behöver lyftas som en arbetsmiljöfråga. Informationen som skulle skickas hem till vårdnadshavare verkar inte ha skickats ut. Det har varit ett medvetet val då vårdnadshavarna kommer att involveras i nästa läsårs våldspreventiva projekt, ”Tåget”.

Fotbollsplanen

Åtgärd

En arbetsgrupp bildas; fotbollsplansgruppen. Lå22/23 gjordes en vuxenanalys och en elevanalys om varför det uppstår konflikter på fotbollsplanen samt förslag på regler och rutiner kring fotbollsplanen. Arbetsgruppen ska arbeta utifrån sammanställningen av dessa
analyser.

Arbetsgruppen är ansvarig och upprättar regler, infrastruktur och logistik för de vuxna och
elever som uppehåller sig på fotbollsplanen.

Det ska alltid finnas en fotbollskunnig och intresserad vuxen på fotbollsplanen. Under lå 23/24 har en fotbollskunnig resursperson funnits på planen, och detta har upplevts mycket positivt av både vuxna och elever. Det ska finnas en back-up till denna resursperson, när hen inte har möjlighet att vara närvarande. Det skall vid behov finnas många vuxna vid fotbollsplanen för att öka tryggheten. Det har i utvärderingen framkommit önskemål om att fotboll ska vara ett stående ”rastskojsinslag”. Gärna med olika nivåer på fotbollen så att de som inte vågar spela idag också ges möjlighet att deltaga. Det får gärna genomföras träningsinslag med t ex passningsövningar och teknikbanor för att öka intresset för fler elever. Det är önskvärt att det finns västar och gott om fotbollar lättillgängligt i lekboden. En vuxen sköter lagindelningarna.

En återkommande fotbollsturnering skrivs in i årshjulet. De som ansvarar för turneringen ska ges tid i god tid före turneringen till planering och samarbeta med klasslärarna utifrån deras planering. Samarbeta med skolledningen om detta. När turneringen genomförs måste det finnas back-up för den personalen som engagerar sig i turneringen.

Utvärdering

Samtliga team är överens om att fotbollsplanen utvecklats i positiv riktning, men att arbetet måste fortsätta. Insatser som flickfotboll, vuxennärvaro och tjejdagar har bidragit till ökad trygghet och trivsel. Det är dock tydligt att fler vuxna behövs på plats, inte bara vid behov utan som ett konstant stöd. Det finns fortfarande ingen tydlig arbetsgrupp för fotbollsplanen, och det är oklart vem som har ansvar för planering och uppföljning. Flera arbetslag föreslår att fotbollsturneringen skrivs in i årshjulet och får tydlig planeringstid. Det föreslås även att fotbollen nivågrupperas, med olika typer av aktiviteter som
teknikövningar och ”matchfria” raster, för att inkludera fler elever och minska konflikter.

Utvärdering av innevarande läsårs Trygghetsplan

Trygghetsplanen för läsåret 2025/26 kommer att utvärderas i slutet av vårterminen när resultatet från enkäterna finns tillgängligt och teamen är klara med sina utvärderingar.

Ansvarsfördelning

Följande ansvarsfördelning gäller:

Huvudman

• ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda fall av kränkningar och eller trakasserier.

Rektor

• ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras i särskilt avsett arkiv.
• kontaktar och informerar huvudman vid samtliga fall av kränkningar och/eller trakasserier, använder avsett digitalt verktyg.

Biträdande rektor

• ansvarar för att trygghetsplanen omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp.
• ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen.
• ansvarar för att kontakt med socialtjänsten tas för samråd och att orosanmälan sker om behov anses föreligga.
• kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärder sätts in.

Elevhälsan

• Personal i elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot uppkomna incidenter.
• Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja tryggheten.

Mentor/ansvarig pedagog

• har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor.
• informerar elever och föräldrar om trygghetsplanen.
• lärare och annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten måste anmäla det till rektorn.

Arbetslaget

• skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till trygghetsplanen.
• eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett och verktyg.
• informerar/utbildar elever i frågor som rör trygghetsplanen, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor.
• arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång
• ansvarar för att kartlägga i syfte att upptäcka brister och riskfaktorer för diskriminering, kränkningar och trakasserier för att därefter upprätta en aktiv åtgärd.

Elever

• skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsgång vid incidenter

Misstanke om kränkande behandling

Alla medarbetare i skolan är skyldiga att omedelbart agera vid misstanke eller kännedom om kränkande behandling, enligt skollagen. Den akuta situationen hanteras direkt – vid behov avbryts situationen fysiskt eller verbalt. Elevens mentorer informeras omgående. Därefter påbörjas ett systematiskt utredningsarbete, där skolan använder Gävle kommuns digitala verktyg i Prorenata för anmälan och utredning.

Knutpunkten → Stöd i arbetet→ Utbildning och barnomsorg → Rapportera incident eller
klagomål → Rapportera kränkande behandling→ Grundskola och anpassad grundskola→
Anmälan av kränkande behandling (Prorenata)

Vid anmälan anges bland annat:

• Datum, plats och tidpunkt för händelsen.
• Inblandade elever.
• Händelsebeskrivning.
• Vem som observerat eller informerat.
• Kontakt med vårdnadshavare.
• Typ av misstänkt kränkning (fysisk, verbal, psykisk m.m.).

Tips: Förbered gärna svar på frågorna i förväg – du hittar dessa i stöddokumentet ”Stöd
för anmälan och utredning av kränkande behandling” i Teams.

Utredning

Samtal hålls med:

• Den utsatta eleven.
• Den/de som misstänks ha kränkt.
• Eventuella vittnen.

Samtalen hålls av två vuxna (om möjligt), varav minst en har en relation till eleven.

Information från samtalen dokumenteras i Prorenata.

Målet är att avgöra om det är en kränkning, diskriminering, trakasseri eller ingen av dessa. Detta fastställs i utredarens analys.

Om kränkning ej konstateras:

Skicka in utredningen via Prorenata, inga fler åtgärder behövs.

Om kränkning konstateras:

Åtgärder som vidtogs direkt och som ska vidtas framåt dokumenteras.

Eleven hålls under uppsikt och kontaktas av personal för uppföljning under kommande vecka.

Samtal hålls med den/de som kränkt. Tydliga mål och åtgärder formuleras och dokumenteras.

Vårdnadshavare till alla inblandade kontaktas och informeras.

Uppföljning och avslut:

Uppföljande samtal genomförs med inblandade elever.

Vårdnadshavare informeras om utfallet av åtgärderna.

Om händelserna upphört avslutas ärendet tillsammans med biträdande rektorer. Du blir kallad till möte.

Utredningen arkiveras digitalt.

Om kränkningarna inte upphör:

Ärendet överlämnas till biträdande rektor, som upprättar en handlingsplan.

Ytterligare aktörer kan kopplas in, t.ex. trygghetsteamet, kurator, socialtjänst eller polis.

Nya samtal hålls med vårdnadshavare och elev.

Uppföljning sker regelbundet.

När personal eller annan vuxen misstänkts ha kränkt, hotat eller misshandlat elev

Händelsen anmäls till Rektor som gör en kränkningsanmälan och informerar elevens vårdnadshavare samt kontaktar HR.

Rektor utreder om det är en kränkning och vidtar åtgärder om det visar sig vara en kränkning samt följer upp ärendet. Dokumentation görs. Om åtgärderna inte är tillräckliga tar Rektor kontakt med sin chef för stöd.

Om utredningen visar att det inte skett en kränkning, kallas eleven och hans/hennes vårdnadshavare till ett möte där de får information om varför skolan inte anser att det var en kränkning och reder ut situationen med dem.

Eleven bör i första hand vända sig till Huvudmannens klagomålshantering men kan även vända sig till Barn och elevombudsmannen.

När elev kränker, hotar eller misshandlar personal eller annan vuxen

Personal gör en anmälan i ”Stella medarbetare” och informerar bitr. rektor som kallar elev och vårdnadshavare till ett samtal. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs.

Om åtgärderna inte är tillräckliga tar rektorn kontakt med sin chef.

För att logga in i Stella, gå via länken Gävle Kommun – Stella medarbetare på ankaret.

När rektor kränker, hotar eller misshandlar elev

Om det finns misstanke om att rektor kränkt, hotat eller misshandlat elev, ska anmälande personal kontakta grundskolechefen som får ansvara för utredningen, eller annan person som grundskolechefen utser. Vårdnadshavare informeras.

Handlingsplan vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck

Rutiner för personal i Ulvsäterskolans verksamhet

Övergripande

• Vi kommer alltid i tid till lektioner och utsatta möten.
• Vi är alltid väl förberedda inför lektioner och möten.
• Vid sjukdom; anmäl till chef, skolassistent och din arbetsplats, via mejl eller telefon. Ring vikarianskaffare, Jeanette
• Vi använder ej privata mobiltelefoner under skoldagen (om det inte är i arbetsrelaterat).
• Vi säger alltid hej till alla elever och besökare på skolan. När vi träffar en okänd person på skolan som vi inte känner igen frågar vi alltid om man kan hjälpa till med något.
• Namnbricka ska alltid bäras på arbetstid, även vikarier och resurspersonal.
• Man reagerar/agerar alltid när en elev bryter mot skolans ordningsregler.
• Ser man en elev som är ledsen skall man alltid agera.
• I matsalen äter man som vuxen alltid med eleverna och beaktar matportionens storlek.

Rastvärd

• Man går alltid ut på den tilldelade tiden då man är rastvärd.
• Man följer de rutiner som finns för rastvärdar.
• Som rastvärd, använder man reflexväst.

Arbetssätt

Så här arbetar vi på Ulvsäterskolan:

• Vi försöker hantera situationer så att de inte trappas upp till konflikter
• Vi försöker rätta till det som blev fel
• Vi försöker göra annorlunda så att det inte händer igen
• Vi följer våra rutiner i ”skolans-fula-ord-insats”
• Vi följer våra rutiner i skolans ”5 skriftliga tillsägelser”

Lågaffektivt bemötande är:

• Att så långt som möjligt undvika så att konflikter med barn uppstår
• En metod att hantera barns känsloutbrott innan de uppstår
• Att leda genom att få till ett samarbete med barn, UTAN att vara auktoritär
• Att sänka känslonivån
• Att tänka ett varv till, ett varv extra

Tänk på att:

• Ta Ansvar- vad kan JAG göra för att påverka situationen
• Få barnet att behålla självkontrollen
• Människor som KAN uppföra sig GÖR DET