Gävle kommuns logotyp
Invånare Medarbetare Ankaret

Trygghetsplan Bergby centralskola

Grundläggande för vårt arbete på Bergby Centralskola är att alla människor har lika värde. Målsättningen för Bergby Centralskola är nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar.

Trygghetsplanens omfattning

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Grundskola F – 9, Fritidshem.

Ansvarig för planen

Skolledare

Trygghetsplanen gäller från 2023-01-01 tom 2023-12-31

Planen följs upp kontinuerligt under året.

Trygghetsplanens syfte

Grundläggande för vårt arbete på Bergby Centralskola är att alla människor har lika värde. Målsättningen för Bergby Centralskola är nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar.  Alla som arbetar inom skolan ska arbeta efter skolans och våra styrmedels värdegrund och bidra till ett skolklimat där alla känner sig välkomna, trygga och inkluderade. Bemötande, samarbete och kvalitet är ledord.

Syftet med planen är samla alla de generella och specifika rutiner, insatser och åtgärder som utgör grunden för vårt trygghetsarbete. Detta för att säkerställa att all personal som verkar inom skolan arbetar utifrån rådande lagstiftning med målet ett gott skolklimat för alla. Syftet är också att beskriva, skapa förståelse för och få med vårdnadshavare och elever i processen.

Planen ska främja elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Bergby Centralskola.

Gävlemodellen

  • Bergby Centralskola är ansluten till Gävlemodellen som är ett arbetssätt för att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminerande- och kränkande handlingar i skolan.
  • Det organiserade arbetet på Bergby Centralskola består av trygghetsteamet och personalutbildare.

Planen enligt lagarna

Planens innehåll styrs av Skollagen (2010:800), 1 kap 4§, 5 kap 3-5 § samt 6 kap i sin helhet, vår läroplan LGR 11 1-2 kap, Diskrimineringslagen (2008:567) och Arbetsmiljölagen (1977:1160). Bestämmelser i dessa lagar och förordningar förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Varje skolenhet ska ha ett målinriktat arbete för att främja barns och elever lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.

Trakasserier och Kränkande behandling – definitioner

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Direkt diskriminering – Menas att enskild elev/individ behandlas sämre än andra av skolan.

Indirekt diskriminering – Menas att enskild elev/individ behandlas sämre på grund av att alla behandlas lika av skolan.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet men som inte nödvändigtvis har samband med någon diskrimineringsgrund.

Kränkande behandling kan vara:

  • Fysiska (slag, knuffar).
  • Verbala (hot, svordomar, öknamn).
  • Psykosociala (utfrysning, grimaser, ignorera – förlöjliga någon, etc.).
  • Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, mejl och meddelanden på olika webbsidor/sociala medier).

Trakasserier

Trakasserier är ett beteende som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

  • Kön.
  • Etnisk tillhörighet.
  • Religion eller annan trosuppfattning.
  • Funktionshinder.
  • Sexuell läggning.
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck.
  • Ålder.

Delaktighet i planen: Elever – Vårdnadshavare – Skolpersonal

Elever är delaktiga i skolans systematiska trygghetsarbete genom kartläggningar, trygghetsenkäter, trygghetstemp, utvecklingssamtal/bikupor, elevråd, klassråd, elevskyddsombud samt i upprättande av ordningsregler och trygghetsplan.

Vårdnadshavare informeras kontinuerligt om skolans trygghetsarbete via mentor och skolpersonal på utvecklingssamtal och vårdnadshavarmöten. Trygghetsplanen publiceras på skolans hemsida.

Skolpersonalen känner till och arbetar efter innehållet i skolans trygghetsplan. Planen finns att tillgå i SharePoint och på skolans hemsida.

Förankring av trygghetsplanen i skolan genomförs via mötesforum så som uppstartsdagar, information för ny personal, arbetsplatsträffar (Apt), arbetslag, elevråd och klassråd.

Utvärdering

Utvärdering av den generella trygghetsplanen görs kontinuerligt under året med revidering vid årets slut. Detta arbete görs av skolans arbetslag, trygghetsteam, personalutbildare och elevråd.

De aktiva åtgärder som lyfts fram i klass- och stadieanalyser upprättas, arbetas med och utvärderas av arbetslagen i kommunens dokumentationssystem Stratsys.

Främjande arbete

Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig delaktiga, trygga och utvecklas. Det förebyggande arbetet

Elever:

  • Eleverna ska ges möjlighet att driva, planera och genomföra aktiviteter som skapar ett positivt skolklimat med stöd av personal och/eller föräldrar.
  • Vara delaktig i schemalagda klassråd och elevråd enligt terminsplaneringen, med målsättning att öka elevernas inflytande och skapa större gemenskap. Klassrådet ska ligga veckan före och efter elevrådet.

All personal:

  • Ett normkritiskt förhållningssätt ska tillämpas i undervisning och övrig skolmiljö. Vi ska bredda normerna så att alla känner sig välkomna och inkluderade.
  • Varje enskild lärare ska utveckla och tydliggöra elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i undervisningen.
  • Samtlig personal vid skolan bär ansvar för att ha en god relation mellan hem och skola.
  • Stående punkt på dagordning som behandlar trygghetsfrågor vid APT, Arbetslagsmöten, elevråd och klassråd.
  • Personalen ansvarar för att hålla sig uppdaterade inom området diskriminering, trakasserier och kränkningar via personalutbildare och externa handledare/insatser.
  • Värdegrundsarbetet kopplat till diskrimineringsgrunderna hålls levande genom undervisningssituationer där det är aktuellt.
  • Värdegrunden ska vara ett kontinuerligt inslag under hela skolsituationen i det dagliga arbetet med eleverna vid undervisning, raster, lek, kösituationer, lunch och hemgång.
  • Samtlig personal ansvarar för att bemöta situationer på ett värdegrundat sätt.
  • Mentor ansvarar för att övergången mellan stadierna sker så att eleverna känner sig trygga.

Arbetslag:

  • Arbetslaget ansvarar gemensamt för att upprätthålla rådande rutiner och utvärdera dessa. Ansvarar också för att upprätta, genomföra och utvärdera aktiva åtgärder. Arbetsplattform här är Stratsys och redovisas även i stadieanalys.
  • Arbetslagen ska främja ett mer åldersintegrerat tänk för att eleverna ska lära känna varandra bättre över stadiegränserna genom pedagogiska och sociala aktiviteter.

Trygghetsteam och personalutbildare:

  • Personalutbildarna ansvarar för att all personal utbildas och uppdateras i skolans trygghetsarbete enligt forskningen.
  • Trygghetsteamet ansvarar, tillsammans med all personal, för ett främjande, förebyggande och stödjande arbete för en trygg skolmiljö.

Skolledare:

  • Ansvarar för att personalen ska vara uppdaterad inom området diskriminering, trakasserier och kränkningar via personalutbildare och externa handledare/insatser.
  • Ansvar för att utvärdera trygghetsarbetet och revidera trygghetsplan.

Kartläggning

Metoder för kartläggning

  • Trygghetstempen (var sjätte vecka).
  • Gävlemodellens trygghetsenkät (en gång per termin).
  • Incidentrapportering (inrapportering i direkt anslutning till en händelse).
  • Elevhälsosamtal med skolsköterska i fsk, åk 2, åk 4 och åk 7.
  • Trygghetsvandring: Identifiering och kartläggning av miljön på skolan av elever, elevskyddsombud och elevråd. 1 ggr/termin.
  • Intervjuer med fokus på trygghetsfrågor.
  • Sociogram åk F-3 samt fritids, görs 2 ggr/termin.
  • Utvecklingssamtal F-5, Bikupor åk 6-9. Erbjuds 1 ggr/termin.
  • Enkel kartläggning av elevs frånvaro, vid oroande frånvaro.

Kartläggningen hjälper oss att upptäcka trakasserier, kränkande behandling och diskrimineringar. Syftet med kartläggningarna tydliggörs för eleverna för att skapa delaktighet. Det är centralt att man skapar samsyn i arbetslagen kring hur frågor och enkäter skall tolkas.

Aktiva åtgärder – Förebyggande arbete

Generella aktiva åtgärder

  • Samtlig skolpersonal ska agera och ingripa i situationer och sammanhang som kan leda till kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering.
  • Personalutbildarna ska under höstterminens inledning informera och visa ett bildspel om skolans systematik, struktur och rutiner för trygghetsarbete till skolpersonal och föräldrar.
  • Personalutbildarna följer upp, utbildar och utvärderar skolans trygghetsarbete.
  • Scheman för rasttillsyn upprättas inför varje termin och finns angivna i personalens skola 24.
  • Rastvärdar finns bland eleverna under rasterna såväl inom- som utomhus.
  • Rasterna ska genomsyras av rastaktiviteter, ledda av rastaktivist.
  • Trivselregler för skolan ska upprättas med eleverna och godkännas av rektor. Skolans mentorer ska redogöra för och diskutera med eleverna om skolans trivselregler. Vid genomgång och diskussion runt skolans trivselregler ska ordvalet anpassas så att elever i alla åldrar förstår reglernas innebörd.
  • Klassregler upprättas i samråd lärare och elever emellan.
  • Återkoppling av trygghetsenkät/trygghetstemp sker till elever och skolpersonal i anslutning till genomförandet, åtgärder tas fram gemensamt.
  • Samarbetsövningar elever emellan som bidrar till bättre relationer och bemötande.
  • Framtidsvalet, 60 min/vecka, åk 6-9.

Aktiva åtgärder i varje arbetslag

  • Varje arbetslag lyfter fram behov av vidare aktiviteter gällande trygghetsarbetet i stadieanalysen.
  • Dessa förs över i Stratsys, arbetas med och utvärderas där samt i kommande stadieanalys.

Rutiner

Vid incidenter och kränkande behandling mellan elever

Det är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande.

Ärendegång:

  • Man kan få information angående kränkande behandling på olika sätt. Skolpersonal (observatör) som ser kränkande eller ej acceptabel handling agerar för att avstyra den akuta situationen.
    Observatör är man också om man är den person som tar emot information från annan (tex elev eller vårdnadshavare) att en kränkning tidigare skett.

Åtgärder:

  • Observatören gör en bedömning om det handlar om en kränkning eller inte, enligt rutin för incidentrapport. Om det bedöms vara en kränkning, anmäler observatören händelsen till huvudman via länken ”anmälan om kränkande behandling” på kommunens hemsida.
  • Observatören/Anmälaren utreder och ska även göra en incidentanmälan där utredningen beskrivs. Incidentrapporten läggs i mentors samt i biträdande rektors postfack och sedan sätts in i pärmen vid skolans administration.
  • Observatören/Anmälaren skall också kontakta vårdnadshavare till båda parter vid tex. en konflikt som upplevts kränkande. (alternativt mentor om så överenskommes eller situationen kräver det).
  • Mentor följer upp de insatser och åtgärder som görs. Om ytterligare utredning krävs görs detta och man fyller på i incidentrapporten. Mentor lyfter ärendet i arbetslagets elevvård, samt återkopplar till skolledare för att kunna avsluta ärendet. Om incidentrapporten är kompletterad sätts den nya kopian in i pärmen.

Fortsatta åtgärder:

  • Om kränkningarna ej upphör eller om kränkningarna är av svårare karaktär så går ärendet vidare till trygghetsteamet.
  • Trygghetsteamet utreder ärendet vidare och kommer med nya åtgärder. Om kränkningar ändå fortgår lämnas ärendet över till skolledare för eventuella disciplinära åtgärder. Vårdnadshavare informeras och kallas till enskilt samtal om åtgärder.

Konsekvenstrappa

Disciplinära åtgärder

Lärare:

  • Utvisning ur klassrum (om elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt – trots uppmaning ifrån lärare och chans att ändra beteende). Det finns en blankett med rutin på SharePoint som läraren skall använda vid utvisning ur klassrum. Kopior på ifylld blankett lämnas till mentor och biträdande rektor. Frånvaro skall också meddelas i Skola24 för den lektionen.
  • Kvarsittning (en timme innan eller efter skoltid) Dokumentation krävs – varför elev stör trygghet och studiero.

Rektor:

  • Tillfällig omplacering i annan undervisningsgrupp på enheten (max två veckor, dock vid synnerliga skäl max fyra).
  • Tillfällig omplacering på annan skolenhet (samma tidsomfång som ovan).
  • Avstängning (max en vecka och max två gånger per kalenderhalvår).
  • Byte av skola (nämndbeslut krävs).

Vid kränkande behandling mellan Vuxen – Elev

När skolans personal diskriminerar eller kränker elev

  • Anmälan kan göras av skolpersonal, utsatt elev, vårdnadshavare eller andra personer som tillfälligt besöker skolan.
  • Anmälan ska snarast lämnas till rektor/biträdande rektor som ansvarar för att skyndsamt starta en utredning med ansvariga utförare. En anmälan görs på Ankaret.
  • Samtal för att inhämta information ska skyndsamt ske med elever och föräldrar.
  • Den vuxne som utsatt eleven för kränkningen kallas till samtal med rektor.
  • Rektor beslutar vilka åtgärder som ska tillämpas beroende på ärendets art.
  • Rektorn följer upp och utvärderar ärendet med den som har kränkt.
  • Föräldrarna och utsatt elev ska informeras under ärendets gång.
  • Rektor dokumenterar ärendet, vad som gjorts och arkiverar detta.