Trygghetsplan Vasaskolan

Bakgrund

Från och med 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet Diskrimineringslag 2008:567 samt genom 6 kap. i Skollagen (2010:800).

Enligt Diskrimineringslag 2008:567 3 kap. ska en utbildningsgivare genomföra aktiva åtgärder för ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828).

Diskrimineringslag 2008:567 2 kap anger vidare att arbetet med aktiva åtgärder innebär att skolan ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att:

1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,
2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och
4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1–3. Lag (2016:828)

Diskrimineringslag 2008:567 3 § anger dessutom att arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplanernas och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828).

En plan mot kränkande behandling enligt SL 6 kap. 8 § ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681)

Verksamheten som omfattas av denna plan är Gymnasieskolans nationella program vid Vasaskolan Gävle kommun. Vasaskolan ger naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet, estetiska programmet samt humanistiska programmet.

Ansvarsfördelning

Gävle Kommun

Gävle kommun har huvudansvaret för att en plan upprättas och genomförs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Kommunen är även ansvarig för att se till att personalen följer lagens krav. Om en kränkning anmäls, måste huvudmannen skyndsamt utreda omständigheterna kring anmälan.

Rektor

Rektorn på Vasaskolan, som agerar på uppdrag av utbildningsnämnden, har det direkta ansvaret för skolans arbete med att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Rektorn ansvarar också för att se till att all personal, elever och vårdnadshavare är medvetna om skolans Trygghetsplan och att diskriminering och kränkande behandling inte tolereras. Om någon i personalen får veta att en elev känner sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling, måste detta anmälas via en länk på Ankaret.

Rektorn säkerställer att anmälda ärenden utreds och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra framtida kränkande behandling.

Trygghetsteamet

Trygghetsteamet på Vasaskolan består av personal från alla arbetslag samt från bibliotek, vaktmästeri och elevhälsoteamet (EHT). Teamet leds av biträdande rektor med elevansvar och träffas en gång i månaden för att följa upp ärenden och organisera trygghetsfrämjande aktiviteter. Biträdande rektor med elevansvar, elevcoach och kuratorer samarbetar med elever, vårdnadshavare och personal för att utreda och åtgärda fall där elever kränker andra elever. Anmälan och dokumentation sker i journalsystemet Pro Renata.

Personal

Om personalen får kännedom om att en elev upplever sig kränkt, måste de omedelbart anmäla detta till rektorn eller biträdande rektor med elevansvar. Anmälan görs via Ankaret. Dokumentationen överlämnas till biträdande rektor, som ser till att material registreras i Pro Renata.

Elever

Elever uppmanas att informera en vuxen om de misstänker att någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering, antingen om de själva upplevt det eller om de har sett eller hört om sådana händelser.

Kontakt

Om problemen inte löses inom verksamheten kan elev eller vårdnadshavare vända sig till:

• Barn- och elevombudsmannen: beo@skolinspektionen.se, www.skolinspektionen.se
• Diskrimineringsombudsmannen: do@do.se, www.do.se

Upprättande av Plan

Planens Giltighet

Planen för trygghetsarbete upprättas inför läsåret 2024/2025 och gäller från den 1 augusti 2024 till den 1 augusti 2025.

Elevernas Delaktighet

Eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande genom:

• Mentorssamtal
• Utvecklingssamtal
• Samtal i klassrummet
• Klassråd
• Programråd
• Elevråd

Resultaten från kommunens Trivselenkät, som distribueras via Utbildning Gävle, används som grund för insatser.

Vårdnadshavarnas Delaktighet

Vårdnadshavare informeras om trygghetsplanen via kommunens hemsida, vid välkomstsamtalet och under utvecklingssamtalen. Skolan välkomnar alltid synpunkter och förslag från vårdnadshavare och upprätthåller en aktiv dialog med dem kring trygghetsarbetet.

Personalens Delaktighet

Personalens delaktighet innefattar att:

• Säkerställa att elever besvarar Trygghetsenkäten.
• Följ upp elevernas upplevelser av trygghet under mentorstider och lektioner.
• Vara vaksamma på det generella klimatet bland elever i klassrum och andra skolmiljöer.
• Arbeta systematiskt med trygghetsplanen som en del av skolans kvalitetsarbete.
• Kontinuerligt förankra och gå igenom planen med sina klasser.
• Aktivt motverka alla former av diskriminering och trakasserier.
• Inhämta synpunkter kring trygghetsarbetet från både vårdnadshavare och elever.

Förankring av Planen

Rektor och biträdande rektorer ansvarar för att gå igenom trygghetsplanen med all personal vid terminsstarten. Diskussioner om skolans värdegrund kopplat till trygghetsplanen förs kontinuerligt på arbetsplatsen. Lägesrapporter till all personal ges en gång per termin, i november och mars, och planen utvärderas i maj/juni.

Vårdnadshavare informeras om planen genom:

• Vasaskolans Elevhandbok, som distribueras till elever vid skolstart.
• Höstens Etta-möte.
• Utvecklingssamtal under läsåret.
• Andra relevanta sammanhang.

Trygghetsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida och i Teams-kanalerna Vasaskolans personalteam och Vasaskolans Informationsrum för elever.

Spridning av plan

• Rektor och biträdande rektorer ansvarar för att genomgången och uppföljningen av planen sker.
• Rektor, mentorer och annan personal ansvarar för att informera vårdnadshavare.
• Alla undervisande lärare är ansvariga för det vardagliga arbetet med information om trygghetsplanen och värdegrundsfrågor under lektionstid och mentorstid.

Utvärdering av Plan

Föregående års Trygghetsplan

Rektor, biträdande rektorer och Trygghetsteam har ansvarat för utvärderingen av föregående års Trygghetsplan.

• Enkäter: Resultat från enkäter som samlats in från elever, personal och vårdnadshavare.
• Samtal med Lärare och Elever: Direkta samtal med lärare, elever och annan skolpersonal, inklusive matsalspersonal, vaktmästare och alla yrkesgrupper inom elevhälsoteamet (EHT).
• Elevråd och Programråd: Diskussioner och synpunkter från elevråd, programråd och klassråd.
• Arbetslag: Återkoppling från skolans olika arbetslag.

Plan för läsåret 2024/2025

Utvärdering av trygghetsplanen för läsåret 2024/2025 ska ske senast den 1 augusti 2025.

Utvärderingsprocess:

1. Trygghetsteamet samlas för att analysera resultatet från genomförda enkäter och identifiera områden som behöver utvecklas.
2. Rektor och biträdande rektorer sammanställer synpunkter och feedback som framkommit under elevråd, programråd och arbetslagmöten.
3. Mentorer samlar in och redovisar synpunkter från elever under klassråd och utvecklingssamtal med vårdnadshavare.

Process syftar till att kontinuerligt förbättra trygghetsarbetet och säkerställa att planen är anpassad till aktuella behov och förutsättningar.

Utvärderingen baserades på följande underlag:

• Enkäter: Resultat från enkäter som samlats in från elever, personal och vårdnadshavare.
• Samtal med Lärare och Elever: Direkta samtal med lärare, elever och annan skolpersonal, inklusive matsalspersonal, vaktmästare och alla yrkesgrupper inom elevhälsoteamet (EHT).
• Elevråd och Programråd: Diskussioner och synpunkter från elevråd, programråd och klassråd.
• Arbetslag: Återkoppling från skolans olika arbetslag.

Utvärdering av Trygghetsplanen 2023/24

Utvärderingen av 2023/24 års plan har genomförts i flera forum på Vasaskolan, inklusive EHT (Elevhälsoteam), Elevråd, Programråd, Klassråd, Arbetslag, Trygghetsteam samt genom resultat från Trygghetsenkät och samtal med elever på individ- och klassnivå. Bland årets ettor har nästan alla besvarat Trygghetsenkäten, medan endast cirka två tredjedelar av tvåorna och en tredjedel av treorna har svarat vilket kan påverka resultaten i enkäten.

Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde, oavsett om de kan kopplas till någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. slag och knuffar), verbala (t.ex. hot och nedsättande ord), psykosociala (t.ex. utfrysning och ryktesspridning) eller text- och bildbaserade (t.ex. klotter, brev, e-post, sms, sociala medier).

Analyser visar att de flesta kränkningsärendena på skolan handlar om psykosociala kränkningar som utfrysning och ryktesspridning samt kränkningar via text och bild, särskilt på sociala medier. Skolan behöver fortsatt fokusera på att adressera och förebygga dessa typer av kränkningar genom att följa och implementera trygghetsplanen samt de juridiska och pedagogiska ramverken.

Resultatanalys

Ordningsregler och Bemötande: 84% av eleverna anger att skolan har ordningsregler, en förbättring med 17 procentenheter jämfört med 2021. Däremot är hälften av eleverna fortfarande osäkra på hur reglerna tas fram.

Kränkningar: Området som rör ”retad, ryktesspridning, sociala medier, utfryst” har försämrats något jämfört med tidigare år. Elever uppger att dessa händelser sker ”på skoj” eller på grund av osämja/bråk. Åtgärder inkluderar att elever uppmuntras att söka hjälp från vuxna och att ”på skoj” beteenden inte accepteras. Konflikter kan minskas genom att integrera korta grupparbeten och dialogiska klassrumsmoment.

Våld: 36 elever har rapporterat att de utsatts för våldshandlingar, varav 25 anger att det var på skoj och 5 uppger att det handlar om osämja.

Skadegörelse och Stöld: Terminen har varit relativt lugn. 17 elever rapporterar att de blivit utsatta för stöld eller skadegörelse.

Sexuella Trakasserier: Över 95% av eleverna anger att de inte utsatts för sexuella trakasserier, men 48 elever rapporterar att någon har pratat eller skämtat om sex på ett obekvämt sätt. Resultaten är i linje med eller något förbättrade jämfört med tidigare år.

Diskrimineringsgrunder: Fler elever känner sig utsatta på grund av sexuell läggning, medan färre rapporterar utsatthet på grund av etnicitet, religion och kön. Antalet elever som inte har upplevt något av detta har ökat från 63% till 67%. Utsatthet i korridorer har minskat från 25% till 13%.

Otrygghetskultur: Det är fler elever som inte berättar för någon om kränkningar, minskande från 34% till 19%, vilket kan bero på rädsla för repressalier. EHT upplever att elever ofta inte vill gå vidare med anmälningar om kränkningar eller avslöja dessa för vuxna på skolan. Samtidigt upplever färre elever att skolan hjälper dem att lösa problem, vilket kan bero på ombyggnationer och mindre tillgänglig personal.

Vuxna på Skolan: 18% av eleverna vet inte eller är osäkra på vem de kan vända sig till vid kränkningar. Detta kan bero på att majoriteten av de som svarat på enkäten är nya ettor.

Vuxnas Beteende: 18% av eleverna anger att vuxna på skolan har fått dem att må dåligt, med lärare, vikarier och kringpersonal som de främsta källorna till detta. En fördjupad analys och intervjuer med elever rekommenderas för att förstå dessa resultat.

Jargong och Kränkande Uttalanden: Flera fritextsvar handlar om jargong och kränkande uttalanden, särskilt riktade mot estetiska elever, som ofta kallas ”jävla estetare” eller ”emo”. En fördjupad utredning visar att några elever har upplevt sådana uttalanden, främst i korridorerna.

Sexuella Trakasserier och Våld: Några elever har hört om andra elever som blivit tafsade på. Inga fritextsvar anger förekomsten av fysiskt våld på skolan, men ett elevsvar beskriver hot under en gemensam aktivitet och att hot också förekommer vid nätkränkningar.

Utstötthet och Rasism: Två elever är namngivna som utstötta i sina klasser, varav ett fall är känt och hanterat av skolan.

Återkoppling och Agerande från Skolan: Tre inlägg berör att skolledningen inte hanterar ärenden som rapporteras. Analysen visar att elever inte får återkoppling på klagomål eller händelser de rapporterar. Detta indikerar behovet av förbättrad kommunikation och uppföljning från skolledningen.

Åtgärder Trygghetsarbetet 24/25

Främjande Insatser

Arbetsmiljö och skolkultur

Lärarna arbetar systematiskt med att låta eleverna arbeta i korta pass i olika gruppkonstellationer, korta dialoger och gruppövningar enligt Vasamodellen för att alla elever ska känna sig inkluderade i klassen.

Mentorstid ska innehålla samtal om arbetsro, arbetsmiljö och relationer i klassen, följt av beslut om insatser.

Ansvarig: Lärare med stöd av skolledning och annan personal.

Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunderna ska belysas så att alla elever känner till dem.

Ansvarig: Trygghetsteamet i samverkan med Vasamodellen. Biträdande rektor med elevansvar behöver vara mer synlig.

Kompetensutveckling

Årlig kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ansvarig: Skolledningen och VUG.

Vasamodellen

Insatser enligt Vasamodellen genomförs i alla klasser för att främja närvaro, arbetsro och eget ansvar. Arbetet utökas inför läsåret 24/25 till både årskurs 1 och 2.

Ansvarig: Elevhälsoteamet.

Aktiviteter och Evenemang

Arrangera aktiviteter som främjar interaktion och gemenskap, exempelvis Vasadagen och Bäst i Test.

Ansvarig: Hela skolan, inklusive elever och personal.

Förebyggande Insatser

Förtal och Ryktesspridning

Förtal ska tas upp i alla klasser varje höst samt vid behov.

Ansvarig: Trygghetsteamet tar fram material som mentorerna ansvarar för att alla elever får ta del av.

”På Skoj” Beteenden

Elever och personal uppmanas att vara medvetna om och påtala oacceptabelt beteende som sker ”på skoj”.

Ansvarig: All personal som rör sig i skolans alla rum, inklusive korridorer, café och uppehållsrum.

Säkerhet för Elevers Ägodelar

Elever påminns regelbundet om att inte lämna datorer, mobiler, hörlurar mm obevakade.

Ansvarig: All personal och alla elever.

Rådgivning och Anmälan

Elever ska veta att de kan rådgöra med personal angående utsatthet eller andra trygghetsfrågor.

Någon form av forum där elever ges möjlighet att anonymt ta upp frågor som rör trygghet och studiero behöver tas fram.

Ansvarig: Trygghetsteamet tar fram material som visar att elever kan rådgöra med biträdande rektor och elevcoacher. Bilder och kontaktuppgifter på trygghetsteamet anslås på skolan.

Trygghetsplan och Ordningsregler

Vid höstterminens start går mentor igenom och diskuterar skolans trygghetsplan, bemötanderiktlinjer och ordningsregler med eleverna.

Ansvarig: Trygghetsteam och Mentor.

Diskussioner om Bemötande

Arbetslagsmöten ska inkludera diskussioner om bemötande, trygghet och diskriminering/kränkningar.

Ansvarig: Bitr rektor och Arbetslagsledaren.

Uppmärksamhet i Klassrummet

Lärare ska vara uppmärksamma på diskriminering och trakasserier i klassrummet och omgående agera på och rapportera tecken på att elever utsätts till trygghetsteamet.

Ansvarig: Undervisande lärare.

Gott Bemötande

All personal ska i det vardagliga arbetet agera direkt på beteenden som kan uppfattas som diskriminerande eller kränkande och förstärka gott bemötande.

Ansvarig: All personal.

Rutiner vid Diskriminering och Kränkande Behandling

Grundläggande Principer

Vasaskolan strävar efter att skapa en miljö präglad av allas lika värde och trygghet där ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. All personal är skyldig att konsekvent reagera på intolerans och som om skolans värdegrund inte följs.

Elever och vårdnadshavare ska vara medvetna om hur de kan kontakta skolan vid misstankar om trakasserier eller kränkande behandling. Skolan bygger förtroendefulla relationer för att säkerställa att elever och vårdnadshavare känner sig trygga med att rapportera sådana incidenter. Detta bidrar också till en förtroendefull dialog om skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Rutiner för Rapportering och Utredning

1. Rapportering och Inledande Åtgärder

Om elever upplever sig illa behandlade eller kränkt, uppmanas de vända sig till vuxna på skolan som de känner förtroende för eller annan trygg person som kan hjälpa eleven i kontakt med skolan, såsom mentor, lärare eller någon annan skolpersonal. Föräldrar kan kontakta personal eller rektor.

Om elever utsätts för kränkande behandling av personal ska elever känna till att de ska tala med en vuxen på skolan som de känner förtroende för, eller informera sina föräldrar eller annat trygg vuxen som kan stötta dem i kontakt med skolan.

2. Utredning av Kränkande Behandling mellan Elever

Omedelbart Ingripande:
Om personal blir vittne till eller får kännedom om kränkande behandling, ska de omedelbart avbryta handlingen och prata med de inblandade. Händelsen ska också anmälas.

Utredning:
Rektor eller biträdande rektor initierar snarast en utredning. Utredningen ska leda till en överenskommelse om hur den kränkande behandlingen ska stoppas.

Information till Vårdnadshavare: Vårdnadshavare till de inblandade eleverna samt rektor informeras om utredningens resultat.

Uppföljning:
Uppföljning av ärendet ska ske inom 2 skolveckor. Efter uppföljningen kontaktar utredarna berörda elevers vårdnadshavare för att informera om de vidtagna åtgärderna.

Ytterligare Åtgärder:
Om problemen inte upphör, ska rektor vidta ytterligare åtgärder som kan inkludera möten med vårdnadshavare och elever, polisanmälan eller andra åtgärder.

Dokumentation och Utvärdering:
Varje ärende dokumenteras noggrant och utvärderas av berörda parter.

3. Utredning av Kränkande Behandling av Personal

Initial Kontakt:
Den som får kännedom om kränkning från personal kontaktar omgående rektor.

Utredning:
Rektor påbörjar snarast en utredning. Utredningen inkluderar samtal med berörd elev, den aktuella personalen och eventuellt en stödperson. Personalen informeras om deras rätt att få fackligt stöd.

Rapport och Handlingsplan:
En rapport med analys och bedömning av utredningen upprättas. Vid behov skapas en handlingsplan. Vårdnadshavare informeras om utredningens innehåll.

Informera Förvaltningsledning:
Förvaltningsledningen informeras om rektorns bedömning. Rektor, i samråd med förvaltningsledningen, beslutar om behovet av att informera fackligt ombud.

Uppföljning:
Rektor följer upp ärendet genom att ha samtal med eleven och personalen var för sig, först två gånger med en veckas mellanrum och sedan en gång i månaden under två månader.

Dokumentation:
Utredningen, handlingsplaner och samtal dokumenteras noggrant.

Kontakt

För Elever och Vårdnadshavare

Uppgifter om hur man kontaktar skolan finns på skolans hemsida, i Elvhandboken och i Teams-kanalerna.

Personalens Roll

Alla anställda är ansvariga för att rapportera och agera vid misstänkta fall av diskriminering eller kränkande behandling och att vara delaktiga i utrednings- och uppföljningsprocesserna.

Denna struktur säkerställer att alla fall av diskriminering och kränkande behandling tas på allvar och hanteras på ett effektivt sätt för att främja en trygg och respektfull skolmiljö.

Rutiner för Dokumentation och Anmälan

Rutiner för Dokumentation

Dokumentation av ärenden som rör kränkande behandling och diskriminering är en viktig del av likabehandlingsplanen. Rutiner för dokumentation beskrivs under följande rubriker:

• Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
• Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Dessa rutiner säkerställer att alla fall dokumenteras noggrant och att åtgärder vidtas i enlighet med skolans riktlinjer.

Anmälningsrutin vid Misstanke om att Elev Far Illa

Kränkningar och trakasserier kan kräva både polisanmälan och orosanmälan till socialtjänsten. Här är rutinerna för dessa situationer:

Anmälningsskyldighet

Alla anställda inom gymnasieskolan har enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen en anmälningsskyldighet. Det innebär att om personalen misstänker att en elev far illa, ska de omedelbart anmäla detta till rektor eller biträdande rektor. Rektor eller biträdande rektor är sedan ansvariga för att göra en anmälan till socialtjänsten.

Anmälningsrutiner

Rapportering till skolledning

Om personalen får kännedom om att en elev far illa, ska detta rapporteras direkt till rektor eller biträdande rektor.

Anmälan till Socialtjänsten

Rektor eller biträdande rektor gör en anmälan till socialtjänsten och lämnar de uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen.

Uppgifter vid Anmälan

Personal behöver inte ha fullständig bevisning för att göra en anmälan; misstanke om att eleven far illa är tillräcklig. Socialtjänsten kommer att utreda elevens situation och bedöma behovet av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagens riktlinjer.

Samråd med Socialtjänsten

Inbjudan till Mötet
Om det inte finns misstanke om allvarliga brott som våld eller sexuella övergrepp, kan anmälaren i samråd med socialtjänsten bjuda in vårdnadshavare till ett gemensamt anmälningsmöte för att diskutera oron.

Sekretess vid Allvarliga Fall
Om det finns misstanke om våld, misshandel eller andra allvarliga situationer, görs anmälan till socialtjänsten utan att vårdnadshavarna informeras för att skydda elevens säkerhet.

Dessa rutiner är avgörande för att säkerställa att elever som far illa får det stöd och skydd de behöver och att alla anmälningar och åtgärder dokumenteras korrekt och följs upp på rätt sätt.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen är en lag som hjälper till att skydda människor mot orättvis behandling på grund av olika grunder, som kön, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. På gymnasieskolan är det viktigt att vi följer denna lag för att alla ska känna sig respekterade och trygga.

Diskrimineringsgrunderna

Kön

Det betyder att ingen ska bli orättvist behandlad på grund av om de är flickor eller pojkar. Till exempel, om en lärare inte ger lika mycket stöd till tjejer och killar.

Sexuell Läggning

Ingen ska bli diskriminerad för att de är homosexuella, bisexuella eller heterosexuella. Det är viktigt att alla, oavsett vem de är kära i, behandlas lika.

Könsöverskridande Identitet och Uttryck

Det handlar om att respektera personer som inte identifierar sig som strikt man eller kvinna, eller som uttrycker sitt kön på annat sätt.

Etnisk Tillhörighet

Ingen ska bli behandlad sämre på grund av deras etniska bakgrund. Alla elever ska ha samma möjligheter och bemötas med respekt.

Religion eller Annan Trosuppfattning

Elever ska kunna utöva sin religion eller sin tro utan att bli diskriminerade. Till exempel, om en elev vill bära ett religiöst plagg eller delta i religiösa ceremonier.

Funktionsnedsättning/Bristande Tillgänglighet

Elever med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till samma utbildning och resurser som alla andra. Det kan innebära att se till att det finns anpassningar i klassrummet eller hjälpmedel för att stödja elevernas lärande.

Ålder

Ingen ska bli orättvist behandlad på grund av hur gammal eller ung de är. Det betyder att både yngre och äldre elever ska behandlas med respekt och ges samma möjligheter.

Hedersrelaterat Våld och Förtryck

Ingen ska utsättas för våld eller förtryck på grund av traditioner eller kulturella normer som är knutna till deras familj eller bakgrund.

Exempel på skolans ansvar

Inkluderande Undervisning

Lärare och mentorer ska använda material och metoder som är inkluderande och som representerar skolans mångfald. Det kan exempelvis handla om att läromedel ska utgå från på många olika perspektiv.

Trygga Miljöer

Skolan ska skapa en miljö där alla elever känner sig välkomna och respekterade. Det innebär att vi arbetar för att förebygga trakasserier och skapa en stödjande atmosfär.

Policyer och Riktlinjer

Skolan utvecklar och uppdaterar policyer som hjälper till att främja likabehandling och inkludering. Elever och personal får möjlighet att ge feedback och delta i arbetet med att förbättra dessa policyer.

Film om Diskrimineringslagen

På nedanstående webbsidor finns filmer som kan visas som exempel på vad diskriminering är, varför det är viktigt att motverka det, och hur vi kan arbeta tillsammans för att skapa en rättvis och inkluderande skola.

Vad är diskriminering?

Aktiva åtgärder mot diskriminering i förskola och skola

Handlingsplan Diskrimineringsgrunderna

Målet är att all personal och alla elever ska känna till och ges möjlighet att diskutera hur vi bemöter och behandlar varandra likvärdigt och hur vi tillsammans kan göra Vasaskolan till en varm och trygg miljö där alla är välkomna och behandlas likvärdigt.

1. Kön

Kön handlar om det biologiska och/eller juridiska könet en person tillhör, samt de sociala och kulturella normer som påverkar hur vi ser på kön. Det kan vara manligt, kvinnligt eller något annat.

Exempel på trakasserier:

• Utfrysning eller förlöjligande: Att ignorera eller håna någon för att de är tjej eller kille.
• Sexualiserat språkbruk: Att använda ord eller skämt som är nedvärderande eller sexuellt laddade mot någon på grund av deras kön.
• Tafsande eller pornografiskt material: Att göra något fysiskt olämpligt eller visa material som inte är okej.

Målsättning: Vi strävar efter att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Jämställdhet och likvärdighet ska vara en självklarhet på Vasaskolan.

Främjande insatser för läsåret 2024/2025:

• Genomföra samtal om könsroller och jämställdhet under mentorstider och i undervisningen
• Uppmuntra respektfullt beteende och lika behandling
• Visa och diskutera filmer som belyser könsdiskriminering och trakasserier (se länkade filmer nedan).

2. Sexuell Läggning

Sexuell läggning handlar om vem en person är attraherad av eller väljer att vara tillsammans med. Det kan vara heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet eller andra läggningar inom HBTQIA+.

Exempel på trakasserier:

• Nedlåtande ord eller slang: Att kalla någon för ”bög” eller andra nedvärderande ord.
• Spridning av rykten: Att skvallra om någon för att skada deras rykte på grund av deras sexuella läggning.

Målsättning: Vi arbetar för att alla, oavsett sexuell läggning, ska behandlas lika och ha samma möjligheter på skolan.

Främjande insatser för läsåret 2024/2025:

• Främja en respektfull och inkluderande miljö genom att bjuda in elever till samtal om sexuell läggning och HBTQIA+.

HBTQIA+ är en förkortning som omfattar ett brett spektrum av identiteter och sexuella läggningar. Nedan följer kortfattade förklaringar av HBTQIA+:

• H: Homosexuell: Att attraheras av personer av samma kön.
• B: Bisexualitet: Att attraheras av både män och kvinnor.
• T: Transperson: En person vars könsidentitet inte överensstämmer med det kön de tilldelades vid födseln. Detta kan inkludera transmän (personer som tilldelades kvinnligt kön vid födseln men identifierar sig som män) och transkvinnor (personer som tilldelades manligt kön vid födseln men identifierar sig som kvinnor).
• Q: Queer: Ett paraplybegrepp som omfattar alla som inte passar in i traditionella kategorier av kön och sexualitet. Det kan också referera till en identitet som är flytande och inte strikt definierad.
• I: Intersex: En person som föds med fysiska könskarakteristika (som kromosomer, gonader eller genitalier) som inte passar in i typiska definitioner av manligt eller kvinnligt kön.
• A: Asexuell: En person som upplever lite eller ingen sexuell attraktion till andra. Detta kan också inkludera personer som identifierar sig som aromantiska (som upplever lite eller ingen romantisk attraktion).
• Plus +: Detta tecken används för att inkludera alla andra identiteter och uttryck som inte täcks av de tidigare bokstäverna. Det kan omfatta exempelvis pansexualitet (attraktion oavsett kön) och genderqueer (en könsidentitet som inte är strikt man eller kvinna).

HBTQIA+ representerar en mångfald av identiteter och erfarenheter som alla är viktiga och som ska respekteras och stödjas. Genom att förstå dessa begrepp kan vi främja en mer inkluderande och respektfull miljö för alla.

3. Könsöverskridande Identitet och Uttryck

Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att en person inte identifierar sig som strikt man eller kvinna, eller att de klär sig och uttrycker sig på ett sätt som inte stämmer överens med traditionella könsroller.

Exempel på trakasserier:

• Förlöjligande: Att göra narr av någon för deras könsuttryck eller identitet.
• Stereotypisering: Att behandla någon som mindre värd eller skapa hinder på grund av deras könsöverskridande identitet.

Målsättning: Vi strävar efter att alla ska känna sig accepterade och respekterade oavsett könsöverskridande identitet och uttryck.

Främjande insatser för läsåret 2024/2025:

• Prata om könsöverskridande identiteter och uttryck under mentorstider och i undervisningen.
• Skapa en trygg och stödjande miljö där alla elever känner sig sedda och respekterade.
• Visa och diskutera filmer som belyser frågor kring könsöverskridande identitet och uttryck

Filmer att Se och Diskutera, Diskrimineringsgrunderna 1, 2 och 3:

Filmer om trakasserier och sexuella trakasserier

Genom att engagera oss i dessa insatser arbetar vi för att göra Vasaskolan till en plats där alla känner sig trygga och respekterade

Ansvariga: Trygghetsteam, Mentorer och annan personal

4. Etnisk tillhörighet

Etnisk tillhörighet definieras utifrån en persons nationella ursprung, etnicitet, eller kulturella identitet. Det handlar om vilken etnisk grupp en person identifierar sig med eller tillhör, ofta kopplat till ras, kultur, språk och traditioner.

Exempel: En person som har rötter i ett visst land eller region och som identifierar sig med den specifika kulturen eller etniciteten som är kopplad till den regionen.

Exempel på trakasserier:

• Negativ Behandling: En elev får sämre betyg eller mindre stöd på grund av sin etniska bakgrund.
• Diskriminerande Kommentarer: Elever som gör rasistiska skämt eller kommentarer baserade på en persons utseende eller kulturella ursprung.
• Uteslutning: En elev nekas att delta i grupper eller aktiviteter på grund av sin etniska tillhörighet.

Målsättning

Målet är att alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett nationellt ursprung, etnicitet och kulturell identitet. Skolan ska vara en inkluderande och respektfull plats där ingen diskrimineras eller utestängs på grund av sin etniska tillhörighet.

Främjande Insatser

• Samtal om etnisk diskriminering (Det finns i augusti 2024 inget material att tillgå som kan användas i samtal med eleverna. Trygghetsteamet undersöker om det finns material, exempelvis texter och filmer).

Ansvariga: Trygghetsteam, mentorer och annan personal

5. Religion eller Annan Trosuppfattning

Religion och annan trosuppfattning omfattar både religiösa och icke-religiösa övertygelser. Detta innebär att både traditionella religiösa trosuppfattningar och personlig filosofi eller övertygelser utan religiös koppling omfattas. Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning innebär att en person blir negativt behandlad eller nekas möjligheter på grund av deras tro eller trosuppfattning.

Exempel på diskriminering:

• Att en elev inte tillåts bära religiösa symboler, som till exempel en hijab, turban eller ett kors, trots att detta är viktigt för deras trosuppfattning.
• Att en elev utsätts för negativa kommentarer, trakasserier eller mobbning i skolan på grund av deras religiösa tro eller trosuppfattning.
• Att serveras mat som inte är anpassad efter religiösa kostregler eller förbud, vilket gör att eleven inte kan delta i skolmåltider på ett respektfullt sätt.

Målsättning

Målet är att alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska främja en inkluderande miljö där alla elevers tro och trosuppfattningar respekteras och skyddas.

Främjande Insatser

• Samtal som belyser olika religiösa traditioner och hur man kan bemöta och respektera olika trosuppfattningar. T.ex., filmer som ”Religionens Mångfald” eller ”Trosrespekt i Skolan” (det finns i augusti 2024 inget material att tillgå som kan användas i samtal med eleverna. Trygghetsteamet undersöker om det finns material, exempelvis texter och filmer)

Ansvariga: Trygghetsteam, mentorer och annan personal

6. Funktionsnedsättning och Bristande Tillgänglighet

En funktionsnedsättning är en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga som kan innebära hinder för en person att delta fullt och effektivt i skolan på lika villkor.

Funktionsnedsättningar kan vara:

• Fysiska: Rörelsehinder, begränsad rörlighet.
• Psykiska: Psykiska sjukdomar eller tillstånd som påverkar kognitiv funktion.
• Intellektuella: Inlärningssvårigheter eller kognitiva nedsättningar.
• Sensoriska: Syn- eller hörselnedsättningar.

Exempel på diskriminering:

• Otillgängliga byggnader: Brist på ramper, hissar eller andra anpassningar för elever med rörelsehinder.
• Bristande tillgång till anpassade hjälpmedel: Inga hörselhjälpmedel för hörselskadade eller inga läromedel i punktskrift för synskadade.
• Otillräckligt teknologiskt stöd: Ingen tillgång till datorprogram eller teknologier som underlättar lärande för elever med inlärningssvårigheter.

Målsättning

Skolan ska skapa förutsättningar och möjligheter för alla elever att tillgodogöra sig kunskaper, utvecklas och känna sig trygga. Detta innebär att säkerställa att skolmiljön och undervisningen är tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning.

 

Främjande Insatser

• Samtal om bemötande och hur tillgänglighet kan förbättras (Det finns i augusti 2024 inget material att tillgå som kan användas i samtal med eleverna. Trygghetsteamet undersöker om det finns material, exempelvis texter och filmer)

Ansvariga: Trygghetsteam, mentorer och annan personal

7. Ålder

Inom diskrimineringslagstiftningen definieras ålder som den biologiska ålder en individ har uppnått. Diskriminering kan ske mot både yngre och äldre personer.

Exempel på diskriminering:

• Begränsa tillgången till fortbildningskurser för äldre vuxna.
• Unga elever som inte tas på allvar eller äldre elever som ignoreras eller ses som mindre kapabla på grund av sin ålder.

Målsättning

Oavsett ålder ska alla ha samma förutsättningar och möjligheter att lyckas med skolarbetet och uppleva trygghet och tillhörighet på skolan.

Främjande Insatser

• Samtal om hur åldersdiskriminering kan påverka individer och vikten av inkludering oavsett ålder. (Det finns i augusti 2024 inget material att tillgå som kan användas i samtal med eleverna. Trygghetsteamet undersöker om det finns material, exempelvis texter och filmer)

Ansvariga: Trygghetsteam, mentorer och annan personal