Sätra – en stad i staden
Då Sätra Centrum invigdes 1970 bestod det av ett affärscentrum med bland annat bank, post, mataffärer, herr- och damfrisering, apotek, kemtvätt, folktandvård, barnavårdscentral, distriktssköterskemottagning och barnstuga. I anslutning till centrum anlades också Maria-kyrkan, Stora och Lilla Sätraskolan, ett bibliotek och fritidsanläggningen ”Träffen” som innehöll idrottshall, samlingslokal och ungdomsgård med café.
Stadsdelen Sätra var planerad som ett eget samhälle – en stad i staden – där allt skulle finnas nära till hands, både bostäder, service och arbetstillfällen. De planerade arbetsplatserna på andra sidan ringleden uppfördes dock aldrig fullt ut.
För att få en så bred social sammansättning som möjligt planerades Sätra med både hyresrätter och bostadsrätter belägna i såväl flerfamiljshus som enfamiljshus. Här fanns till exempel de första hyresradhusen i Sverige. Närmast centrum uppfördes huvuddelen av flerbostadshusen. Längre bort från centrum blev bebyggelsen lägre, med radhus och villor. Tanken var att boendetätheten skulle vara störst närmast centrum och avta utåt.
Bebyggelsen i Sätra skulle genomgående vara låg, ljus och trivsam. Flerbostadshusen fick vita fasader som gett stadsdelen smeknamnet ”Den Vita Staden”. Husen placerades på före detta skogsmark och mellan husen sparades så mycket som möjligt av den ursprungliga naturen med träd och nivåskillnader. För att öka trivseln och skapa vardagliga möten med konsten har konstnärer som Roland Haeberlein, Pär Lindblad, Göran Danielson och Sune Overud bidragit med konstnärlig gestaltning till området.
Sätra har genom åren präglats av ett starkt förenings- och idrottsliv med bland annat IK Sätra, Öppet Forum Sätra, som är en utvecklingsgrupp för Sätra, och Rapatac, som bildades 2004 av Moussa Ndiaye. Rapatac verkar för att barn och ungdomar ska få en bra uppväxt genom att erbjuda hjälp med skolarbete och goda fritidssysselsättningar. Föreningens största satsning är ett bygge av ett allaktivitetshus i Sätra.
Under 2000-talet har en del satsningar gjorts i Sätra med bland annat det nybyggda Sätrahemmet, en vårdcentral och Campus Sätra där det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna har upplåtit små lägenheter till studentbostäder för över 600 studenter. I anslutning till Sätra ligger också ett evenemangsområde med bland annat Gävletravet, Gunder Hägg-stadion, Estraden och Läkerol Arena. Men precis som många andra områden från samma tid har Sätra också dragits med problem, till exempel med kollektivtrafiken till och från området, brist på skollokaler då barnkullarna var som störst, bilinbrott på de stora parkeringsplatserna och inte minst 1970-talets mopedgäng som gick under benämningen Sätraligan.
Trots sin förhållandevis låga ålder är Sätra kulturhistoriskt intressant med genomtänkt stadsplan, höga boende-kvaliteter, konstnärlig gestaltning och bevarad natur som på ett typiskt sätt skildrar tillkomsttiden. Sätra är utpekat som Riksintresse för kulturmiljövården.
ABC-staden Sätra
Stadsdelen Sätra är uppförd strax väster om platsen där den gamla byn Sätra, med rötter i vikingatiden, tidigare låg. Där det moderna Sätra ligger hade byn sina utmarker med skogar och ängar och där fanns tidigare bara enstaka torp och gårdar. Vid 1900-talets mitt köptes marken av Tolvfors bruk och 1956 utlystes en arkitekttävling för ett nytt bostadsområde på platsen. Det vinnande förslaget utformades av arkitektfirman Höjer & Ljungqvist från Stockholm. Firman hade tidigare ritat bostäder i ABC-staden Vällingby utanför Stockholm, som stod färdig 1954.
På samma sätt som Vällingby uppfördes Sätra som en ABC-stad. ABC står för Arbete, Bostad, Centrum och var ett för tiden modernt stadsplaneideal med förebilder från bland annat Englands New Towns, USA och Esbo utanför Helsingfors i Finland. Tanken var att stadsdelen skulle vara självförsörjande vad gäller bostäder, service, skolor och arbetstillfällen. Sätra byggdes inom ramen för det så kallade miljonprogrammet, som innebar att man under åren 1965-1974 uppförde en miljon bostäder i Sverige för att motverka den akuta bostadsbristen som då rådde. I Sätra planerades bostäder för 13 000 personer.
Det första spadtaget togs 1965 och fem år senare invigdes Sätra Centrum med butiker och bostäder i flerbostadshus längs Sicksackvägen, Glimmervägen och Moränvägen. Därefter utökades området utanför centrum med lägre bebyggelse i form av radhus, kedjehus och villor. Ett område med utställningsvillor vid Klasbärsvägen byggdes 1972 i samband med bostadsutställningen X72. Sätra har därefter byggts ut successivt under hela 1980-talet.
Trafikfrågan var mycket viktig i ABC-staden. Biltrafiken skulle separeras från gångtrafikanter och cyklister och genomfartstrafik skulle styras till några få större vägar. I Sätra är tanken tydlig genom den ringled, Sätrahöjden, som omringar stadsdelen och de två stora matargatorna, Norrbågen och Nyöstervägen, som delar området i tre delar. Från de större vägarna löper mindre återvändsgator in till bostadsområdena och centrum. Inom bostadsområdena finns bilfria gårdar och rekreationsområden med till exempel lekplatser och tidstypiskt lekfulla konstverk. Gång- och cykelbanor binder samman bostadsområdena med centrum, busshållplatser, skolor och lekplatser. De stora grönområdena med Sätraängarna och Sätrabäcken, vars bevarande möjliggjordes genom trafiksepareringen, har alltid setts som en stor tillgång och används flitigt av de boende i Sätra.
På Länsmuseet Gävleborgs webbplats kan du se en karta som visar var Gävleskyltarna är utplacerade.