Trygghetsplan Ulvsäterskolan

Planen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.

Planen gäller för läsåret: 2024/2025

Ansvarig för planerna: Biträdande rektorer.

Trygghetsplanens Kalendarium

Augusti

• Utbildning och repetition med personalen kring rutiner vid anmälan om kränkande behandling och dess utredningsarbete.
• Inskolningsdagar med arbete utifrån trygghetsplanen, regler och rutiner för skolans personal.
• Repetera konsekvenssystemet som är kopplat till skolans regler.
• Repetition med personalen om att allt våld meddelas hem och eleven får en rast indragen samt om nolltoleransen mot fula ord.
• Repetition för skolans personal om ”aktiva åtgärder”.
• Under inskolningsdagarna revideras skolans regler tillsammans med eleverna.
• Trygghetsplanen ska finnas synlig i samtliga klassrum.
• Samtliga klasslärare och fritidspersonal får främjande uppgifter av personalutbildarna, som med fördel kan användas i klasserna under inskolningsveckorna.
• Trygghetsteamet presenterar sig för samtliga elever med fotografi samt klassrumsbesök.
• Nyanställd personal introduceras i Gävlemodellen.
• Samtlig personal uppdateras med information om ”Rutiner för personal i Ulvsäterskolans verksamhet”
• Arbetslagen får till uppgift att kontinuerligt dokumentera samtliga främjande åtgärder som genomförs i klasser, hus och skolan.
• Information till hemmen om varför och hur vi arbetar mot våld och fula ord.

September

• Möte med vårdnadshavarna där presentation av trygghetsplanen sker.
• Möte med vårdnadshavarna om varför och hur vi arbetar mot våld och fula ord.
• Trygghetsplanen presenteras för eleverna på skolan och fritidshem.
• Kartläggning av otrygga platser under v37, redovisas vid efterföljande APT.
• Arbetslagen analyserar och kartlägger skolmiljön.
• Rastvärdsschema med arbetsbeskrivning utarbetas utifrån kartläggning.

Oktober

• Gävlemodellens trygghetsenkät genomförs av eleverna under v42.

November

• Resultatet av Gävlemodellens enkät analyseras samt presenteras för personalen. Vissa delar av enkäten ska även elever och vårdnadshavare ta del av.
• Fokusområden på klassnivå, för klasslärare/fritidspersonal att arbeta med, tas fram.
• Pedagoger identifierar de barn som är utsatta och dom som utsätter, detta görs utefter resultaten i trygghetsenkät v.42.
• Eventuellt fokusområde att arbeta med på skolnivå väljs ut av trygghetsteam/bitr.rektor.
• Eventuellt nya ”aktiva åtgärder” upprättas av arbetslagen utifrån resultaten i trygghetsenkät v.42.

Januari

• Terminen startar med en repetition av arbetet från introduktionsdagarna i augusti, regler, konsekvenser, aktiva åtgärder och rutiner för skolans personal. Detta sker under de två första skolveckorna.
• Repetition med personalen kring rutiner vid anmälan och utredning om kränkande behandling.
• Varje klass fortsätter att arbeta med sina fokusområden utifrån enkätresultat.

Mars

• Gävlemodellens enkät genomförs under vecka 12-13.

April

• Trygghetsteamet utvärderar enkätresultat, förmedlar till vårdnadshavare, samt redovisar klassresultatet för berörda lärare för vidare analys och utvärdering av läsårets främjande och förebyggande arbete.

Maj

• Resultat och åtgärder redovisas av varje klasslärare på OneNote.
• Resultaten av årets enkäter diskuteras av elever och personal, samt presenteras för vårdnadshavare.
• Resultat och åtgärder i årets trygghetsplan utvärderas av fritidslärarna, före skolavslutningen, så att tid finns till detta.

Juni

• Nästa läsårs trygghetsplan arbetas fram.
• Resultat och åtgärder i årets trygghetsplan utvärderas av arbetslagen.
• Förslag på åtgärder i nästa års trygghetsplan tas fram.

Lagstiftningen

Diskrimineringslagen och skollagens kap. 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Det ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Utbildning Gävle har beslutat att varje skola skall beskriva detta arbete i en trygghetsplan.

Vision för skolan: Hela världen på ett ställe-en skola i världsklass!

Ulvsäterskolan är en mångkulturell skola med ca 400 elever i årskurserna F-2.

Vi arbetar aktivt med kunskap-höga förväntningar och trygghet-relationer i vårt dagliga arbete.

I detta arbete ingår kunskaper, färdigheter och anpassningar, och även förståelse för och ett aktivt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. En trygg inlärningsmiljö skapar förutsättningar för en god kunskapsinhämtning och därmed ökad måluppfyllelse.

Övergripande mål för skolan

Ulvsäterskolan arbetar för en trygg och lärorik miljö där eleverna har inflytande över sitt eget lärande. Alla ska ha ett gott bemötande och en ömsesidig respekt till varandra på skolan. Eleverna ska möta pedagoger som är nyfikna, som lyssnar in och skapar förutsättningar för lärande och utveckling.

Alla elever ska känna sig bekräftade varje dag och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Elever och personal på Ulvsäterskolan skall samtliga känna till trygghetsplanen samt känna sig delaktiga i arbetet kring den och utformningen av den.

Ulvsäterskolans regler

Tillsammans med Ulvsäterskolans elever så har skolans regler tagits fram. Dessa revideras varje år vid läsårets start under uppstartsveckorna.

Ulvsäterskolans regler 2024 – 2025

• Jag medverkar till att det blir arbetsro under lektionstid, matro samt ro i kapprum, korridor och omklädningsrum.
• Jag går lugnt inomhus och pratar utan att störa.
• Jag låter bli att svära och kalla andra elever och vuxna för fula saker.
• Jag är rädd om min skola, skolans saker och mina kamraters saker. Jag håller snyggt omkring mig och skräpar inte ner.
• Jag använder inte våld, för jag är snäll mot mig själv, alla barn, vuxna, växter och djur som finns omkring mig.
• Jag håller mig inom skolans område.

Självklart bjuder vi in varandra i leken, är snälla och ärliga mot varandra. Vi respekterar varandras olikheter. Om någon bråkar eller är ledsen, ber vi vuxna om hjälp. Vi kommer i tid, kämpar och gör alltid vårt bästa.

Vid sen ankomst eller dåligt använd arbetstid, tas tiden igen vid ett senare tillfälle. Skolan rekommenderar att personliga ägodelar lämnas hemma. Mobiltelefoner ska vara avstängda och undanlagda under skol- och fritidstid. Skolan tar inget ansvar för medtagna saker.

Ulvsäterskolan har ett konsekvenssystem kopplat till skolans regler. Se mer under Skolans särskilda åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier under läsår 24/25.

Vad står begreppen för i trygghetsplanen

Diskriminering

Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.

• Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
• Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringsgrund kön

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier.

Exempel på trakasserier kan vara:

• utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

Exempel på sexuella trakasserier kan vara:

• sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av

• att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
• att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.

Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom

• att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion
• att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm

Diskrimineringsgrund funktionshinder

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär

Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos.

Diskrimineringsgrund sexuell läggning

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.

Med sexuell läggning menas

• homosexualitet
• bisexualitet
• heterosexualitet

Homofobi är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor.

Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck

Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsgrund ålder

Ålder, dvs uppnådd levnadslängd.

Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Trakasserier

Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallar vi det mobbning.

Kränkande behandling kan vara:

• fysisk (bli utsatt för slag och knuffar)
• verbal (bli hotad eller kallad för olika nedsättande ord)
• psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms, sociala medier)

Kartläggningar

Trygghet och trivsel

Under läsåret görs ett flertal systematiska kartläggningar på Ulvsäterskolan av elevernas trygghet och trivsel.

Kartläggning av otrygga platser: I mitten av september görs en kartläggning där eleverna på en karta får markera områden i och kring skolan där de känner sig otrygga, med eventuella kommentarer.

Vuxenkartläggning: I mitten av september gör samtlig personal en kartläggning över otrygga platser, stämningen i klassrummen och skollokaler i övrigt. I och med införandet av ”aktiva åtgärder”, görs denna kartläggning kontinuerligt av arbetslagen, under läsåret.

Gävlemodellen: En webbaserad enkät som görs av samtliga elever 2 gånger/läsår (v42, v12).

Aktiva åtgärder: Är ett förebyggande arbete och en ständigt pågående process för att minimera risker och hinder för alla elevers lika rättigheter och möjligheter i vår verksamhet. Denna kartläggning görs kontinuerligt under hela läsåret och kan bestå av t.ex. samtal och diskussioner i det vardagliga arbetet eller observationer från personal eller elever. När en aktiv åtgärd är utvärderad och avslutat, läggs den dokumenterad och vilande i skolans OneNote, för att vara lättillgänglig om den skulle behövas återupptas.

Relationsskattning: Är en kartläggning i arbetslaget för att tidigt synliggöra vilka elever i varje klass som behöver uppmärksammas och skapas relation med. Denna kartläggning grundar sig på vuxnas skattning av vilka elever de har en god relation till. Syftet är att synliggöra de vuxnas relationer till eleverna.

Djupintervjuer åk1: Kurator och specialpedagog genomför under höstterminen en djupintervju med samtliga elever i åk 1 utifrån relationer och trygghet. Detta ska ses som ett komplement till den digitala trygghetsenkäten. Syftet är att fånga upp eleverna, synliggöra fler trygga vuxna, upptäcka mer svårfunna problem som kanske ger upphov till nya ”aktiva åtgärder”, upptäcka dolda kränkningar och stötta utsatta elever. Samtliga mentorer ges en feedback av kartläggningen.

Skolans förankringsarbete

Samtliga elever deltar i skolans enkäter vars resultat sedan diskuteras och utvärderas av personal och elever.

Under inskolningsperioden så arbetar samtliga elever och personal med förhållningssätt, värdegrund, skolans regler och implementering av trygghetsplanen. Vårdnadshavare informeras.

Första veckan efter jullovet arbetar samtliga elever och personal med förhållningssätt, värdegrund, skolans regler och aktualisering av trygghetsplanen som en uppföljning/repetition av introduktionsveckorna.

Trygghetsplanen är ett levande dokument som stäms av under hela läsåret. Årshjulet och kap. 10 ska hela tiden finnas med i teamens arbete och planering. På teammötena ska det på agendan vara en stående punkt. Pågående kränkningsutredningar, antal skriftliga tillsägelser och aktiva åtgärder ska stämmas av på varje möte.

Skolans arbete med främjande insatser

På Ulvsäterskolan arbetar samtliga pedagoger med att ha en god och nära relation till alla elever. Samtliga elever skall känna sig sedda och bekräftade. Vi arbetar med nolltolerans vilket innebär att alla pedagoger ingriper när någon bryter mot vår gemensamma värdegrund. Våra elever skall få möta gränser, struktur och tydlighet vilket skall främja deras självförtroende samt respekten och toleransen mot sin omgivning.

Exempel på främjande insatser under föregående läsår:

• Fadderverksamhet med förskoleklasserna, lässamling på fritids
• åk 3 läser för åk 1 på fritids
• rastskoj (strukturerade, lärarledda rastlekar)
• Alfa Beta Gamma läser
• Ulvloppet
• olika temaarbeten gemensamt på skolan (Selma Lagerlöf, John Bauer)
• Nobelmiddag
• teaterbesök
• konsert på Konserthuset
• öppet hus
• El Sistema konserter och andra arrangemang
• friluftsdagar
• besök på Nyöstertorpet
• FN-dagen
• vårsjung sista april
• barnboksveckan
• vänskapsveckan
• SYV-veckan
• teknikveckan
• pysseldagar
• att hälsa på samtliga elever och vårdnadshavare
• alltid närvarande pedagog i kapprummet
• västar på rasten
• frågor och gåtor på fritids
• blandade grupper vid lunch och mellis
• tydlig start och slut på dagen
• utelektioner
• vikariepärmar
• presentation av all personal
• SKUA-arbetet
• repetition av värdegrund
• värdegrundsövningar klassvis
• 200-dagarsfest
• gemensamma aktiviteter under inskolningsveckan
• skräpplockarvecka
• skridskobana på skolgården
• uppmärksamma alla olika språk på skolan
• utomhuspedagogik
• ansvarsgrupper i klassen som t ex sopa golv och torka bord
• måla kingrutor och hopphagar m m
• elevinflytande aktiviteter
• lekbod med utlåning av leksaker
• gemensamma kingregler
• skrivartävling
• fotbollsturnering
• kompisövningar
• stopp min kropp
• gemensam Kahoot hela fritids
• ord med tecken på olika språk
• Minecraft 1ggn/vecka
• TAKK
• fritidshemmets dag
• halloweendisko
• julsjung
• rocka sockorna
• vi äter tillsammans med eleverna
• diskussion om hur man är en bra kompis
• namnlekar
• sammarbetslekar
• dagens utelek på fritids
• brännboll gemensamt för alla treor
• idrott på fritids Alfa och Beta tillsammans
• Gåspennan
• Gnissel i klassen-läromedel (känslor)
• diskutera vänskap
• trygghetsprat
• positiv förstärkning
• djupintervju med alla tvåor med Magdalena och Klara
• gemensam skridskoåkning på Monitor arena
• pulkaåkning gemensamt
• åk 2 har varit på Sätraängen tillsammans och ätit pizza.

Ett engagerat arbete med främjande insatser ger synlig effekt på skolklimatet. Ett sådant ser vi Gävlemodellens elevenkäter, där Ulvsäterskolan får ett högt skolklimatindex.

I november analyseras resultatet från höstens enkät. Pedagogerna väljer ut ett eller flera fokusområden som behöver utvecklas. I vårens enkät utvärderas arbetet kring fokusområdena och pedagogerna redovisar för övriga medarbetare hur de arbetat med sin klass och ger sina egna reflektioner kring arbetssättet på OneNote.

Skolans arbete med förebyggande insatser

Under vårterminen 2014 gick Ulvsäterskolan med i Gävlemodellen som är ett verktyg och ”Handbok i trygghetsarbetet” framtaget av Brottsförebyggarna i Gävle. BIG har tillsammans med Utbildning Gävle och Högskolan i Gävle tagit fram Gävlemodellen, som är en insats mot mobbning. Ulvsäterskolan arbetar med trygghet i skolan utifrån Gävlemodellen. Modellen utgår från svenska forskningsresultat, skolans styrdokument samt den egna skolans förutsättningar och aktuella behov. Ulvsäterskolan arbetar förebyggande genom att systematisk kartlägga elevers uppfattning om tryggheten på skolan. Detta görs med hjälp av Gävle kommuns digitala enkäter. Utifrån kartläggningarna sätter skolan upp mål samt åtgärder och insatser för att uppnå dessa mål. Samtliga insatser får ett fastställt datum när de skall utvärderas.

Skillnad mellan främjande insatser och förebyggande insatser

Insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma som i det främjande arbetet som dock är långsiktigt. Vid en förebyggande insats så är orsaken till insatsen en identifierad brist eller riskfaktor, där vi misstänker att kränkande behandling riskerar att förekomma.

I det främjande arbetet ingår insatser som föregåtts utan en sådan identifierad risk, tex återkommande traditioner eller gemensamma elevaktiviteter.

Aktiva åtgärder

Under läsåret 2019/20 införde vi ”aktiva åtgärder”. Det är ett verktyg i det förebyggande arbetet och en ständigt pågående process. (Dokumentation om utförda ”aktiva åtgärder” under läsåret 2022/23, se Utvärdering, analys och uppföljning)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Ulvsäterskolan har utarbetat en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Handlingsplanen finns som bilaga till den här trygghetsplanen. Skolan har en kontaktperson involverad i projektet ”Prevention könsstympning” i samarbete med Familjecentralen Sätra. Projektets mål är att få grundkunskaper om kvinnlig könsstympning för att kunna förebygga och upptäcka, veta hur man kan ställa frågor och prata om ämnet och veta var man ska vända sig och hänvisa vidare till andra i vårdkedjan samt öka samarbetet mellan professionerna.

Skolans särskilda åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier under läsår 24/25

Trygghet under raster

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Målet är att öka tryggheten under raster. Detta följs upp i nästa års trygghetsplan, juni 2025 samt vid Gävlemodellens två kartläggningar.

Åtgärder

I och med att skolan fr o m HT2024 har ny organisation som bl a innebär yngre elever på skolan, görs rastvärdssystemet om från grunden.
Yngre elever innebär mer vuxennärvaro på rasterna och mer omsorg. Varje team ansvarar för att det finns rastvärdar ute på rasten när teamens klasser har rast. Detta planeras inom teamet.

Information om rastvärdens roll ska sitta väl synlig i personalrum/ytterdörr. Det ska beskrivas rastvärdens roll; bl a att hen ska vara rörlig, prata med eleverna i leken, vara närvarande, inte stå i klunga, agera/ingripa och ligga steget före, vikten av att skaffa ersättare vid förhinder, att hålla tiderna. Det är viktigt att alla rastvärdar vid varje rast följer dessa riktlinjer. Viktigt är också att vikarier och resurspersonal får information om och följer rastvärdarnas riktlinjer. Ansvarig för att detta sker, delegeras av utvecklingsledarna. Gula västar med texten ”vikarie” ska finnas lätt tillgängligt i varje hus.

Det är viktigt att all personal samarbetar, så att den som är rastvärd kan komma ut eller in i tid. Det är viktigt att det finns personal där det finns risk för kränkningar, t ex vid kingrutorna. Personalen ska känna till skolans gemensamma kingregler. Under hösten genomför eleverna alltid en miljöenkät, otrygga platser, som ligger till grund för vaksamheten för rastvärdarna. Fritids anordnar organiserad, vuxenledd, rastskoj. Det är viktigt att alla elever vet om att man ska gå till en ”gul väst” när något händer, de behöver inte leta efter sin klasslärare.

Motivera åtgärd

Förra läsårets utvärdering visade att rastvärdssystemet fungerade bättre än föregående läsår, men att det fortfarande finns brister.

Ansvarig

Biträdande rektorer och utvecklingsledare från alla hus, Trygghetsteamet

Datum när det ska vara klart

2024-09-02

Relationer

Områden som berörs av åtgärden

Främjande insatser

Mål och uppföljning

Förbättra skolklimatet. Målet är att skapa ännu bättre relationer mellan vuxna/barn. Trevligt bemötande vuxen-elev, elev-vuxen. Uppföljning sker vid utvärdering av trygghetsplanen, juni 2025.

Åtgärd

Trygghetsgruppen ska göra ett kort besök och presentera sig själva och sitt arbete i samtliga klasser under höstens två inskolningsveckor. Fotografi på trygghetsteamet ska finnas väl synligt i varje klassrum, bredvid trygghetsplanen. All personal ska finnas på fotografi, väl synligt i varje hus. Personalen presenterar sig för samtliga klasser i sitt hus.

Personalen måste vara väl förtrogen med dokumentet ”Rutiner för skolan personal” (se bilaga 2, längst bak i detta dokument).

Vikarier och tillfällig personal måste känna till skolans regler och rutiner. (Dokumenten ”Rutiner för skolan personal” och ”Ulvsäterskolans regler 2024/25) Rutiner för att detta sker upprättas. Ansvariga: Biträdande rektorer.

Alla elever är allas elever, så all personal hälsar på alla elever de möter i korridorer eller ute på skolgården. Alla vuxna ingriper vid alla tillfällen, när detta är nödvändigt.

En relationsskattning gör vi för att synliggöra de elever som har få eller inga relationer till vuxna. Brister i relationerna ska då åtgärdas. Relationsskattningen ska följas upp under vårterminen.
Kurator och specialpedagog genomför under höstterminen en djupintervju med samtliga elever i åk 1 utifrån relationer och trygghet. Detta ska ses som ett komplement till den digitala trygghetsenkäten. Syftet är att fånga upp eleverna, synliggöra fler trygga vuxna, upptäcka mer svårfunna problem som kanske ger upphov till nya ”aktiva åtgärder”, upptäcka dolda kränkningar och stötta utsatta elever. Samtliga mentorer ges en feedback av kartläggningen.

All personal får en kort utbildning av trygghetsteamet vid läsårets start. Även tillfällig personal och kringpersonal får handledning och support, genom inbokade möten efter behov, om relationsjobbet med eleverna.

All personal ska bära sina namnskyltar. Vikarier får en blank namnskylt att tejpa fast sitt namn på.

Motivera åtgärd

Ulvsäterskolans personal vill ha goda relationer till samtliga elever och vårdnadshavare på skolan, oavsett om man undervisar eleven eller ej.

Ett bra skolklimat, positiva, varma och stöttande vuxen–elevrelationer och ett ledarskap hos läraren som inrymmer såväl värme, sensitivitet och elevinflytande som höga förväntningar, krav, struktur och tydliga samvaronormer hänger samman med högre studieengagemang och studieprestationer, mindre stök i klassrummet, kränkningar och mobbning bland elever.

Ansvarig

Samtlig personal

Datum när det ska påbörjas

2024-08-20

Konsekvenssystem 2.1

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, studiero, fult språk och relationer samt destruktivt beteende.

Åtgärder

Ulvsäterskolan fortsätter med ett konsekvenssytem då all personal varit positiv till det som infördes läsåret 19/20. All personal ska reagera omedelbart när någon elev bryter mot skolans regler.

Under inskolningsveckorna presenteras och implementeras konsekvenssystemet hos F-klasserna och repeteras i ÅK 1-2. Eleverna kommer vid regelöverträdelse tilldelas en skriftlig tillsägelse. Efter fem skriftliga tillsägelser meddelas vårdnadshavare skyndsamt, eleven har efter skoltid ett samtal med trygghetsteamet kring regelöverträdelserna.

Efter två samtal med trygghetsteamet, alltså vid den elfte tillsägelsen, tar de ansvariga pedagogerna (gärna samma dag) som känner eleven bäst skyndsamt ett beslut om nästa åtgärd, fyller i ett dokument med namn, klass och planerad åtgärd och lämnar till bitr. rektor för att då läggas i elevakten. Om det upprepas och hjälp behövs så lämnas det till EHT. Exempel på åtgärder kan vara; samtal med bitr. rektor, samtal med vårdnadshavare (ev. på plats), byta grupp under en kortare/längre tid, samtal med annan vuxen, få en resurs en eller flera raster, egen rast, gå ut först eller sist, extra mycket uppmärksamhet, regelbundna samtal med vuxen, kontaktbok, något ni tror hjälper eleven att lyckas.

Vi för statistik över de skriftliga tillsägelserna för att synliggöra de elever som behöver extra stöd att följa skolans regler. Var tydliga när ni meddelar vårdnadshavare om ett förestående konsekvenssamtal att de inte behöver vara med på samtalet, men är naturligtvis välkomna om så önskas.

OBS! Det vore också önskvärt att vårdnadshavarna är informerade om att en elev har 3-4 tillsägelser och börjar närma sig den femte. Trygghetsteamet pratar ihop sig för att få en likvärdighet i konsekvenssamtalen.

Undersök möjligheten att använda Teams för att dokumentera de skriftliga tillsägelserna digitalt för att underlätta hanteringen för personalen och för att få en bättre överblick. De skriftliga tillsägelserna ska vara en stående punkt på teammötena. Därefter hjälps skolan och fritids åt att skicka eleverna till konsekvenssamtal.

Mål och uppföljning

Målet är att öka studieron, tryggheten i korridorer, kapprum och på raster samt att en minskad förekomst av fula ord ger upphov till färre konflikter. Att synliggöra när en elev upprepat bryter mot reglerna, för att kunna ge denne det stöd den behöver.

Motivera åtgärd

Personalen vill ha kvar och utveckla konsekvenssystemet vid regelöverträdelse, för att göra det tydligare för eleverna att efterleva skolans regler.

Ansvariga

Samtlig personal

Biträdande Rektor

Trygghetsteamet

Datum när det ska utvärderas

Juni 2025.

Benägenhet att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Att ALL personal ALLTID ska anmäla och utreda all misstanke om kränkande behandling.

Åtgärd

Repetition av hur man anmäler och utreder misstanke om kränkande behandling för redan anställd personal sker under arbetsårets första vecka. Utbildning sker för nyanställd personal. Utbildning och repetition för fritidspersonalen. Benägenheten att anmäla misstanke om kränkande behandling på fritids måste bli högre. Viktigt att man får tid att utreda. Personalen hjälper varandra när arbetsbelastningen är tung. Personalen ska påminna varandra att anmälan och utredning sker. Trygghetsteamet finns tillgänglig en eftermiddag i veckan för konsultation. EHT finns tillgänglig på måndagar för konsultation. Det ska vara en stående punkt på teammötets agenda att gå igenom de pågående kränkningsutredningarna som är aktuella i teamet. Repetition för personalen sker återkommande under läsåret.

Motivera åtgärd

Vi ser att benägenheten att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling sjunker vissa tider under läsåret. Det sker färre anmälningar under fritidstid. Antalet anmälningar om kränkande behandling på Ulvsäterskolan är låg i förhållande till antalet elever på skolan.

Ansvarig

All personal, trygghetsteamet

Datum när det ska vara klart

Vid höstterminens start.

Teamens rutiner kring det systematiska trygghetsarbetet och trygghetsplanen

Områden som berörs av åtgärden

Samtliga områden inom det förebyggande och främjande arbetet.

Mål och uppföljning

Att all personal deltar i skolans arbete med trygghet. Att rutiner följs och att trygghetsplanen följs och är ett levande dokument i det dagliga arbetet.

Åtgärd

På varje teammöte ska följande punkter finnas på dagordningen; aktiva åtgärder, dokumentation av främjande insatser, skriftliga tillsägelser och pågående kränkningsutredningar.

Aktiva åtgärder: Teamet ska uppmärksamma kartläggningar och belysa om det finns anledning till någon ny aktiv åtgärd. Om en sådan föreligger, ska detta dokumenteras och följa rutinerna kring ”aktiva åtgärder”. Utvecklingsledaren ansvarar för att någon i teamet dokumenterar de ”aktiva åtgärderna”. Detta sker på skolans gemensamma digitala plattform där tabellen/mallen finns direkt i plattformen istället för i Word-format. Det ska även finnas en flik för avslutade ”aktiva åtgärder” med dokumentation och utvärdering. Många av de situationer som ger upphov till en ”aktiv åtgärd” är sådana situationer som är återkommande från läsår till läsår.

Främjande åtgärder: Dessa ska kontinuerligt, varje arbetslagsmöte, fyllas på vilka främjande åtgärder som görs i klasserna, husen, skolan och fritids. Listan finns i skolans gemensamma digitala plattform. Detta är en gemensam lista för samtliga hus. Listan fylls på ovanifrån och nedåt med endast ett namn på åtgärden. (T ex utflykt till ängarna eller hela Beta läser)

Skriftliga tillsägelser: Dokumentationen av de skriftliga tillsägelserna ska kontrolleras vid varje teammöte. Så fort en elev uppnått fem skriftliga tillsägelser, ska vårdnadshavare och trygghetsteamet kontaktas skyndsamt. Detta för att konsekvens kopplat till regelöverträdelse ska ligga så nära i tid som möjligt. Vid elfte tillsägelsen, skall rutinen enligt kap. 10.3 följas.
Vi undersöker möjligheten att ha denna dokumentation digitalt, t ex på Teams.

Pågående kränkningsutredningar: Teamet tittar gemensamt på de pågående utredningar som pågår i huset, för att följa upp, stötta och stödja de pedagoger som utreder det specifika fallet. Detta bidrar också till att samarbetet mellan skola och fritids i detta arbete stärks.

Återkommande på APT ska det under läsåret följas upp var vi befinner oss på trygghetsplanens årshjul, samt se till att alla rutiner innevarande månad följs. Vi tittar också återkommande igenom kap. 10 för att se var vi befinner oss och vart vi ska.

Motivera åtgärd

Genom rutiner och systematiskt arbete påminner vi oss själva att trygghetsplanens åtgärder för en tryggare skola verkligen genomförs.

Ansvarig

Biträdande rektorer, utvecklingsledare.

Datum när det ska vara klart

Vid höstterminens start.

Fortsätta minska andelen elever som upplever att dom blir sparkade eller slagna. Minska antalet fula ord.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, det förebyggande arbetet och skolklimat.

Mål och uppföljning

Vi har nolltolerans mot användande av våld och fula ord. Andelen elever som blir sparkade och slagna ska minska. Ingen ska behöva höra fula ord. Uppföljning och utvärdering sker genom enkäterna.

Åtgärd

När någon av personalen upptäcker (ser) att en elev blir utsatt för våld (trygghetsgruppen har definierat uttrycket ”våld”), har eleven som utfört våld förverkat sin rätt till nästkommande rast. Under den rasten ska eleven skriva ett meddelande till sin vårdnadshavare om att hen har använt våld och att det är absolut förbjudet. Meddelandet ska tas med hem för underskrift och visas upp på skolan nästkommande dag. Det är viktigt att all personal på skolan är delaktig, på så vis når vi en ”hela skolan-ansats”, vilket är en framgångsfaktor i det preventiva arbetet mot mobbning. På liknande sätt ska vi agera när vi hör en elev använda fula ord eller tillmälen. Den eleven ska också visa upp en lapp för vårdnadshavaren där det framgår vilka ord eleven har uttalat, den ska skrivas på och återlämnas till skolan.

Begreppet ”våld” måste upprepande gås igenom med eleverna. Det är viktigt att vi är konsekventa med detta redan efter sommarlovet och håller i hela året för att visa eleverna hur viktigt det är. Det är också viktigt att all personal, även resurser, vikarier och studenter vet vad som gäller och kan meddela ordinarie personal. Det är inte alltid enkelt att låta elever ”missa” rasten som en konsekvens. Det kan vara tidsbrist eller helt enkelt att eleven tycker det är positivt att ”slippa” gå ut på rast. Här krävs samarbete och flexibilitet i teamet, t ex samla ihop till ett tillfälle per vecka eller hjälpas åt i huset. Varje team har friheten att utveckla rutiner kring detta för att det ska vara så smidigt som möjligt för teamet.

På höstens första APT, diskuterar vi alla gemensamt vad ett fult ord är och var gränsen ska dras. På samma sätt diskuterar vi begreppet ”våld” för att få en så stor likvärdighet som möjligt.

Trygghetsteamet har skrivit ett informationsblad om varför och hur vi arbetar mot våld, machokultur och för jämlikhet mellan könen. Dessa ska översättas på olika språk och skickas hem till vårdnadshavarna. Likväl ska detta informeras på informationsmötena med vårdnadshavarna. Våldet och användandet av fula ord ska vara en stående punkt på utvecklingssamtalet.

Motivera åtgärd

Vi har i Gävlemodellens enkät ht20 upptäckt att en alldeles för stor andel av eleverna upplever att de har blivit sparkade eller slagna av andra elever. I enkäterna LÅ21/22 minskade andelen markant, för att sedan öka något igen. Vi anser att andelen måste minska ännu mer och att vi arbetar utifrån en nollvision. En minskad förekomst av fula ord ger upphov till färre konflikter.

Ansvarig

All personal

Datum när det ska vara klart

Vid höstterminens start.

Fotbollsplanen

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, otrygga platser.

Mål och uppföljning

Fotbollsplanen ska vara en plats där eleverna ska ha roligt, känna sig trygga, utveckla kamratskap under ordnade och strukturerade former. Fair-play ska vara ledordet. Uppföljning och utvärdering sker genom skolans kartläggningar.

Åtgärd

En arbetsgrupp bildas; fotbollsplansgruppen. Lå22/23 gjordes en vuxenanalys och en elevanalys om varför det uppstår konflikter på fotbollsplanen samt förslag på regler och rutiner kring fotbollsplanen. Arbetsgruppen ska arbeta utifrån sammanställningen av dessa analyser.

Arbetsgruppen är ansvarig och upprättar regler, infrastruktur och logistik för de vuxna och elever som uppehåller sig på fotbollsplanen.

Det ska alltid finnas en fotbollskunnig och intresserad vuxen på fotbollsplanen. Under lå 23/24 har en fotbollskunnig resursperson funnits på planen, och detta har upplevts mycket positivt av både vuxna och elever. Det ska finnas en back-up till denna resursperson, när hen inte har möjlighet att vara närvarande. Det skall vid behov finnas många vuxna vid fotbollsplanen för att öka tryggheten.

Det har i utvärderingen framkommit önskemål om att fotboll ska vara ett stående ”rastskojsinslag”. Gärna med olika nivåer på fotbollen så att de som inte vågar spela idag också ges möjlighet att deltaga. Det får gärna genomföras träningsinslag med t ex passningsövningar och teknikbanor för att öka intresset för fler elever. Det är önskvärt att det finns västar och gott om fotbollar lättillgängligt i lekboden. En vuxen sköter lagindelningarna.

En återkommande fotbollsturnering skrivs in i årshjulet. De som ansvarar för turneringen ska ges tid i god tid före turneringen till planering och samarbeta med klasslärarna utifrån deras planering. Samarbeta med skolledningen om detta. När turneringen genomförs måste det finnas back-up för den personalen som engagerar sig i turneringen.

Motivera åtgärd

Under flera år har fotbollsplanen visat sig vara skolans mest otrygga plats enligt ”hot spot”-undersökningen. Det är en källa till många konflikter, jargongen är hård och exkluderar många elever som skulle vilja vara med och spela. Konflikter uppstår som elever tar med sig in i klassrummen. Situationen har sakta blivit bättre tack vare insatta åtgärder, och här vill vi fortsätta att utveckla verksamheten.

Ansvarig

Bitr. rektor, fotbollsgruppen.

Datum när det ska vara klart

Under höstterminens början.

Utvärdering, analys och uppföljning

Utvärdering av föregående läsårs trygghetsplan kap. 10

Här redogörs för hur föregående års åtgärder genomförts. Här ska även finnas en utvärdering av insatserna. Samtliga arbetslag på skolan, lärare och fritidslärare har deltagit i utvärderingen.

Trygghet under raster

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Målet är att öka tryggheten under raster. Detta följs upp i nästa års trygghetsplan, juni 2023 samt vid Gävlemodellens två kartläggningar.

Åtgärder

Under början av höstterminen skall en uppdragsbeskrivning arbetas fram för rastvärdar. I uppdragsbeskrivningen kommer det att ingå var man skall befinna sig (tydliga zoner) och hur man skall röra sig. Information om rastvärdens roll ska sitta väl synlig i personalrum/ytterdörr. Det ska beskrivas rastvärdens roll; bl a att hen ska vara rörlig, prata med eleverna i leken, vara närvarande, inte stå i klunga, agera/ingripa och ligga steget före, vikten av att skaffa ersättare vid förhinder, att hålla tiderna. Det är viktigt att alla rastvärdar vid varje rast följer dessa riktlinjer. Viktigt är också att vikarier och resurspersonal får information om och följer rastvärdarnas riktlinjer. Ansvarig för att detta sker delegeras av utvecklingsledarna. Gula västar med texten ”vikarie” ska finnas lätt tillgängligt i varje hus. Det är viktigt att all personal samarbetar, så att den som är rastvärd kan komma ut eller in i tid.

Under HT-23 delas rastvärdszonen mellan gagaboll-skogen vid Alfa upp i två zoner, alternativt fler rastvärdar i den zonen. Vidare ska en rastvärdszon vara kingrutorna som tilldelas en rastvärd. Personalen utbildas i skolans gemensamma kingregler.

Observera att fritidslärarnas planeringsmöte på fredagarna slutar kl 11.00, detta måste tas i beaktande när rastvärdsschemat utformas. Under hösten genomför eleverna alltid en miljöenkät, otrygga platser, som ligger till grund för uppdragsbeskrivningen. Fritids anordnar organiserad, vuxenledd, rastskoj. Det är viktigt att alla elever vet om att man ska gå till en ”gul väst” när något händer, de behöver inte leta efter sin klasslärare.

Vuxna som är ute på skolgården med specialuppdrag och således inte är ordinarie rastvärd ska ha en annan färg än gul (=rastvärd) eller orange (=rastskoj) på västen.

Skolledningen förbehåller sig rätten att utreda en reformering av rastvärdssystemet under LÅ23/24.

Motivera åtgärd

Förra läsårets utvärdering visade att rastvärdssystemet fungerade bättre än föregående läsår, men att det fortfarande finns brister.

Ansvarig

Biträdande rektorer och utvecklingsledare från alla hus
Trygghetsteamet

Utvärdering

Ibland blir det överflöd på personal på fotbollsplanen. Har lärare blivit extraplacerade på fel tider? Bakom Beta/skogen har det varit för lite personal. Det har sällan varit personal i skogen och vid kingplanen/slänten. Förslag på att lägga kingplanen mer centralt, t ex vid kinahuset.

Lärare saknar ”ställtid” till rastvärderiet. Många upplever att eleverna inte går till en ”gul väst” utan söker upp sin klasslärare och tar det på lektionstid. Vissa elever har upplevt att de inte har blivit tagna på allvar av alla vuxna.

Vissa klasser har upplevt stor skillnad till det bättre på fotbollsplanen, som mindre bråk på plats och mindre bråk som följer med in i klassrummet. Andra klasser har dock inte sett någon skillnad.

Att en fotbollsintresserad resursperson funnits på fotbollsplanen har bidragit till större trygghet och minskat antalet kränkningar.

Alla har upplevt att det varit lugnare på skolgården över lag.

Man vill att man ska försöka identifiera den tid där det finns störst risk för att det ska uppstå kränkningar, och flytta resurser till dessa tider och platser.
Några ur personalen skulle vilja schemalägga fotbollsplanen som man gör med kompisgungan. Förslag på att en lek på ”rastskoj” alltid ska vara på fotbollsplanen. T ex kan man nivågruppera fotbollen så att de som nu inte vågar spela fotboll också kan spela.

Fotbollsturneringen var mycket uppskattad, dock är det önskvärt med bättre framförhållning, bättre planering, ansvariga tilldelas tid för detta och att det läggs in i årshjulet.

Rastskoj är bra och behöver utvecklas. Det behöver finnas personal där som brinner för detta.

Relationer

Områden som berörs av åtgärden

Främjande insatser

Mål och uppföljning

Förbättra skolklimatet. Målet är att skapa ännu bättre relationer mellan vuxna/barn. Trevligt bemötande vuxen-elev, elev-vuxen. Uppföljning sker vid utvärdering av trygghetsplanen, juni 2024.

Åtgärd

Trygghetsgruppen ska göra ett kort besök och presentera sig själva och sitt arbete i samtliga klasser under höstens två inskolningsveckor. Fotografi på trygghetsteamet ska finnas väl synligt i varje klassrum, bredvid trygghetsplanen. All personal ska finnas på fotografi, väl synligt i varje hus. Personalen presenterar sig för samtliga klasser i sitt hus.

Personalen måste vara väl förtrogen med dokumentet ”Rutiner för skolan personal” (se bilaga 2, längst bak i detta dokument).

Vikarier och tillfällig personal måste känna till skolans regler och rutiner. (dokumenten ”Rutiner för skolan personal” och ”Ulvsäterskolans regler 2022/23) Rutiner för att detta sker upprättas. Ansvariga: Biträdande rektorer.

Alla elever är allas elever, så all personal hälsar på alla elever de möter i korridorer eller ute på skolgården. Alla vuxna ingriper vid alla tillfällen, när detta är nödvändigt.

En relationsskattning gör vi för att synliggöra de elever som har få eller inga relationer till vuxna. Brister i relationerna ska då åtgärdas. Relationsskattningen ska följas upp under vårterminen.

All ny personal får en kort utbildning av trygghetsteamet vid läsårets start. Även tillfällig personal och kringpersonal får handledning och support, genom inbokade möten efter behov, om relationsjobbet med eleverna.

Motivera åtgärd

Ulvsäterskolans personal vill ha goda relationer till samtliga elever och vårdnadshavare på skolan, oavsett om man undervisar eleven eller ej.
Ett bra skolklimat, positiva, varma och stöttande vuxen–elevrelationer och ett ledarskap hos läraren som inrymmer såväl värme, sensitivitet och elevinflytande som höga förväntningar, krav, struktur och tydliga samvaronormer hänger samman med högre studieengagemang och studieprestationer, mindre stök i klassrummet, kränkningar och mobbning bland elever.

Ansvarig

Samtlig personal

Utvärdering

Man upplever att det är goda relationer på skolan.

Informationen till vikarierna brister. Man saknar någon ansvarig som informerar vikarierna om t ex skolans regler. Ofta kommer vikarierna mitt under lektionstid. Förslag om att sätta upp en enkel informationstavla i varje hus som vikarier kan läsa första gången som de kommer, en enkel variant i punktform.

Vikarierna måste känna till skolans regler och rutiner. Det finns ingen möjlighet att de hinner läsa om skolans rutiner och få rätt information av skolans personal. Finns det någon administrativ personal eller resurs som kan ansvara för detta?

Vissa tycker att ”alla elever är allas elever” har blivit bättre. Eleverna har blivit mer kontaktsökande och likaså personalen. Vi upplever att vi ställer upp för varandra.

Viktigt för tryggheten att all personal har sin namnskylt på sig,

Konsekvenssystem 2.1

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, studiero, fult språk och relationer samt destruktivt beteende.

Åtgärder

Ulvsäterskolan fortsätter med ett konsekvenssytem då all personal varit positiv till det som infördes läsåret 19/20. All personal ska reagera omedelbart när någon elev bryter mot skolans regler.

Under inskolningsveckorna presenteras och implementeras konsekvenssystemet hos ÅK 1 och repeteras i ÅK 2-3. Eleverna kommer vid regelöverträdelse tilldelas en skriftlig tillsägelse. Efter fem skriftliga tillsägelser meddelas vårdnadshavare skyndsamt, eleven har efter skoltid ett samtal med trygghetsteamet kring regelöverträdelserna.

Efter två samtal med trygghetsteamet, alltså vid den elfte tillsägelsen, tar de ansvariga pedagogerna (gärna samma dag) som känner eleven bäst skyndsamt ett beslut om nästa åtgärd, fyller i ett dokument med namn, klass och planerad åtgärd och lämnar till bitr. rektor för att då läggas i elevakten. Om det upprepas och hjälp behövs så lämnas det till EHT. Exempel på åtgärder kan vara; samtal med bitr. rektor, samtal med vårdnadshavare (ev. på plats), byta grupp under en kortare/längre tid, samtal med annan vuxen, få en resurs en eller flera raster, egen rast, gå ut först eller sist, extra mycket uppmärksamhet, regelbundna samtal med vuxen, kontaktbok, något ni tror hjälper eleven att lyckas.

Vi för statistik över de skriftliga tillsägelserna för att synliggöra de elever som behöver extra stöd att följa skolans regler. Var tydliga när ni meddelar vårdnadshavare om ett förestående konsekvenssamtal att de inte behöver vara med på samtalet, men är naturligtvis välkomna om så önskas. Det vore också önskvärt att vårdnadshavarna är informerade om att en elev har 3-4 tillsägelser och börjar närma sig den femte.

Mål och uppföljning

Målet är att öka studieron, tryggheten i korridorer, kapprum och på raster samt att en minskad förekomst av fula ord ger upphov till färre konflikter. Att synliggöra när en elev upprepat bryter mot reglerna, för att kunna ge denne det stöd den behöver.

Motivera åtgärd

Personalen vill ha kvar och utveckla konsekvenssystemet vid regelöverträdelse, för att göra det tydligare för eleverna att efterleva skolans regler.

Ansvariga

Samtlig personal

Biträdande Rektor

Trygghetsteamet

Utvärdering

Det blir lätt att man slutar använda konsekvenssytemet med tiden, att man utnyttjar det i början av läsåret. Många ur personalen tycker att många elever inte bryr sig om de skriftliga tillsägelserna. En del personal använder det inte alls, utan ringer direkt hem istället. Det finns en känsla bland personalen om att det inte händer något efter 11 tillsägelser.
Trygghetsteamet måste prata ihop sig om rutinerna kring konsekvenssamtalen.

I trygghetsplanen får gärna delen med ”vid elfte tillfället…” vara ett eget stycke, så att det blir tydligare.

Man frågar sig om det bara är ansvarig mentor som skickar elever till konsekvenssamtal.

Även fritidslärare ska skicka elever på konsekvenssamtal, om de skriftliga tillsägelserna har tillkommit på fritids.

Man vill kunna använda Unikum till våldslapparna och fula ord-lapparna, så att det sparas och att man tillåter kommentarer så att vårdnadshavarna kan återkoppla direkt. Papperslappar försvinner lätt.

Våldslappar, fula ord-lappar samt pågående kränkningsutredningar ska vara en egen punkt på varje arbetslagsträff.

Benägenhet att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Att ALL personal ALLTID ska anmäla och utreda all misstanke om kränkande behandling.

Åtgärd

Repetition av hur man anmäler och utreder misstanke om kränkande behandling för redan anställd personal sker under arbetsårets första vecka.

Utbildning sker för nyanställd personal. Utbildning och repetition för fritidspersonalen. Personalen hjälper varandra när arbetsbelastningen är tung. Personalen ska påminna varandra att anmälan och utredning sker. Trygghetsteamet finns tillgänglig en eftermiddag i veckan för konsultation. EHT finns tillgänglig på måndagar för konsultation. Det ska vara en stående punkt på arbetslagsmötets agenda att gå igenom de pågående kränkningsutredningarna som är aktuella i arbetslaget. Repetition för personalen sker återkommande under läsåret.

Motivera åtgärd

Vi ser att benägenheten att anmäla och utreda misstanke om kränkande behandling sjunker vissa tider under läsåret. Det sker färre anmälningar under fritidstid. Antalet anmälningar om kränkande behandling på Ulvsäterskolan är låg i förhållande till antalet elever på skolan.

Ansvarig

All personal, trygghetsteamet

Utvärdering

Det finns en känsla av att det anmäls för sällan. Det lämnas lätt över till ansvarig klasslärare. Många upplever att fritids inte gör anmälningar. Alla måste göra anmälningar och utredningar. Fritidspersonalen bör gå en ny utbildning inom detta. Ju fler påminnelser, desto tryggare skola.

Om det är en stående punkt på arbetslagsmötet, så blir det naturligt att lärare och fritidslärare hjälps åt med anmälningarna. Detta har fungerat bra på Beta. Viktigt att man ger varandra tid inom arbetslaget och teamen.

Arbetslagens rutiner kring trygghetsarbetet och trygghetsplanen

Områden som berörs av åtgärden

Samtliga områden inom det förebyggande och främjande arbetet.

Mål och uppföljning

Att all personal deltar i skolans arbete med trygghet. Att rutiner följs och att trygghetsplanen följs och är ett levande dokument i det dagliga arbetet.

Åtgärd

På varje arbetslagsmöte ska följande punkter finnas på dagordningen; aktiva åtgärder, dokumentation av främjande insatser, skriftliga tillsägelser och pågående kränkningsutredningar.

Aktiva åtgärder: Arbetslaget ska uppmärksamma kartläggningar och belysa om det finns anledning till någon ny aktiv åtgärd. Om en sådan föreligger, ska detta dokumenteras och följa rutinerna kring ”aktiva åtgärder”. Utvecklingsledaren ansvarar för att någon i arbetslaget dokumenterar de ”aktiva åtgärderna” samt förvarar dokumentationen i sin arbetsdator. Vi använder inte längre OneNote för denna dokumentation. Avslutade ”aktiva åtgärder” med dokumentation och utvärdering lämnas i tabellform till Trygghetsteamet som upprättar en bank av avslutade ”aktiva åtgärder” i OneNote. Många av de situationer som ger upphov till en ”aktiv åtgärd” är sådana situationer som är återkommande från läsår till läsår.

Främjande åtgärder: Dessa ska kontinuerligt, varje arbetslagsmöte, fyllas på vilka främjande åtgärder som görs i klasserna, husen, skolan och fritids. Listan finns i OneNote under Trygghetsgruppen→Främjande åtgärder. Detta är en gemensam lista för samtliga hus. Listan fylls på ovanifrån och nedåt med endast ett namn på åtgärden. (T ex utflykt till ängarna eller hela Beta läser)

Skriftliga tillsägelser: Pärmen med de skriftliga tillsägelserna ska kontrolleras vid varje arbetslagsmöte. Så fort en elev uppnått fem skriftliga tillsägelser, ska vårdnadshavare och trygghetsteamet kontaktas skyndsamt. Detta för att konsekvens kopplat till regelöverträdelse ska ligga så nära i tid som möjligt. Vid elfte tillsägelsen, skall rutinen enligt kap. 10.3 följas.

Återkommande på APT ska det under läsåret följas upp var vi befinner oss på trygghetsplanens årshjul, samt se till att alla rutiner innevarande månad följs. Vi tittar också återkommande igenom kap. 10 för att se var vi befinner oss och vart vi ska.

Pågående kränkningsutredningar: Arbetslaget tittar gemensamt på de pågående utredningar som pågår i huset, för att följa upp, stötta och stödja de pedagoger som utreder det specifika fallet.

Motivera åtgärd

Genom rutiner och systematiskt arbete påminner vi oss själva att trygghetsplanens åtgärder för en tryggare skola verkligen genomförs.

Ansvarig

Biträdande rektorer, utvecklingsledare.

Utvärdering

Personalen upplever att rutinerna fungerar bra. Viktigt att pågående kränkningsutredningar tas upp i arbetslag och teams. Stående punkt på dagordningen så alla får lyssna och ta del av informationen, för att främja samarbete mellan skola och fritids. Kan man göra skriftliga tillsägelser digitalt? T ex genom OneNote? Förenkla dokumentationen av tillsägelserna. Dokumentationen av aktiva åtgärder har lösts och fungerar tillfredsställande. Man har kopierat in tabellen/mallen direkt i OneNote, istället för att som förut haft den i en Wordfil.

Fortsätta minska andelen elever som upplever att dom blir sparkade eller slagna. Minska antalet fula ord.

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, det förebyggande arbetet och skolklimat.

Mål och uppföljning

Vi har nolltolerans mot användande av våld och fula ord. Andelen elever som blir sparkade och slagna ska minska. Ingen ska behöva höra fula ord. Uppföljning och utvärdering sker genom enkäterna.

Åtgärd

När någon av personalen upptäcker (ser) att en elev blir utsatt för våld (trygghetsgruppen har definierat uttrycket ”våld”), har eleven som utfört våld förverkat sin rätt till nästkommande rast. Under den rasten ska eleven skriva ett meddelande till sin vårdnadshavare om att hen har använt våld och att det är absolut förbjudet. Meddelandet ska tas med hem för underskrift och visas upp på skolan nästkommande dag. Det är viktigt att all personal på skolan är delaktig, på så vis når vi en ”hela skolan-ansats”, vilket är en framgångsfaktor i det preventiva arbetet mot mobbning. På liknande sätt ska vi agera när vi hör en elev använda fula ord eller tillmälen. Den eleven ska också visa upp en lapp för vårdnadshavaren där det framgår vilka ord eleven har uttalat, den ska skrivas på och återlämnas till skolan. Begreppet ”våld” måste upprepande gås igenom med eleverna. Det är viktigt att vi är konsekventa med detta redan efter sommarlovet och håller i hela året för att visa eleverna hur viktigt det är. Det är också viktigt att all personal, även resurser, vikarier och studenter vet vad som gäller och kan meddela ordinarie personal. Det är inte alltid enkelt att låta elever ”missa” rasten som en konsekvens. Det kan vara tidsbrist eller helt enkelt att eleven tycker det är positivt att ”slippa” gå ut på rast. Här krävs samarbete och flexibilitet i arbetslaget, t ex samla ihop till ett tillfälle per vecka eller hjälpas åt i huset.

Motivera åtgärd

Vi har i Gävlemodellens enkät ht20 upptäckt att en alldeles för stor andel av eleverna upplever att de har blivit sparkade eller slagna av andra elever. I enkäterna LÅ21/22 minskade andelen markant, för att sedan öka något igen. Vi anser att andelen måste minska ännu mer och att vi arbetar utifrån en nollvision. En minskad förekomst av fula ord ger upphov till färre konflikter.

Ansvarig

All personal

Utvärdering

Generellt är det oftast samma fåtal barn som står för våldet. Man har en känsla av att det har varit mindre. Detta bekräftas också av trygghetsenkäten under vårterminen. Det har skett en liten minskning. Dock är det viktigt att påpeka att trygghetsteamet fortfarande anser att nivåerna är alldeles för höga, både när det gäller våld och fula ord. Viktigt att få med vårdnadshavarna i detta arbete för att få till en attitydförändring. Vi måste förtydliga vad ett fult ord är. Var drar vi gränsen? Ett arbetslag ställer frågan om vem som ska vara inne med en elev nästkommande rast om dom brukat våld eller fula ord. Vem ansvarar för att meddelandet till vårdnadshavarna skrivs? Om det händer på lunchrasten blir det för långt till förmiddagsrasten nästkommande dag. Ska de vara inne på fritidstiden då? Ska en lärare samla alla elever och sitta inne med dem?

Fotbollsplanen

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, otrygga platser.

Mål och uppföljning

Fotbollsplanen ska vara en plats där eleverna ska ha roligt, känna sig trygga, utveckla kamratskap under ordnade och strukturerade former. Fair-play ska vara ledordet. Uppföljning och utvärdering sker genom skolans kartläggningar.

Åtgärd

En arbetsgrupp bildas; fotbollsplansgruppen. LÅ22/23 gjordes en vuxenanalys och en elevanalys om varför det uppstår konflikter på fotbollsplanen samt förslag på regler och rutiner kring fotbollsplanen. Arbetsgruppen ska arbeta utifrån sammanställningen av dessa analyser. Arbetsgruppen är ansvarig och upprättar regler, infrastruktur och logistik för de vuxna och elever som uppehåller sig på fotbollsplanen.

Motivera åtgärd

Under flera år har fotbollsplanen visat sig vara skolans mest otrygga plats enligt ”hot spot”-undersökningen. Det är en källa till många konflikter, jargongen är hård och exkluderar många elever som skulle vilja vara med och spela. Konflikter uppstår som elever tar med sig in i klassrummen. Ansvarig Bitr. rektor, fotbollsgruppen.

Utvärdering

Man konstaterar att ingen fotbollsgrupp har bildats. Önskemål kvarstår om att så sker. Fotbollen har blivit bättre uppstyrt när Emmanuel har varit på planen. Han skulle behöva en back-up. Fotbollsturneringen är uppskattad. Det behövs dock bättre planering och framförhållning. Tid till de ansvariga måste ges. Man skulle kunna anordna träningar före turneringen, för att skapa ännu större intresse hos eleverna. Vi vill ha fotbollen som stående rastskoj. Det ska finnas tillgång till västar, fler bollar och att en vuxen ansvarar för lagindelning. Västar och bollar i en korg i lekboden som man snabbt kan plocka fram. Man ifrågarsätter om ”klassboll” är så bra? Ofta är det en och samma elev som tar bollen. För övrigt, läs även utvärderingen under rubriken ”Trygghet under raster”.

Utvärdering av innevarande läsårs Trygghetsplan

Trygghetsplanen för läsåret 2025/24 kommer att utvärderas i slutet av vårterminen när resultatet från enkäterna finns tillgängligt och arbetslagen är klara med sina utvärderingar.

Ansvarsfördelning

Följande ansvarsfördelning gäller:

Huvudman

• ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda fall av kränkningar och eller trakasserier.

Rektor

• ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras i särskilt avsett arkiv.
• kontaktar och informerar huvudman vid samtliga fall av kränkningar och/eller trakasserier, använder avsett digitalt verktyg.

Biträdande rektor

• ansvarar för att trygghetsplanen omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp.
• ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen.
• ansvarar för att kontakt med socialtjänsten tas för samråd och att orosanmälan sker om behov anses föreligga.
• kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärder sätts in.

Elevhälsan

• Personal i elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot uppkomna incidenter.
• Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja tryggheten.

Mentor/ansvarig pedagog

• har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor.
• informerar elever och föräldrar om trygghetsplanen.
• lärare och annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten måste anmäla det till rektorn.

Arbetslaget

• skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till trygghetsplanen.
• eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett och verktyg.
• informerar/utbildar elever i frågor som rör trygghetsplanen, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor.
• arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång
• ansvarar för att kartlägga i syfte att upptäcka brister och riskfaktorer för diskriminering, kränkningar och trakasserier för att därefter upprätta en aktiv åtgärd.

Elever

• skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling.

Arbetsgång vid incidenter

Misstanke om kränkande behandling

Den personal som får kännedom om misstanke om kränkning skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevens mentorer. Personal, gärna två, som har en relation till den utsatte, talar med den som misstänks ha utsatts, för att klargöra vad som hänt. En kränkningsanmälan görs via huvudmannens intranät.

Ankaret ˃ Gävle kommunkoncern > Utbildning Gävle > Grundskola > Kränkande behandling, anmäla och följa upp > anmälan av kränkande behandling

Blankett för utredning av kränkande behandling finns på webben Ankaret > Gävle kommunkoncern > Grundskola > Kränkande behandling, anmäla och följa upp > Blankett utredning.

Utredningen syftar till att i första hand utreda om det rör sig om en kränkning. Om så inte är fallet läggs utredningen ner och lämnas till biträdande rektor. Om kränkning konstateras gäller följande:

Bestäm åtgärder och mål, för den utsatte, samt vem som är ansvarig och bestäm en tid för uppföljning. Klargör att eleven kommer att vara under uppsikt samt kommer kontaktas av personal under veckan för att säkerställa att eleven ej utsatts för fler kränkningar. Dokumentera slutsatser.

Lärare eller fritidslärare och ytterligare en person talar med den/de som utfört kränkningen. Bestäm åtgärder och mål. Om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag och att de genast skall upphöra. Bestäm en tid för uppföljning efter ca en till två veckor. Dokumentera slutsatser.

Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera slutsatser.

Eleverna hålls under uppsikt.

Uppföljande samtal. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det har gått. Eleverna hålls fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera slutsatser.

Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört lämnas ärendet vidare till bitr. rektor. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Biträdande rektor beslutar om fortsatta åtgärder som t ex att trygghetsteamet kopplas in.

Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, biträdande rektor/rektor och ev. skolkurator.

Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
När utredningen visar att kränkningen upphört avslutas utredningen och den lämnas in till biträdande rektor. Biträdande rektor avslutar sedan utredningen via webben på länken Uppföljning av kränkande behandling. Utredningen arkiveras i särskilt avsett arkiv.

När personal eller annan vuxen misstänkts ha kränkt, hotat eller misshandlat elev

Händelsen anmäls till Rektor som gör en kränkningsanmälan och informerar elevens vårdnadshavare samt kontaktar HR.

Rektor utreder om det är en kränkning och vidtar åtgärder om det visar sig vara en kränkning samt följer upp ärendet. Dokumentation görs. Om åtgärderna inte är tillräckliga tar Rektor kontakt med sin chef för stöd.

Om utredningen visar att det inte skett en kränkning, kallas eleven och hans/hennes vårdnadshavare till ett möte där de får information om varför skolan inte anser att det var en kränkning och reder ut situationen med dem.

Eleven bör i första hand vända sig till Huvudmannens klagomålshantering men kan även vända sig till Barn och elevombudsmannen.

När elev kränker, hotar eller misshandlar personal eller annan vuxen

Personal gör en anmälan i ”Stella medarbetare” och informerar bitr. rektor som kallar elev och vårdnadshavare till ett samtal. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs.

Om åtgärderna inte är tillräckliga tar rektorn kontakt med sin chef.

För att logga in i Stella, gå via länken Gävle Kommun – Stella medarbetare på ankaret.

När rektor kränker, hotar eller misshandlar elev

Om det finns misstanke om att rektor kränkt, hotat eller misshandlat elev, ska anmälande personal kontakta grundskolechefen som får ansvara för utredningen, eller annan person som grundskolechefen utser. Vårdnadshavare informeras.

Handlingsplan vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck

Rutiner för personal i Ulvsäterskolans verksamhet

Övergripande

• Vi kommer alltid i tid till lektioner och utsatta möten.
• Vi är alltid väl förberedda inför lektioner och möten.
• Vid sjukdom; anmäl till chef, skolassistent och din arbetsplats, via mejl eller telefon. Ring vikarianskaffare, Jeanette
• Vi använder ej privata mobiltelefoner under skoldagen (om det inte är i arbetsrelaterat).
• Vi säger alltid hej till alla elever och besökare på skolan. När vi träffar en okänd person på skolan som vi inte känner igen frågar vi alltid om man kan hjälpa till med något.
• Namnbricka ska alltid bäras på arbetstid, även vikarier och resurspersonal.
• Man reagerar/agerar alltid när en elev bryter mot skolans ordningsregler.
• Ser man en elev som är ledsen skall man alltid agera.
• I matsalen äter man som vuxen alltid med eleverna och beaktar matportionens storlek.

Rastvärd

• Man går alltid ut på den tilldelade tiden då man är rastvärd.
• Man följer de rutiner som finns för rastvärdar.
• Som rastvärd, använder man reflexväst.

Arbetssätt

Så här arbetar vi på Ulvsäterskolan:

• Vi försöker hantera situationer så att de inte trappas upp till konflikter
  • Vi försöker rätta till det som blev fel
  • Vi försöker göra annorlunda så att det inte händer igen
  • Vi följer våra rutiner i ”skolans-fula-ord-insats”
  • Vi följer våra rutiner i skolans ”5 skriftliga tillsägelser”

Lågaffektivt bemötande är:

• Att så långt som möjligt undvika så att konflikter med barn uppstår
• En metod att hantera barns känsloutbrott innan de uppstår
• Att leda genom att få till ett samarbete med barn, UTAN att vara auktoritär
• Att sänka känslonivån
• Att tänka ett varv till, ett varv extra

Tänk på att:

• Ta Ansvar- vad kan JAG göra för att påverka situationen
• Få barnet att behålla självkontrollen
• Människor som KAN uppföra sig GÖR DET