Trygghetsplan Nynässkolan

Målsättning

Vår absoluta målsättning är att Nynässkolan ska vara en skola där alla, både elever och vuxna, ska vara trygga och känna sig lika behandlad. Ingen elev eller personal ska utsättas för något som får individen att känna otrygghet på grund av trakasserier, diskriminering eller kränkningar.

Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och elever. Om något av ovanstående ändå sker ska personalen på skolan se till att detta upphör omedelbart.

Trygghetsplanen ska vara ett ”levande” dokument och den ska vara väl känd hos personal, vårdnadshavare och elever.

Ansvar, förankring och delaktighet

Skolledarna är ytterst ansvariga för arbetet med Trygghetsplanen. Men, alla som arbetar och studerar på Nynässkolan har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka tryggheten och trivseln i skolan.

Det är biträdande rektors ansvar att:

• Trygghetsplanen utvärderas, skrivs om och förankras varje år.
• Trygghetsplanen tas upp på läsårets första arbetsplatsträff.
• All personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av kränkande behandling är förbjudna på skolan.
• Skolans personal gör ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och att motverka alla former av kränkande behandling.
• Om skolan får kännedom om att kränkande behandling förekommer, ska skolan se till att utredning görs och att åtgärder vidtas för att stoppa detta.
• Säkerställa att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar kränkande behandling som har upptäckts och de åtgärder som har vidtagits.
• Kontakta andra myndigheter om behov finns.

Det är all personals ansvar att:

• Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt och att följa skolans Trygghetsplan.
• Ta upp Trygghetsplanen på ett föräldramöte under läsåret.
• Ta upp innehållet i Trygghetsplanen med eleverna i början av varje termin.
• Anmäla till huvudman vid kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling och skyndsamt starta en utredning.
• Dokumentera kränkande behandling som har upptäckts och vidta åtgärder för att stoppa detta.
• Följa upp fall av kränkande behandling.

Det är varje elevs ansvar att:

• Bemöta alla individer på vår skola på ett respektfullt sätt. Vi vill att du som elev berättar för någon vuxen på skolan om du upptäcker att någon annan elev eller du utsätts för något som känns otryggt.

Eleverna får i början av vårterminen på mentorstid tala om vilka platser på skolan som de upplever som otrygga. Elevrådet gör sedan en sammanställning och diskuterar vilka åtgärder som bör sättas in. Detta sker i samarbete med trygghetsteamet.

Alla elever svarar på ”Gävlemodellens” trygghetsenkät i mars (v.12) och i oktober (v. 42).

Trygghetsplanen finns även att läsa i sin helhet på Unikum.

Främjande och förebyggande arbete

Med Nynässkolans främjande och förebyggande arbete vill vi förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig delaktiga, trygga och kan utvecklas.

All personal under ledning av arbetslagsledare och personalutbildare ansvarar för det främjande arbetet.

Genom att aktivt arbeta med språkbruket på skolan samt genom att ha gemensamma ordningsregler arbetar vi för att motverka traditionella könsmönster, utseendenormer och att alla elever oavsett sexuell läggning eller könsidentitet ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Genom att anpassa, variera och planera vår verksamhet arbetar vi för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett synlig eller osynlig funktionsnedsättning.

Genom att ha en levande diskussion om olika former av moraliska, etiska, kulturella och religiösa frågeställningar skapar vi tillsammans en skola för alla där respekt, förståelse, empati och tillit ständigt är våra ledord.

Exempel på förebyggande och främjande arbete hos oss detta år är:

• Att alla elever i åk 9 utbildas i Machofabriken som är ett metodmaterial för jämställdhet och mot våld. Detta sker i samarbete med fältassistenter från socialtjänsten.
• Att Shanazis hjältar, en grupp ungdomar som har utbildats i värdegrund för att vara positiva förebilder för yngre elever, träffar våra elever ett par gånger per termin i motiverande syfte.
• Externa aktörer bjuds in till vår skola med värdegrund i fokus. Det handlar om Grinden (stödverksamhet för barn och unga), Ungdomsmottagningen (UMO) och tjejjouren Vulcana.
• Trygghetsteam och elevråd träffas för att diskutera frågor som har med trygghet och studiero att göra.
• Regelbundna klassråd och elevråd i demokratisk anda.
• Elevers delaktighet och medskapande som till exempel:
  • Sjunga i kafeterian.
  • Delta i talangjakt.
  • Sälja fika för klassens räkning i kafeterian.
  • Vara värdar på Öppet hus.
  • Utställningar av elevarbeten i skolans bibliotek.
  • Temaveckor inför terminsavslut.
  • Rastaktiviteter varje fredag.
  • Extra rastaktiviteter runt högtider.
• Rastvärdar i korridorer och vid skolbussen.
• Skolpersonal som äter med eleverna.
• Elevcoacher som arbetar för ett tryggt klimat på skolan.
• Utbildning i trygghetsfrågor för all personal enligt årshjulet.
• Nätverksträffar för trygghetsteamet med fältassistenter, ungdomspolis och drogfri skola.
• Inskolningsdagar samt avslutningsdagar.
• Föräldramöte med besök av fältassistenter, Tobaksfri duo och Drogfri skola.
• All nyanställd personal utbildas i Gävlemodellen.
• Kartläggning av otrygga platser.
• Trygghetsvandring.
• Aktiva åtgärder- ett gemensamt dokument där vi kartlägger och analyserar vad vi just nu ser och upplever på skolan för att sedan kunna arbeta med målinriktade insatser.

Upptäcka och anmäla kränkande behandling

Nynässkolans målsättning är att upptäcka alla former av kränkande behandling. Grundläggande är vårt relationsskapande arbete mellan all personal och elever. Vi har ett regelbundet kvalitetsarbete där vi kartlägger elevers upplevelser av utsatthet och otrygghet.

Skolans aktiva handlingar för att upptäcka diskriminering och kränkande behandling:

• Skolans trygghetsteam träffas varje vecka. De har en stödjande, konsultativ och operativ funktion.
• Elevhälsoteamet träffas varje vecka. De har en stödjande och konsultativ funktion.
• Samlad elevhälsa träffas varje vecka. De har en stödjande och konsultativ funktion.
• Skolsköterskan har regelbundna hälsosamtal med elever under hela högstadietiden.
• Gävlemodellens enkäter om trivsel och kränkande behandling genomförs två gånger per läsår.
• Skolinspektionens elevenkät genomförs av åk 8 vartannat år.
• Elevcoacher samt schemalagda rast- och bussvärdar finns dagligen i verksamheten.
• Mentorstid en gång i veckan.
• Utvecklingssamtal med vårdnadshavare minst två gånger per läsår.
• Kartläggning av otrygga platser.
• Trygghetsvandring.

Utreda och åtgärda

Rutin – elev kränker elev

När personal på Nynässkolan får veta att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling är det vår skyldighet, enligt skollagen 6 kap 9 §, att utreda vad som har hänt samt göra allt för att det inte ska hända igen.

Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. En kränkning är inte en konflikt, men ur en kränkning kan en konflikt lätt uppstå. Elever ska kunna vända sig till alla vuxna för stöd. All personal har ansvar för att alltid aktivt motverka och agera vid kränkande behandling.

Rektor/biträdande rektor är alltid ytterst ansvarig för att misstanke om kränkande behandling utreds. Men, det är den vuxne som upptäckt eller fått kännedom om kränkningen som ansvarar för kränkningsutredningen.

Vår utredningsskyldighet gäller även om det inte finns bevis för att en kränkning ägt rum och även om elever och vårdnadshavare inte vill att händelserna ska utredas. Du som ansvarar för utredningen behöver genomföra den med omsorg så att skolan får en allsidig bild av händelsen och kan besluta om eventuella åtgärder.  Det är absolut nödvändigt att vi som personal tydliggör skolans nolltolerans mot kränkningar och förklarar att det är vår skyldighet att utreda det som har hänt.

Följ nedanstående steg:

1. Personal som ser/hör eller på annat sätt får vetskap om en eller flera elevers upplevelse av utsatthet behöver inledningsvis ta reda på vad som har hänt ur dennes perspektiv. Dessa samtal sker oftast innan du officiellt påbörjat din kränkningsutredning.
2. Efter detta inledande samtal ska ärendet omedelbart rapporteras till huvudman via länk på kommunens intranät. Biträdande rektor får då kännedom om ärendet och en utredning ska skyndsamt påbörjas. Ärendet dokumenteras på blanketten Utredning kränkande behandling/diskriminering/trakasserier. Du hittar blanketten på kommunens intranät.
3. Enskilda samtal genomförs, både med den som känner sig utsatt för kränkningen och den/de som påstås ha utfört kränkningen. Dokumentation av samtalen sker på blanketten.
4. Vårdnadshavare informeras skyndsamt, om möjligt samma dag. Dokumentation av samtalen sker på blanketten.
5. När första och andra sidan är klara lämnar du in en kopia av dem tillsammans med en utskriven bekräftelse på din anmälan till huvudman. De dokumenten häftas samman och lämnas i trygghetsteamets brevlåda vid administrationen. (Du behåller den aktiva utredningen tills du följt alla steg på den och utredningen är avslutad).

   Om din slutsats är att kränkande behandling/diskriminering/trakasserier har skett går du vidare till punkt 6.

   Om din slutsats är att kränkande behandling/diskriminering/trakasserier ej har skett avslutar du utredningen och lämnar den i sin helhet i trygghetsteamets brevlåda vid administrationen.

6. Åtgärder sätts in för att förhindra fortsatta kränkningar. Dokumentation sker på blanketten.
7. Uppföljningar sker med både den/de som blivit utsatta och den/de som utfört kränkningen vid minst tre tillfällen innan ärendet kan avslutas. Dokumentation sker på blanketten.
8. När ärendet avslutats lämnas hela blanketten i trygghetsteamets brevlåda vid administrationen.

Rutin – personal kränker elev

Följ nedanstående steg:

1. Vid upptäckt av kränkning ska detta omedelbart anmälas till huvudman via länk på ankaret. Kränkningsärende-huvudman
2. Biträdande rektor och rektor får kännedom om ärendet och en utredning ska skyndsamt påbörjas. Biträdande rektor eller rektor leder själv utredningen. Om det är en chef som kränker elev är det närmaste chef som leder utredningen.
3. Båda sidor skall beredas möjlighet att ge sin syn på det inträffade. Är kränkningen grov tas berörd personal ur tjänst i avvaktan på utredning.
4. Allt dokumenteras skriftligt.
5. Rektor/biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.

Trygghetsteamets roll

Trygghetsteamets roll är stödjande, konsultativ och operativ. Teamets roll kan vara stöttande genom att till exempel hjälpa personal med handledning och stöd. När kränkningar inte upphör, trots genomförd första utredning, blir trygghetsteamets roll konsultativ och operativ genom att till exempel bjuda in mentorer för att rådgöra eller genom att trygghetsteamets medlemmar själva genomför nya samtal med elever och vårdnadshavare och därefter vidta nya åtgärder.

Följa upp och utvärdera

Årets Trygghetsplan ska utvärderas innan vårterminens slut av skolledning, lärare samt elever. Ansvariga för att årets plan utvärderas är biträdande rektor och övriga i trygghetsteamet. Det främjande arbetet och de aktiva åtgärderna utvärderas, under ledning av trygghetsteamet, kontinuerligt under läsåret.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre eller när en elev kränks och behandlingen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Nedan beskrivs de sex formerna av diskriminering.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att en elev behandlas sämre och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet är om skolan inte genomför skäliga åtgärder för att en person med en funktionsnedsättning ska kunna ta del av verksamheten.  Ett exempel på bristande tillgänglighet kan vara att en elev med dyslexi inte får stöd i undervisningen

Trakasserier

Trakasserier är ett agerande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnor eller homosexuella. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och oönskade av den som blir utsatt för det. Det kan också handla om sexuell jargong.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i 6 kap. skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel på kränkande behandling kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunderna

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.