Trygghetsplan Lilla Sätraskolan

Inledning

Lilla Sätraskolans trygghetsplan syftar till att skapa en trygg skola utan kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Lilla Sätraskolan fokuserar på skolmiljön – trygghet framför allt, där verksamheten ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever ska känna sig trygga och bemötas samt behandlas med respekt. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla elever.

Trygghetsplanens grund sätts utifrån styrdokumenten skollagen, Barnkonventionen, arbetsmiljölagen, läroplaner för olika skolformer samt diskrimineringslagen.

Verksamheter som omfattas av trygghetsplanen på Lilla Sätra är grundskola och fritidshem.

Lilla Sätraskolan upprättar en ny trygghetsplan inför varje läsår. Alla som arbetar på Lilla Sätraskolan ska vara insatta och ta del av trygghetsplanen under uppstarten av läsåret och arbeta utifrån den. Både personal och elever är delaktiga i trygghetsplanens framtagande.

Alla elever på Lilla Sätraskolan ska känna till att det finns en trygghetsplan och ha kännedom om dess innehåll. Elevrådsrepresentanterna och klasslärare lyfter dess innehåll i respektive klass.

Alla vårdnadshavare ska ha möjlighet att ta del av trygghetsplanens innehåll. Trygghetsplanen ska presenteras på läsårets första möte med vårdnadshavare. Trygghetsplanen ska även finnas tillgängligt på hemsidan.

Ansvariga för dokumentationen är rektor, biträdande rektor samt trygghetsteamet.

Årshjul för trygghet och traditioner

Höstterminen

Augusti

• Läsårsstart – utforska skolregler
• Rundvandring av personal – eleverna lär känna skolans personal
• Teambuilding åk 3 och 4. Åk 5 gruppförstärkning till samarbete

September

• Start MVP (Mentors in Violence Prevention) åk 5 i samarbete med Fältgruppen.
• Lilla Sätraloppet
• Åk 5 elevrådet heldagsutflykt, Äppellunden

Oktober

• Trygghetsenkät (Gävlemodellen) och digital trygghetsvandring
• Halloween, ansiktsmålning, dans, film

November

• V 47, vi uppmärksammar Barnkonventionens dag på SO-lektionerna
• 20 nov Barnkonventionens dag, ljusceremoni med elever och vh.

December

• Lucia, Stora Sätraskolan
• Talang
• Jul- och vinterpyssel i årskurserna

Vårterminen

Januari

• Trygghetsplan – skolregler på mentorstid
• Öppet hus för blivande åk 3.

Februari

• Vinterfriluftsdagar
• V 7; Alla hjärtans dag.
• V 8, Kulturvecka avslutas med modersmålens dag på fredagen före sportlov.

Mars

• Trygghetsenkät (Gävlemodellen)
• Rocka sockorna 21 mars.

April

• Internationella barnboksdagen 2 april
• Vår och påskpyssel v.15
• Avslutning MVP åk 5

Maj

• Fritidshemmens dag

Juni

• Åk 5 träffa nya klasskonstellationer inför nästa läsår.
• Rundvandring för blivande åk 3.
• Musikal
• Fotbollsmatch – åk 5 mot personalen

Löpande under hela läsåret anordnar Lilla Sätraskolan extra aktiviteter på fritiden för eleverna. Detta är satsning för att främja trygghet och gemenskap mellan eleverna samt mellan eleverna och personalen.

Om lagar och styrdokument

På Lilla Sätraskolan accepteras inga former av diskriminering eller annan kränkande behandling.

Barnkonvention reflekteras numera i den nya skollagen (2010:800), och sätter barns perspektiv och rätt till lika behandling i fokus. Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen (enligt 3 kap. 16§) och skollagen (enligt14 kap. 8§) mycket viktigt för vår skola. Alla elever i skolan har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism, hedersrelaterat våld och förtryck ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Vision och målsättning

Lilla Sätraskolan ska vara en mötesplats för alla. Såväl elever som personal ska med glädje gå till skolan och känna att de blir bemötta med respekt och att det är en kreativ miljö där man får utveckla alla sina förmågor.

Vi lägger stor vikt vid det främjande och förebyggande arbetet. Vårt gemensamma förhållningsätt innebär att alla vuxna i såväl skolan som fritidshem markerar/agerar omedelbart med direkttillsägelse, d.v.s. i direkt anslutning när något otillåtet sker. Detta gäller mot alla former av diskriminering och kränkande behandlingar. Vi ser det som en viktig insats och det gäller såväl vuxna som elever inom skolan som uppmärksammar kränkningar.

Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt samarbete skall finnas med i skolans verksamhet. Vi vill bygga broar mellan människor.

Motto för Lilla Sätraskolan

Var mot andra, så som du vill att andra ska vara mot dig.

Lilla Sätraskolans trivselregler 2024/2025

Målet är en bra skolmiljö där vi respekterar varandra

och känner oss trygga och mår bra.

Därför har vi kommit överens om 3 ordningsregler, som kompletteras med klassrumsregler.

1. Ta hand om skolmiljön och hjälp till så att vi får en fin skola med arbetsro.
   Var rädd om dina egna och andras saker.
2. Visa respekt för dig själv och andra genom att:
   • Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
   • Lyssna på andra och gör din egen röst hörd, allas åsikter är viktiga.
   • Du visar hänsyn och har ett trevligt språk.
3. Du använder och förstår stopp-tecknet.
   Du är en bra kompis, som uppmuntrar och tar hänsyn till andra, så vi får en trygg skola och mår bra tillsammans.

Var mot andra, så som du vill att andra ska vara mot dig.

Definitioner av centrala begrepp

Diskriminering

Diskriminering är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med:

• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och/eller uttryck eller ålder.

Direkt diskriminering – en elev missgynnas och det har direkt koppling, exempelvis till elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor där.

Indirekt diskriminering – när skolan tillämpar en bestämmelse eller rutin som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev på grund av till exempel religion. Om alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, alla går när man kommer)
• Text och bild (teckningar, lappar, sms/mms, foton och meddelanden på olika sociala medier)
• Sexuella trakasserier (verbala och/eller fysiska)

Kränkande behandling

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Repressalier

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har:

• antingen påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling
• anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling.

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till diskriminering och trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, religion, funktionshinder med mera.

Främjande arbete

Främjande arbete:

• syftar till att förstärka respekten för allas lika värde.
• omfattar alla diskrimineringsgrunderna.
• riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet.

Exempel:

• att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
• att i skolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter.

Lilla Sätraskolans årshjul för trygghetsarbetet på skolan ligger till grund för vilka främjande och förebyggande insatser vi gör. Att främja skolgemenskapen, framför allt i samband med att nya klasskonstellationer bildas, är mycket viktigt och därför fortsätter vi även detta läsår att arbeta aktivt med att skapa traditioner.

Rektorer och personal på Lilla Sätraskolan anser att den viktigaste insatsen är det främjande och förebyggande arbetet med att skapa goda inlärningssituationer för alla elever. I detta arbete ingår att bygga goda relationer och skapa trygghet mellan elever och elever, mellan elever och personal, mellan personal och personal samt att ha en bra kommunikation och samsyn inom hela enheten. Därför startar vi även detta läsår med en heldags teambuilding för årskurs tre och fyra samt teambuildings-aktiviteter första veckan för årskurs fem. Vi har även mentorstid en gång i veckan i alla årskurserna där vi aktivt arbetar med att stärka gruppsammanhållningen, belyser värdegrunder, allas rätt till att vara sig själv och hur man är en schyst kompis.

En viktig del i vårt trygghetsarbete är ”Gävlemodellen”, där vi kontinuerligt får fortbildning i olika ämnen som rör trygghet och förbättring av skolmiljön. Under hela läsåret arbetar årskurs fem aktivt tillsammans med personal på skolan samt fältgruppen i Sätra med projektet ”MVP(Mentors in Violence Prevention)”. Där ligger fokus på hur eleven agerar som aktiv åskådare vid olika kränkande situationer. ”MVP” är både ett främjande och förebyggande arbetssätt där eleverna själva bidrar som positiva aktörer.

På Lilla Sätraskolan medverkar eleverna genom elevrådet till att göra skolan tryggare.  Elevrådet ska främja tryggheten bland annat genom att implementera skolreglerna samt utveckla elevernas känsla för demokratiprocessen.

Klassvis gemensam daglig promenad med en pedagog till matsalen på Stora Sätraskolan. Personal som äter med eleverna (pedagogisk lunch) och fasta platser i matsalen ska bidra till en ökad trygghet under skollunchen. Varje rast finns flertalet rastvärdar ute på skolområdet för ökad trygghet och trivsel varav några ansvarar för organiserade rastaktiviteter. Rastvärdarna har alltid gula västar på sig för att synas.

Lilla Sätraskolans trygghetsteam kommer fortsätta att aktivt arbeta med sina huvuduppgifter; att vara behjälplig i att utreda och åtgärda kränkningar samt arbeta för en tryggare skola. Kontinuerliga fortutbildningar ingår i teamet vilka bidrar med främjande och förebyggande åtgärder/metoder. Teamet träffas varje vecka för att utvärdera läget på skolan.

Förebyggande arbete

Förebyggande arbete:

• syftar till att förstärka respekten för allas lika värde.
• omfattar alla diskrimineringsgrunderna.
• riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet.

Exempel:

• Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov.
• Att ha rastvärdar som har uppsikt över skolgården på rasterna (samt övriga platser som eleverna upplever som otrygga).
• Extrapersonal i korridorer vid byte av lektionssal, personal som följer med till och från matsalen samt äter med eleverna, personal som är med eleverna i omklädningsrummen vid ombyte före/efter idrotten.
• Trygghetsteam med personal från olika delar av verksamheten som ständigt arbetar både övergripande med skolans värdegrund samt agerar och ger stöd vid akuta/direkta fall av kränkningar.

Under varje höst- och vårtermin fyller eleverna i en trygghetsenkät. Enkäten utformats av kommunens kvalitetsansvarige. Vi analyserar resultatet och jobbar utifrån svaren med att sätta in riktade åtgärder inom vissa områden. Enkäten har genomförts under flera år. Tidigare enkäter har bland annat visat att vi hade områden att förbättra. Eleverna upplevde att kränkningar och trakasserier främst skedde på raster på skolgården inklusive fotbollsplanen. Vi satte därför in extra rastvakter vid berörda områden samt anställde elevcoacher som extra personal i såväl korridorer, lektioner samt raster. Tryggheten har ökats även via att ha styrda rastaktiviteter, både på fotbollsplanen samt skolgården.

Vi ser trygghet och förebyggande som ett fortsatt långsiktigt arbete och arbetar aktivt utefter de resultat och det klimat som råder på skolan. ”Gävlemodellen” framtagen av BIG är en del i det långsiktiga arbetet, såväl som trygghetsvandringar och elevrådet som bland annat är delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler.

Elevhälsoteamet på Lilla Sätraskolan består av bland annat specialpedagog, kurator och skolsköterska. De har elevernas psykosociala- och fysiska hälsa i fokus.

Modersmålslärarna är en viktig del i tryggheten för många av de elever som inte har svenska som modersmål och som i vissa situationer har svårt att kommunicera. Modersmålslärarna kan vara en länk för att förbättra och stärka relationen elev-lärare.

Vi arbetar också aktivt med att förebygga hedersrelaterat våld och kvinnlig könsstympning. Lilla Sätraskolan är med i samverkan/projektgrupp som spänner över hela stadsdelen Sätra. Samverkan sträcker sig från Sätras familjecentral till förskolan och hela vägen upp mot högstadiet. Hedersrelaterat våld kommer att lyftas i alla årskurserna av mentor samt trygghetsteam via specialframtaget material anpassat för varje årskurs. Frågor om könsstympning kommer att lyftas både på det årliga hälsosamtalet hos skolsköterska i årskurs fyra samt via trygghetsteamet.

Vi gör även stora satsningar på fritiden för eleverna och anordnar flera olika fritidsaktiviteter efter skoltid både i skolans lokaler samt utanför.

• Lilla Sätraskolans fritids har också extra öppet några kvällar per termin där det är ledda gruppstärkande aktiviteter med personal från skolan. Aktiviteterna är framtagna i samarbete med eleverna för att inte bara främja trygghet och förebygga mobbning, kränkningar och diskriminering utan även för att uppmuntra demokrati och delaktighet.
• Vi har även en musikalverksamhet som drivs av personal från skolan och som sker i skolans lokaler. Där träffas elever ur båda årskurserna en till två gånger i veckan för att göra träna in en musikal tillsammans. Musikalen visas sedan upp för alla elever och personal vid jul- samt sommaravslutningen.

Syftet är både att förebygga mobbning, trackaserier och diskriminering. Vi ser hur dessa aktiviteter främjar sammanhållning och trygghet över klassgränserna, förebygger kränkningar och stärker vi-känslan mellan elev och elev samt mellan elev och personal. Dessutom främjar det även studiemotivation då gott uppförande och bra studier lyfts upp av personalen.

Alla barn och elever ska tillägna sig goda kunskaper,en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro.

Utvärdering av främjande och förebyggande arbete

Som ett led i en omorganisation som skedde 2015/2016, arbetar vi aktivt under varje läsår med att skapa relationer mellan eleverna på de respektive skolorna i RO genom olika typer av möten. Läsåret på Lilla Sätraskolan startar alltid med olika typer av teambuilding. Det är en del i arbetet med att både lära känna varandra (elev – elev) samt skapa trygga vuxenrelationer genom gruppstärkande lekar och aktiviteter. Det gruppstärkande arbetet börjar i respektive klass, därefter byggs det på med övriga elever på skolans raster med styrda rastaktiviteter och på fritids.

Lilla Sätraskolan har ett vidare samarbete med Fältgruppen Gävle där de varannan vecka kommer till klasserna i årskurs fem och håller i MVP-lektioner (Mentors in Violence Prevention). På dessa lektioner lär sig eleverna att vara aktiva åskådare vid olika kränkande situationer. Då ”fältarna” kontinuerligt  rör sig i skolans lokaler byggs broar mellan dem och eleverna samt mellan dem och  personal vilket skapar en nära relation med Välfärd Gävles förebyggandeenhet och arbetet med att främja och förebygga trygghet.

Fortbildning när det gäller trygghetsarbetet får personalen i trygghetsteamet på Lilla Sätraskolan löpande via ”Gävlemodellen”. Gävlemodellen följer alla kommunala skolor i Gävle kommun och utbildning sker via BIG/Gävle. Modellen är ett redskap för att strukturera och organisera trygghetsarbetet och därmed öka tryggheten, motverka diskriminering och förbättra skolmiljön.

Att främja skolgemenskapen är mycket viktigt. Detta gör vi genom olika aktiviteter och traditioner för att stärka det positiva skolklimatet. Bland annat genom temaveckor, ”Lilla Sätraloppet”, friluftsdagar, författarbesök, städdagar samt fler aktiviteter.

Under läsåret hjälper eleverna genom elevrådet, till att göra skolan tryggare.  Där finns utrymme för samtal om den fysiska och psykosociala miljön på skolan, sittande trygghetsvandringar, eller hur elever och pedagoger på bästa sätt tillsammans kan arbeta för att förhindra kränkningar och diskriminering. Elevrådet kommunicerar sina tankar vidare till resten av eleverna, skolledningen och skolrådet.

Lilla Sätraskolan har ett trygghetsteam, som består av personal från olika delar av verksamheten, EHT samt bitr. rektor. Deras uppgift är att förebygga, vara behjälplig vid utredningar och åtgärda kränkningar.  Teamet träffas varje vecka för ett möte/nulägesanalys. På vissa möten är det även möjligt för mentorer/övrig skolpersonal att få stöd och hjälp med att göra kränkningsanmälningar, få hjälp med material till mentorstid etc. Trygghetsteamet får även löpande utbildning inom hedersrelaterat våld och könsstympning.

Att genomföra trygghetsenkäterna (utformade av kommunens kvalitetsansvarige), vecka 43 och vecka 17, har varit ett fortsatt bra redskap för att få mer specifik kunskap om hur eleverna upplever vissa situationer och platser på skolan som otrygga. Därmed har vi lättare kunnat sätta in rätt åtgärd. Bland annat framkom det att språkbruket inte var det bästa mellan eleverna. Då inledde vi en kampanj med språket i fokus. Även modersmålslärarna involverades. Detta ledde till att eleverna blev mer medvetna om hur de talade till varandra. Språkbruket hos eleverna förbättrades. Utifrån resultatet av enkäten har trygghetsteamet vissa läsår arbetat fram en ny enkät som genomsyrade de punkter som eleverna upplevde vara otillräckligt på skolan gällande trygghet och trivsel. Svaren analyserades och trygghetsteamet arbetade fram olika teman som löpte under visst antal veckor. Vi har även (utifrån resultat) satt in extra lektioner för att belysa bland annat rasism och sexuella trakasserier. Detta för att både för att påvisa för eleverna att skolan lyssnar och aktivt arbetar för en tryggare skola, men framför allt för att förhindra otrygghet, kräkningar, trakasserier och diskriminering.

De på fritiden ledda aktiviteterna, kvällsaktiviteter på fritids samt musikal, som drivs av personal på skolan har också bidragit till en gruppstärkande och tryggare miljö. Vi ser skillnad i både minskad skadegörelse på skolgård och skolbyggnad på kvällar och helger samt ett ökat engagemang i skolstudier då gott uppförande, att visa respekt och visa goda studieresultat lyfts och belönas på dessa aktiviteter. Vi nyttjar även tiden till att göra gruppstärkande aktiviteter, pratar kring värderingar och eleverna är själva med och motverkar kränkningar och diskriminering.

Lilla Sätraskolans åtgärder mot kränkande behandling har ett bestämt syfte:

Kränkande behandling ska upphöra omedelbart!

Åtgärder

Åtgärder vid kränkande behandling elev mot elev

Åtgärdstrappa

Lilla Sätraskolan har tagit fram en åtgärdstrappa som innehåller sju steg. Åtgärdstrappan är framtagen enligt skollagen, kapitel 6 (7–23§) gällande de åtgärder som vidtas då elev kränker annan eller andra elever och/eller stör undervisningen.

1. Tillsägning och vid upprepat tillfälle kan det bli exempelvis utvisning ur klassrummet (lektion) eller avstängning från fotbollsplanen (raster). Vårdnadshavare kontaktas vid behov.
2. Vid upprepat beteende så kan mentor och/eller rektor ge beslut om kvarsittning (exempelvis att eleven kommer att få stanna kvar på studiestöd).
3. Om upprepade samtal med mentor ej gett resultat och kränkning eller beteendet fortsätter på så vis att det inte går att bedriva undervisning med eleven närvarande eller att eleven skapar en fortsatt otrygg miljö för övriga elever kopplas trygghetsteamet in.
4. Om det olämpliga beteendet fortsätter startar nu rektorn en utredning och kallar till möte med elev och vårdnadshavare. Även mentorer och representant från trygghetsteam kan närvara. Här beslutas om åtgärder. Det kan vara till exempel extra stöd eller skriftlig varning.
5. Upphör inte kränkning/olämpligt och störande beteende kan rektorn nu besluta om tillfällig omplacering inom skolan.
6. Vidare steg är tillfällig placering vid en annan skolenhet.
7. Rektorn har i sista hand, om alla steg har följts, åtgärder och stöd har satts in men eleven ändå bryter så grovt mot skolans regler, besluta om avstängning. Detta får vara max 2 veckor under en termin.

Arbetsgång för personal vid anmälan och utredning av kränkande behandling

• Om en vuxen på skolan ser en elev bli kränkt eller får vetskap om en incident som hänt då en eller flera elever blivit kränkta ska man anmäla detta till huvudman via ”Ankaret”, samt skyndsamt utreda.
• I vissa fall sker en utredning på plats och tar inte mer än ett par minuter, vilket gör att man inte hinner anmäla till huvudman, förrän efteråt.
• I annat fall ska man som steg ett anmäla händelsen till huvudman via länk på ”Ankaret”.
  (Skriv kränkningsanmälan i sökrutan högst upp på Ankaret. Scrolla ner och välj punkt 7 kränkande behandling anmäla och följa upp för grundskola och anpassad grundskola, klicka på den. Under rubriken anmälan finns en länk – anmälan av kränkande behandling, klicka på den.) Fyll i och skriv sedan ut ett exemplar av anmälan och fäst den med utredningen.
• Därefter ska utredning skyndsamt påbörjas av den som anses lämpligast.
  Till dokumentationen används blanketten ” Utredning- av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier”, se bilaga 1. Vårdnadshavare ska kontaktas i samband med utredningen. Även mentor ska informeras.
• Om utredningen kör fast eller är omfattande, så tar man upp ärendet i arbetslaget. Om ärendet fortfarande inte går att lösa, så kontaktar man trygghetsteamet där fortsatt utredning sker.
• Rektor eller biträdande rektor kan även de ge direktiv om att en utredning ska påbörjas, efter att de fått in en anmälan via ”Ankaret” eller på annat sätt fått vetskap om att en kränkning skett. De måste oavsett, stämma av med berörd personal efter att de fått vetskap om att en anmälan är upprättad, för att se om utredning påbörjats eller ska påbörjas, samt om den redan är avslutad.
• Om effekt uteblir överlämnas ärendet till skolans EHT där rektor, biträdande rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska ingår och där bestäms vilka åtgärder som ska vidtas. Anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell.

Åtgärder vid kränkande behandling av vuxen mot elev

Mentor eller den som uppmärksammat kränkningen samtalar med den kränkte eleven samt upprättar anmälan via ”Ankaret” och utreder, se arbetsgång ovan.