Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla medarbetare på Hedesunda skola inklusive kost- och städpersonal. Trygghetsplanen består av främjande och förebyggande arbete, men också när det behövs ett akut åtgärdande arbete. Vi arbetar målinriktat för att förebygga och åtgärda kränkande behandling samt diskriminering och trakasserier. Målet och syftet med planen är att alla elever ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och diskriminering. Alla elever ska känna sig trygga, sedda och lyssnade på.
Styrdokument
Trygghetsplanen är utformad med stöd utifrån skrivningarna i Skollagen, Lgr 22, Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen, Barnkonventionen, Utbildning Gävles trygghetspärm och Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Förebyggande arbete
All personal arbetar förebyggande och främjande för att motverka diskriminering som har samband med samtliga diskrimineringsgrunder i lagen.
Vi har ett trygghetsteam som har två funktioner:
- Att arbeta förebyggande och främjande med trygghetsfrågor och trygghetsaktiviteter.
- Att operativt arbeta vid systematiska kränkningsärenden utifrån uppdrag av biträdande rektor.
Aktiviteter för att nå målen:
- Rastvakter ute varje rast.
- Bussvärdar vid hämtning av barn vid skoldagens slut.
- Rastvärdar från årskurs 6 leder lekar med yngre barn vissa raster.
- Elever som är ute under fritidstid ska ha sällskap av minst en vuxen.
- Det finns alltid vuxna som äter med eleverna i matsalen.
- Äldre elever är faddrar för yngre elever, de träffas i olika aktiviteter under läsåret.
- All personal i verksamheten ska vara ett stöd för alla elever.
- Trygghetsteamet uppmärksammar vid verksamhetsmöten varje vecka vilka barn som utsätts eller utsätter andra barn för kränkande behandling.
- Enkätundersökningar varje termin utifrån Gävlemodellen med återkoppling till eleverna.
- Informera om trygghetsplanen till alla elever och föräldrar på föräldramöte.
Delaktighet
Elevernas delaktighet
Skolans likabehandlingsplan förankras med eleverna genom enkäter, diskussioner och samtal i olika sammanhang (klassråd, elevråd, trygghetsgrupp). Eleverna får vara delaktiga och ge sin bild av hur de upplever trygghet och trivsel på skolan. De är med och ger förslag på aktiviteter för att nå målen utifrån det främjande och förebyggande arbetet. När den nya planen är färdigställd diskuteras den i klasserna samt på elevråd. Det främjande arbetet gällande likabehandling ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Vårdnadshavares delaktighet
Förankring bland vårdnadshavare sker genom information och diskussion på utvecklingssamtal och föräldramöten samt via enkäter. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida. Klasslärare uppmärksammar vårdnadshavare var de kan hitta trygghetsplanen.
Personalens delaktighet
Förankring bland personalen sker via medarbetarsamtal, ledningsgruppsmöten, diskussioner i arbetslagen under ledning av utvecklingsledarna/trygghetsteam, via arbetsplatsträffarna under ledning av bitr. rektor/trygghetsteam samt under studiedagar. Arbetslagen deltar i utvärdering och upprättande av planen varje år. Biträdande rektor ansvarar för att ny personal får ta del av skolans trygghetsplan.
Utvärdering av föregående likabehandlingsplan
Skolans trygghetsteam och biträdande rektor utvärderar planen och ger förslag på förändringar som förankrats med övrig personal och elever. Utvärdering av trygghetsplanen sker en gång per år.
Främjande insatser
Mål
Genom ett medvetet och systematiskt arbete med trygghetsfrågor upptäcka eventuella kränkningar så tidigt som möjligt och hitta vägar som leder till fortsatt skapande av en god, trygg arbetsmiljö och kultur på skolan.
Insatser
- Skolan har ett trygghetsteam.
- Skolans personal och ledningsgrupp arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete.
- Elevhälsoteamet träffas varje vecka och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ och gruppnivå för elever och personal.
- Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghetsfrågor.
- Skolans rastvärdssystem ska vara heltäckande. Rastvärdar har gula västar på sig för att tydligt synas.
- All personal på skolan får äta pedagogisk lunch, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna som äter lunch tillsammans med eleverna.
- Överlämningsrutiner finns vid stadieövergångar.
- Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet och mer ingående på individnivå vid varje utvecklingssamtal om behov finns. Reglerna ska vara kända av all personal, vårdnadshavare och elever. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar ordningsreglerna tillsammans med eleverna i klasserna samt i elevrådet.
- Under året anordnas gemensamma friluftsdagar för att umgås över klassgränserna, där ingår Häsenklassikern.
- Eleverna i åk 6 ska beredas möjlighet att leda lekar och ordna aktiviteter på förmiddagsrasten.
- Dag med sällskapsspel och innebandyturnering. 4-6
- Hela skolan dansar långdans inomhus.
- Höstlovsfest. (spökvandring/celler)
- Läsning – äldre elever läser för yngre elever.
- Rastdisco vid vissa tillfällen.
- Yngre elever träffar sina faddrar i olika aktiveter.
- Ansvarig ur personalen pratar med Skolbespisningen om vad de ser och hör.
- Ansvarig ur personalen stämmer av med busschaufförerna om vad de ser och hör.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
- Samtal och diskussioner i det vardagliga arbetet.
- Diskussioner på klassråd och elevråd.
- Trygghetsvandringar
- Trygghetsenkäter
- Frågor vid utvecklingssamtal
- Diskussioner på föräldramöten
- Frågor om trygghetsarbete på såväl individnivå som i grupp på arbetslag och APT.
Ansvarig: All personal samt att trygghetsteamet utvärderar och analyserar trygghetsvandringar.
Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling
Vid kännedom om eventuell kränkning:
- Den som får kännedom om kränkningen är den som utreder och anmäler händelsen och startar en utredning.
- Kränkningar ska alltid anmälas till biträdande rektor och huvudman.
- Uppföljning/utvärdering sker i samråd med klassläraren. Uppföljning sker under två veckors tid.
- Om kränkningen ej fortsatt avslutas ärendet.
- Om kränkningen fortgår lämnas ärendet över till biträdande rektor som beslutar om trygghetsteamet tar vid.
- Om biträdande rektor ger uppdrag till trygghetsteamet tar teamet kontakt med uppgiftslämnaren och tar vid där den slutade. Teamet arbetar vidare med ärendet och ansvarar för dokumentation och kontakt med hemmet.
Arbetsgång vid systematiska kränkningar/trakasserier
- Trygghetsteamet får ärendet av biträdande rektor. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet att de kommer att inleda samtal med berörda.
- Teamet har enskilda samtal varje dag med berörda elever under en vecka. Därefter beslutas om samtalen nästföljande vecka ska ske varje dag eller varannan dag. Efter tre veckor avslutas samtalen och det beslutas om ärendet kan avslutas eller om ytterligare åtgärder behövs.
- All personal på skolan informeras via trygghetsteamet om ärendet.
- Ärendet ska avslutas när både den kränkte samt trygghetsteamet upplever att kräkningarna upphört.
- Om ärendet inte kan avslutas går ansvaret för ärendet över till bitr. rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder t ex via enhetsteam och socialtjänst.
- Om en elev utsätter andra för kränkningar fem gånger eller mer lämnas ärendet till rektor.
- Trygghetsteamet ansvarar för dokumentationen samt arkiverar den i dokumentskåpet när ärendet avslutas.
Riktlinjer vi följer är:
- Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande. Oavsett uppsåt eller inte är det den utsatte elevens upplevelse av det inträffade som ska vara central och ligga till grund för skolans fortsatta agerande. Vi vuxna i skolan bär alltid ansvaret att på alla sätt och i alla situationer göra vårt yttersta för att skapa trygghet för eleverna.
- Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen.
- Vi ställer inte utövare till svars för det han/hon gjort inför klassen.
- Vi arbetar med fakta och ställer inte ledande frågor.
- När systematiska kränkningar förekommit ställer vi krav på att den som utsätter andra upphör med sitt agerande och ser till att hen ges möjlighet att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Stöd och hjälp ska erbjudas både offer och utsättare.
- Varje ärende är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången beskrivs i detta dokument.
- Vårdnadshavare ses som en resurs i arbetet mot kränkningar. Om systematiska kränkningar förekommit ges vårdnadshavare möjlighet att hjälpa till för att agerandet ska sluta. I de eventuella fall där beteendet är sanktionerat hemifrån kommer skolan, efter försök att lösa situationen genom samtal, att göra en socialtjänstanmälan.
Diskrimineringsgrunderna
- är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån sju olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
- Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
- Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
- Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.
- Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet.
Mål och insatser
Insatser
- Personalen strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort utrymme, t.ex. genom att se till att alla får möjlighet att svara på frågor vid undervisningssituationer.
- Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
- Vi arbetar med religioner och lägger tonvikt på diskussioner.
- Tillsammans med eleverna diskutera fördomar om olika etniska och religiösa grupper på skolan som kan förekomma i läromedel eller media.
- Vi ska uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålsundervisningen utrymme.
- Anpassa gemensamma aktiviteter och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna vara med på aktiviteter eller utflykter.
- Diskussioner runt olika funktionsvariation gällande inlärningsstilar, metoder och förhållningssätt, mm.
- Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i t ex samhällskunskap, historia, svenska och engelska.
- Diskutera och analysera, tillsammans med eleverna, fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.
- Kontinuerliga genusdiskussioner.
- Möjliggöra att det finns många olika alternativ för god social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar.