Gävles historia

Här hittar du kort information om staden Gävles historia.

Utskeppningshamn och residensstad

Gävle nämns för första gången som stad år 1413, men dess äldsta kända stadsprivilegier är från år 1446. Staden fungerade som utskeppningshamn för norra Bergslagen och Gävlefiskarna hade tidvis kungligt monopol på fiske längs en stor del av Norrlands kust.

Gävle var tidigt stapelstad och konkurrerade till och med med Stockholm, men det så kallade bottniska handelstvånget 1636, framtvingat efter klagomål från huvudstadens borgerskap, hämmade dock stadens utveckling under 1600- och 1700-talen, då utrikes sjöfart inte tilläts.

1718 och 1721 undgick staden det öde som drabbade de flesta av Norrlands kuststäder, nämligen att skövlas och brännas av ryssarna. År 1792 höll Gustav III sin sista riksdag här, i en tillbyggnad vid Gävle slott.

Staden har drabbats av ett flertal stadsbränder, den senaste 1869, som lade största delen av staden norr om Gavleån i aska.

I mitten av 1600-talet blev Gävle residensstad i det dåtida Västernorrlands län, numera Gävleborgs län.

När Gävle blev stad 1446

Järnet, skogen, fisket och läget gynnade platsen som kom att kallas Gävle.

I området möttes vattenleder som knöt samman hav och land. Gävle är Norrlands äldsta stad. Vad vi känner till fick Gävle sitt första kungliga privilegiebrev utfärdat av Kung Kristofer år 1446.

Stadsprivilegierna gav gävleborna makt och den lilla byn började sakta växa. Runt 1900 var Gävle rikets femte största stad.

Efter en bitter maktstrid mellan Karl Knutsson Bonde och Kristofer av Bayern blev Kristofer erkänd som svensk kung 1441. Han efterträdde sin morbror Erik av Pommern och blev även kung över Norge och Danmark. Regenttiden blev kort då han avled redan 1448, 31 år gammal och utan arvingar.

I det samtida dokumentet Karlskrönikan beskrivs Kristofers period på tronen som en tid av dekadens och förfall. Men om det är sant vet vi inte då Karlskrönikan skrevs i syfte att gynna Karl Knutsson Bonde.

Under sin korta tid som kung hann Kristofer även ge stadsprivilegier till Hedemora, Lidköping och Sölvesborg samt stifta Kristofers landslag.

Kung Kristofer besökte troligtvis aldrig Gävle. Om han gjorde det så fanns här inget slott att bo i. Ett kungligt slott byggdes först 1583 på order av Johan III.

Det äldsta bevarade dokumentet där Gävle är nämnt, undertecknades den 14 januari 1432 vid ett landsting som hölls här. Gävle stavades då Gaeffla.

Innehållet handlar om äganderätten till ett gods på Ön i Valbo socken. Domkyrkan i Uppsala ansåg att de ägde godset. I dokumentet står att de haft godset så länge att ingen nu levande människa kunde komma ihåg något annat.

Kyrkan bevisade sin rätt med stöd av ”tholff beskedhelike och gambla maen” som sa att kyrkan haft godset fram till 1390-talet, då rikets fiender Vitaliebröderna byggde en befästning där. Den kallades Gaddaborg och övergavs efter bara några år.

Vitaliebröderna

Slutet av 1300-talet var en orolig tid. Kung Albrekt av Mecklenburg satt fången och Stockholm var belägrat av hans tyska här. För att ordna mat, viktualier, till hären värvades egendomslösa unga adelsmän från nordtyskland. De kom att kallas Vitaliebröderna. Idag skulle de kallas sjöpirater. De spred länge skräck i Östersjöområdet med sina terrorliknande härjningar.

Privilegiebrevet 1446 gav gävleborna många fördelar gentemot bönderna utanför staden. Gävleborna fick nu monopol på många områden inom fiske, sjöfart, handel och hantverk. De i staden som var verksamma inom dessa områden kallades borgare. I utbyte mot sina privilegier betalade de skatt till kronan.

Privilegiebrevet gav löfte om kungens beskydd, men bara under hans regeringstid. En kung kunde inte binda sin efterträdare. Vid regeringsskifte sökte borgarna snabbt den nye regentens beskydd. Kung Kristofers privilegiebrev till Gävle har därför följts av flera brev.

Kung Kristian I skrev 1463 till Gävles borgare för att bekräfta 1446 års privilegiebrev. Avskrift från 1700-talet, förvaras i Gävle kommunarkiv.

Gävle har stavats på olika sätt genom tiderna:

  • Gaeffla
  • Gewell
  • Gevele
  • Giaffle
  • Giawle
  • Gefla
  • Gefle

Kristofers privilegiebrev till Gävle finns inte kvar i original. Det enda som finns bevarat är avskrifter från 1700-talet.

Skriftliga dokument och andra källor om det tidiga Gävle är få. Stadens handlingar förvarades i rådhuset. Troligtvis förstördes många dokument i någon av de stora stadsbränderna som drabbade Gävle.

Rådhuset brann 1569, 1697, 1776 och 1869. De handlingar som finns kvar om Gävles äldre historia förvaras idag i Riksarkivet. I Gävle kommunarkiv finns handlingar från 1800-talet och framåt.

I rådhuset höll stadens styrelse, rådet, sina möten. Mötena kallades rådstuga. Rådet bestod av stadens borgare. De ansvarade för förvaltning och domstol samt valde stadens borgmästare. En fogde utsedd av kronan skulle alltid varamed vid mötena. Det sägs att i rådhuskällaren låg en krog som borgmästaren själv skötte om.

Gävle är inte bara Norrlands äldsta stad utan även Norrlands enda medeltida stad. Det skulle dröja nästan 140 år innan någon annan ort i Norrland fick stadsprivilegier.

  1. Gävle år 1446
  2. Hudiksvall år 1582
  3. Härnösand år 1585
  4. Umeå år 1588
  5. Söderhamn år 1620
  6. Sundsvall år 1621
  7. Piteå år 1621
  8. Luleå år 1621
  9. Östersund år 1786
  10. Haparanda år 1842
  11. Skellefteå år 1845
  12. Örnsköldsvik år 1894
  13. Sollefteå år 1917
  14. Boden år 1919
  15. Bollnäs år 1942
  16. Sandviken år 1943
  17. Lycksele år 1946
  18. Kramfors år 1947
  19. Kiruna år 1948