Trygghetsplan Andersbergsskolan

Om trygghetsplanen

Utbildning Gävle har beslutat att det skall upprättas Trygghetsplaner för att underlätta arbetet med att skapa trygga skolor utan kränkningar trakasserier och diskriminering. Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är utformad i samråd med Andersbergsskolans medarbetare och elever. Planen gäller all verksamhet på skolan. Planen har sin utgångspunkt i bland annat skollagen och Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Målet och syftet med planen är att alla elever ska nå framgång genom att ha en arbetsmiljö där de trivs och som är fri från kränkningar och diskriminering. Alla elever och medarbetare ska trivas och känna sig trygga, sedda och lyssnade på.

Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla medarbetare på skolan inklusive leverantörer av tjänster såsom kost och städ etc. Elevernas delaktighet är viktig för att nå målet om en skola där kränkningar och diskriminering inte förekommer.

Övergripande ansvar för arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor på skolan har rektor. Genomförandeansvaret är delegerat till biträdande rektorer och samtliga medarbetare.

Innehåll

Implementering

Trygghetsplanens implementering sker:

• till skolans medarbetare på APT/ Verksamhetsmöten
• till nya medarbetare vid anställningstillfället
• till vårdnadshavare via skolans hemsida, Unikum samt på höstterminens föräldramöte
• till skolans elever via mentorer under september månad
• till städ- och matpersonal på skolan samt modersmålslärare och studiehandledare digitalt att ta del av.

Elevers medverkan vid framtagandet av trygghetsplanen

Elevrådet medverkar vid trygghetvandringar så väl utomhus som inomhus i skolans samtliga lokaler varje termin. Trygghetsfrågor är en stående punkt vid varje klassråd och elevråd.

Resultaten av trygghetsenkäten återkopplas till eleverna och där ges möjlighet för elevers delaktighet i trygghetsarbetet.

Ordningsreglerna tas fram i samråd med klassråd/elevråd.

Samtal med elever bland annat under utvecklingssamtal som erbjuds varje termin.

Utvärdering

Trygghetsplanen ska utvärderas av skolans medarbetare i slutet av läsåret. Inför varje nytt år utformas en ny plan utifrån den senaste utvärderingen av trygghetsteamet.

Gävlemodellens trygghetsenkäter är elevernas indirekta utvärdering av hur trygghetsplanen fungerar.

Vision

”Framgång för varje elev”- tillsammans gör vi skillnad.

På Andersbergsskolan ska elever, personal och vårdnadshavare känna sig stolta över sin skola där vi ser olikheter som en styrka. Skolans målsättning är att alla ska känna sig som en tillgång där elever och pedagoger lär av och om varandra. En mångfald av elever med olika bakgrund är en tillgång i lärandeprocessen och ett språkutvecklande arbetssätt.

Andersbergsskolans ledord, Kunskap, Trygghet och Trivsel ska ligga till grund för det dagliga arbetet. Vi ska se hela verksamheten som en helhet och våra ledord ska gå som en röd tråd genom alla delar av verksamheten, från förskoleklass till åk 3 samt i fritidshemmet. Visionen ska vara att varje elev på Andersbergsskolan ska få växa, utvecklas och nå framgång utifrån sina förutsättningar. Skolans ledord, Kunskap, Trygghet och Trivsel ska visa oss riktningen i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ska arbeta utifrån en helhetssyn gällande varje elevs lärande och utveckling, där kunskap, trygghet och trivsel hänger ihop, och är beroende av varandra. Värdegrunden ska genomsyra verksamhetens alla delar från elev, pedagog till vårdnadshavare. Skolan ska genom ett tydligt utvecklingsarbete arbeta i riktning mot skolans vision.

Kunskap – Alla elever på Andersbergsskolan ska lyckas nå läroplanens mål!

För att nå dit ska vi med ett språkutvecklande arbetssätt och utifrån beprövad erfarenhet och forskning prova olika vägar för att ge eleverna undervisning som håller hög kvalitet, är varierad och anpassad utifrån deras erfarenheter, intressen och förutsättningar. Målen och kriterierna ska vara tydliga, och vi ska ha höga förväntningar på våra elever. Eleverna ska veta hur de ligger till kunskapsmässigt, och hur de har möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven.

Trygghet – Alla elever och personal ska känna sig trygga på Andersbergsskolan!

För att nå dit så ska vi erbjuda eleverna en stödjande, utmanande och stimulerande miljö som präglas av trygghet, respekt och samsyn gällande lärmiljöer. Varje elev på Andersbergsskolan ska känna tillhörighet och att alla vuxna bryr sig. Vi ska ha gemensamma och implementerade ordningsregler som såväl elever som personal känner till, för att uppnå ordning och reda samt studiero och trygga raster.

Trivsel – Alla elever och all personal ska trivas på Andersbergsskolan!

För att nå dit så ska vi bygga goda relationer. Klimatet ska präglas av glädje, gemenskap, tolerans och respekt för medmänniskor. Vi arbetar utifrån ett förhållningssätt, där vi fokuserar på det som fungerar och på vad vi vill uppnå i stället för att fokusera på det negativa. Vi befinner oss i ständig utveckling och i ett kontinuerligt lärande. Med vår stora mångfald av erfarenheter, kompetenser och intressen så ska vi uppnå vår vision och ge våra elever den bästa tänkbara skolgång.

Främjande arbete

Främjande insatser

De främjande insatserna har som mål att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla elever utvecklas, känner sig trygga, delaktiga och utvecklas.

Insatser:

• Skolan har ett Trygghetsteam som är utbildade i Gävlemodellen. Teamets huvuduppgift är att arbeta med att fastställa, förankra, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Teamet arbetar även med akuta insatser, t ex vid kränkningsärenden. Trygghetsteamet ska vara stöd till kollegor i det främjande och förebyggande arbetet.
• Klassråd och elevråd arbetar aktivt för att främja elevernas delaktighet i att vilja ta ansvar och ha inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
• Det finns alltid rastvärdar ute på rasterna. Rastvärdarna bär gula västar för att synas. Eleverna erbjuds rastaktiviteter på raster. De som håller i dessa bär rosa västar.
• Skolans elevcoach har som en del i sitt uppdrag, avsatt tid för att vara på raster med elever och tid efter rasterna för att arbeta med kränkningar och konflikter som kan ske på rasterna.
• Elever som är ute under fritidstid ska ha sällskap av minst en vuxen. På morgonen finns fritidspersonal ute på båda sidorna av skolan.
• Det finns alltid vuxna som äter med barnen i matsalen.
• Överlämningsrutiner finns vid stadieövergångar/lärarbyten.
• Regelbundna elevrundor görs på verksamhetsmöten för att synliggöra ev. insatser. Regelbundna elevvårdssamtal görs tillsammans med speciallärare.
• Vi arbetar aktivt för att skapa positiva förebilder på skolan. Vi arbetar med ett arbetssätt där elev lär elev. Våra äldre elever får vara med och leda övningar för de yngre barnen.
• Gemensamma aktiviteter och återkommande traditioner arrangeras för att stärka vi-känslan. Vi har frilufts -, aktivitets- och idrottsdagar tillsammans på skolan.
• Ordningsregler som tas fram i samråd med klassråd och elevråd. Ordningsregler och förväntningar skickas under läsårets början hem till elever och vårdnadshavare för påskrift.
• All pedagogisk personal få ta del av Trygghetsplanen. All övrig personal får ta del av Trygghetsplanen digitalt. Vikarier informeras i arbetslaget av arbetslagsledaren.
• Alla elever i F-klass och årskurs 2 erbjuds hälsosamtal med skolsköterska.

Analys – Kartläggning, undersöka risker och hinder

Mål med skolans kartläggningar:

Kartläggningarna syftar till att få kunskap om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att få kunskap om skolklimatet. Resultatet av kartläggningen ligger till grund för skolans fortsatta arbete.

Kartläggningsmetoder

Individnivå

• Vid utvecklingssamtalen diskuteras elevens trygghet och trivsel på skolan.
• Alla elever i F-klass och år 2 erbjuds hälsosamtal med skolsköterska.
• Vi har en elevcoach på skolan.
• Vi arbetar aktivt och systematiskt med kränkningsärenden.

Gruppnivå och organisationsnivå

• Trygghetsmätning höst och vår, F-3, sker genom Gävlemodellens trygghetsenkät. Resultaten analyseras i arbetslagen och av trygghetsteamet. Biträdande rektor leder analysarbetet.
• Vi genomför lokala trygghetsmätningar minst en gång per termin.
• Trygghetsvandringar där elever tillsammans med Trygghetsteam ser över den inre och yttre miljön. Resultaten analyseras av trygghetsteamet och personalutbildare, biträdande rektor leder analysarbetet. Resultatet ska leda till åtgärder som sedan utvärderas i kommande trygghetsenkät. Alternativt följs upp med en kortare enkät som belyser just det området.
• Elevrådet har trygghetsfrågor som en stående punkt på dagordningen.
• Trygghetsfrågor är en fast punkt på verksamhetsmöten.
• Elevhälsoteamet träffas regelbundet och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ- och gruppnivå för elever och personal.

Analys, orsaker, slutsatser mål

Resultatet av trygghetsenkäten analyseras på skolan. Varje klasslärare går igenom resultatet för sin klass tillsammans med övrig personal som arbetar med klassen. En gemensam analys genomförs i arbetslaget. Sedan görs en övergripande analys av trygghetsteamet som återkopplas till personalen. Utifrån de resultat som framkommit görs en gemensam plan för det fortsatta arbetet med trygghet. Återkoppling till eleverna sker antingen helt eller i delar beroende på ålder och mognad.

HT:2022 År F-3

Studiero

Höstterminens trygghetsenkät påvisar att av 142 elever på Andersbergsskolans F-3, upplever 41,5% att det nästan alltid är studiero i klassrummet, 52,8% upplever studiero ibland och 5,6% upplever nästan aldrig studiero. Det finns en osäkerhet kring hur eleverna definierar studiero och därför en osäkerhet kring vilka faktorer som påverkar densamma. För att kunna göra åtgärder behövs mer kunskap om påverkansfaktorer. Detta ska ske genom bland annat samtal, både enskilt och i grupp. Höstterminens trygghetsenkät påvisar dock att 90,1% att man lär sig nya saker i skolan, trots att stor del av eleverna inte alltid upplever studiero. 7% upplever delvis och 2,1% upplever att man inte lär sig.

Språkbruk

Höstterminens trygghetsenkät påvisar att av 142 elever på Andersbergsskolans F-3, uppger 45,1% att man ibland blir retad eller kallad elaka saker av andra elever. 50,7% uppger att man inte blivit retad eller kallad elaka saker och 4,2% uppger att man ofta blir retad eller kallad elaka saker. 53,5% av eleverna uppger att man hör fula ord på skolan, 38.7 uppger att man nästan aldrig hör och 7,7% uppger att man höra fula ord på skolan varje dag. Skolan vill arbeta förbyggande, bland annat genom samtal med elever och gruppstärkande övningar. Att utöka elevernas ordförråd med fler positiva uttryck och ord är ett pågående arbete.

Skolklimat index

Höstterminens trygghetsenkät påvisar att av Andersbergsskolans F-3 har ett sammantaget skolklimatindex på 8.88. Det högsta resultatet är 9.43 och det lägsta 8.01 vilket innebär att alla klasser har högt skolklimatindex. Genomsnittet i Gävle kommun är 8.83.

Enkäten visar att skolan måste fortsätta arbeta med språkbruket på skolan. De kränkningar som förekommer på skolan är till stor del verbala kränkningar. Många elever använder ett språk som inte är förenligt med skolans värdegrund vilket också leder till fysiska konflikter. Det uppstår också många missförstånd bland eleverna på grund av språkförbistringar.

Förebyggande åtgärder

LGR 22 kapitel 1 och 2

LGR 22 har under förra läsåret implementeras. Dessa kapitel ska genomsyra allt vårt dagliga arbete på skolan. Vi ska genom diskussioner och samtal, på olika sätt, i och runt vårt arbete belysa dessa kapitel

Språkbruk

Vi har ett pågående arbete för att förbättra språkbruket på skolan. Eleverna är delaktiga i arbetet genom klassråd och elevråd. Övningar tas fram av trygghetsteamet och går via elevrådet till alla klasser.

Trygga raster

Rastvärdsteam som organiserar raster och aktiviteter. Teamet fördelar rastvärdar i positioner utifrån behov framtagna genom trygghetsvandring, enkät och samtal med elever och personal.  v

Upptäcka och anmäla

Förskollärare, lärare och annan personal i förskolan och skolan måste anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier som personalen får kännedom om och som sker i samband med förskolans eller skolans verksamhet till rektorn. Rektorn måste i sin tur anmäla vidare till huvudmannen. Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på kränkningen.

Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen, Skolinspektionens beslut med diarienummer 2011:1859 och Skolinspektionens beslut med diarienummer 2018:5136.

Rutiner för anmälningsplikten

Var och en som arbetar på skolan ska följa nedanstående rutin när man får kännedom om att en elev känt sig kränkt

• Anmäl kränkningen på sidan ”Kränkande behandling” på kommunens intranät. Anmälan går då till rektor, biträdande rektor, chef grundskola och nämndens sekreterare som även är registrator.
• Rektor eller biträdande rektor ansvarar för att ärendet utreds. Detta ska ske skyndsamt enligt lagen. Biträdande rektor delegerar utredningsansvaret till skolpersonal som kan ta hjälp av trygghetsteamet beroende på ärendets art. Trygghetsteamet stämmer vid behov av utredningarna på verksamhetsmöte.

Alla elever har rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det innebär att all personal är skyldig att agera när kränkningar förekommer på skolan.

Vi upptäcker kränkande behandling genom att:

• Det finns alltid minst fyra rastvärdar ute på rasterna och det finns alltid en pedagog per klass i matsalen.
• Skolan har en elevcoach.
• Trygghet diskuteras på utvecklingssamtal, klassråd och elevråd.
• Trygghetsenkäter och trygghetsvandringar görs regelbundet på skolan.
• Trygghetsfrågor är en stående punkt vid elevrundorna på våra arbetslagsmöten.
• Elever kan vända sig till all personal på skolan.
• Vårdnadshavare kan vända sig till all personal på skolan.

Utredande och åtgärdande arbete

Skolans personal och trygghetsteam arbetar enligt nedanstående arbetsgång:

När vuxen får kännedom om kränkning ska en utredning startas. Trygghetsteamet ska regelbundet följa upp pågående utredningar.

• Samtal genomförs med den berörda eleven. Vårdnadshavare informeras skyndsamt vid behov.
• Enskilda samtal genomförs med eventuella åskådare fler vittnen och andra inblandade. Vårdnadshavare informeras vid behov.
• Om utredningen visar att en elev blivit kränkt så görs en överenskommelse med kränkande elev om att detta omedelbart ska upphöra.
• Uppföljning skall göras genom samtal och återkoppling till eleverna och vårdnadshavare.
• Ärendet ska avslutas när både den kränkte och utredande skolpersonal bekräftar att kränkningarna har upphört.
• Avslutade utredningar lämnas till skolans elevcoach som får en överblick.
• Vid upprepade kränkningar kallas Trygghetsteamet samman och samlar in information. Samtal genomförs med den utsatta eleven av två team-medlemmar. Vårdnadshavare till eleven informeras skyndsamt.
• Enskilda samtal genomförs med övriga inblandade. Vårdnadshavare informeras vid behov.
• Ärendet avslutas när kränkningarna upphört.
• Stöd för samtal och dokumentation finns i trygghetspärmen