Gävle mot narkotika – Ditt val spelar roll

• Användning av narkotika påverkar flera av våra kognitiva, psykologiska och sociala funktioner. Det ökar bland annat riskerna för psykisk ohälsa, ökat våld, och försämrade skol- och arbetsprestationer.
• Narkotikaanvändande ökar riskerna både för att utöva och utsättas för våld.
• Narkotikabruket genererar stora ekonomiska kostnader på samhälle. I Sverige kostar narkotikabruket samhället ungefär 40 miljarder kronor per år.
• Narkotikaförsäljning och/eller förvaring av narkotika är ofta ett första steg för barn och unga att dras in i den organiserade grova brottsligheten.
• Narkotikan förvaras ofta i offentliga lokaler, så som trapphus, skogspartier, skollokaler eller andra offentliga lokaler – vilket har en direkt skadlig effekt på den offentliga tryggheten.
• Många av de dödliga konflikter som utspelat sig mellan kriminella nätverk i Sverige under de senaste åren har sina rötter i konflikter om narkotikaförsäljning.
• Att köpa och bruka narkotika gör dig sårbar för kriminella påtryckningar och hot, både som privatperson och/eller i vissa fall riktat mot din yrkesroll. Det kan handla om att du ska betala stora summor pengar, eller dela information om din arbetsplats, eller om dina kollegor, som kan vara användbar i andra kriminella sammanhang.

I Sverige omsätter narkotikahandeln årligen 2,7 – 6,9 miljarder kronor i första försäljningsled, och är en viktig inkomstkälla för kriminella organisationer. Varje år dör över 100 personer i Sverige i gängrelaterade brott, och många av dessa dödsfall kopplas av polisen till narkotikarelaterade konflikter.

Samtidigt är narkotikaförsäljning och/eller hantering av narkotika en vanlig inkörsport till grövre kriminalitet – både för barn, unga och vuxna. Under senare år har man också kunnat konstatera att ökningen av flickor och kvinnor i den organiserade brottsligheten är hårt knuten till narkotikahandeln.

Att minska efterfrågan, försäljning och inköp av narkotika är därför en viktig del i arbetet mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet.

Missbruk förekommer i alla åldrar och samhällsklasser. Genom att vara uppmärksam på varningstecken kan du hjälpa personer som har ett missbruk att få stöd och hjälp. Fråga hellre en gång för mycket, och agera alltid om du misstänker att någon använder droger.

Hur en person reagerar och påverkas av narkotika beror på många olika delar, till exempel:

• vilket preparat personen intagit
• personens grundhälsa
• ålder
• kön
• hur länge och hur ofta personen brukat narkotika
• om personen intar olika sorters narkotikaklassade preparat
• om narkotikaintaget kombineras med exempelvis alkoholintag.

Det kan vara svårt att veta säkert om någon brukat narkotika. Men det finns tecken du kan vara uppmärksam på.  

Vanligt förekommande tecken vid narkotikabruk

Dessa tecken kan uppkomma av helt andra orsaker än narkotikabruk – men ju fler varningstecken som finns hos den du oroar dig för desto viktigare är det att du reagerar och agerar. 

Tecken vid narkotikabruk kan vara

• ökad alternativt minskad aptit, förändrade matvanor, eller ökad konsumtion av sötsaker
• kraftiga humörsvängningar och är hotfull och/eller arg
• koncentrationssvårigheter och en ojämn och/eller försämrad arbets/skolprestation
• fysiska tecken som irriterad näsa, näsblod, röda ögonvitor, eller oförklarliga skakningar eller svettningar
• förändringar vad det gäller hälsa, hygien och dygnsrytm
• oförklarlig trötthet, sömnproblem eller svår att väcka 
• att personen har börjat ljuga, är nedstämd, stressad eller skyller sina misstag på andra
• förändrat umgänge, upphör med gamla kontakter helt till förmån för nya
• drar sig undan från familj och släkt, och undviker större sammankomster, familjeresor eller drar sig undan och önskar egentid under sådana tillfällen
• minskat intresse för tidigare fritidsaktiviteter
• minskad öppenhet för samtal om personens fritid och vardag
• att personen undviker att berätta om umgänge, aktiviteter och åtaganden
• att personens inställning till droger förändrats, och/eller uppvisar en drogliberal attityd och försvarar droganvändning
• att det finns fysiska tecken på droganvändning bland personliga ägodelar, så som folierester, papper för egenrullade cigaretter eller liknande
• ett ökat behov av att kontrollera och undanhålla sina personliga ägodelar från närstående, så som exempelvis mobiltelefon, innehåll i sociala medier, ytterkläder, väskor eller förvaringsutrymmen
• förändrade ekonomiska förutsättningar och att pengar oförklarligt försvinner och/eller inkommer.

Drogslang är ord och uttryck som används i drogmiljöer, både av de som köper/använder och de som säljer droger. Lär dig känna igen drogslang för att kunna fråga och agera när det behövs.

Uttryck som polisen tycker du ska vara uppmärksam på:

• Marijuana kallas även grönt, W, weed, gräs, skunk, dunder, Mary Jane, Marie och Anna, indian, blue cheese, pollen.
• Amfetamin kallas även speed, tjack, sho, tjosan, ful, klet, vaket, affe, skor, billigt, ice.
• Hasch kallas även för brunt.
• Kokain kallas även ladd, jayo, kola, pulver, snö, stenar.
• Ecstacy/MDMA kallas även XTC, Eva, E, Erik.
• MDMA/ecstasy allas även molly, nappar, glad.
• Tramadol kallas även Lena, tram.
• Spliff kallas även joint, blandning, cannabis, tobak.
• 3CMC/4CMC kallas även Synt eller Kristall.
• Ett kilo kallas även kasse.
• Ett hekto kallas även hegge.

• Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) sprider fakta och kunskap om alkohol och andra droger i samhället.
• Droghjälpen erbjuder anonymt och kostnadsfritt stöd till dig som själv använder droger eller är orolig för någon annan.
• Drugsmart erbjuder information, artiklar och frågor och svar om bland annat alkohol och narkotika.
• Föräldraföreningen mot narkotika erbjuder rådgivning och självhjälpsgrupper för anhöriga till personer med missbruk.
• Föräldraskolan om droger är ett utbildningsmaterial från polisen och Polismuseet som ger dig verktyg för att kunna upptäcka droganvändning bland tonåringar. Utbildningsmaterialet finns på flera språk.
• Information om beroende och skadligt bruk hos 1177 vårdguiden
• Ungdomsmottagningen (UMO) erbjuder information och stöd till unga om missbruk och droger.
• Så rekryteras barn och unga in i kriminalitet är en webbsida från polisen som informerar om hur det går till och vad vuxna bör vara uppmärksamma på. Här kan du läsa vad du behöver veta för att hjälpa och skydda barn och ungdomar.