Trygghetsplan Forsbacka skola

Trygghetsplaner upprättas för att säkerställa arbetet med att skapa trygga skolor utan kränkningar, trakasserier och diskrimineringar.

Styrdokument

Skollagen, Diskrimineringslagen, FN´s barnkonventioner och Läroplan för grundskolan och fritidshemmet.

Om trygghetsplanen

Det upprättas ny Trygghetsplan varje år. Arbetet med aktiva åtgärder är en ständigt pågående process som skall dokumenteras fortlöpande. Arbetet med aktiva åtgärder skall ses som en del i Trygghetsplanen.

Skollagen 1 kap 5§: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Enligt skollagen ska alla elever tillförsäkras en trygg och stödjande skolmiljö. I Läroplaner för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet beskrivs att Skolans mål är att varje elev

  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
  • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.

Rutiner för att förankra trygghetsplanen

  • Vid terminsstart presenteras trygghetsplanen för personalen.
  • Planen presenteras för elever och vårdnadshavare i september. Mentorerna ansvarar för det.
  • Planen finns på skolans hemsida.
  • Trygghetsteam och mentorer ansvarar för att eleverna görs delaktiga i skolans trygghetsplan via skolans/klassens/fritidshemmets regler.
  • Trygghetshetsteamet presenteras sig vid terminsstart och berättar om trygghetsteamets roll.
  • Planen aktualiseras på arbetsplatsträffar och rutiner uppdateras.
  • Eleverna är delaktig i analysarbetet utifrån Gävlemodellens trygghetsenkät och upprättandet av åtgärder i Trygghetsplanen. Mentorer ansvarar.
  • Elevrådet är delaktiga i upprättande av åtgärder utifrån analyserna från klasserna.

Definitioner

Diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Trakasserier och kränkande behandling är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning.

Obligatoriska riktlinjer

De obligatoriska riktlinjerna syftar till att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier, diskriminering och kränkningar. På Forsbacka skola jobbar vi för

  • att alla barn och vuxna känner sig trygga.
  • att respektera varandras olikheter.
  • att det finns ömsesidig respekt mellan elever och lärare / barn och vuxna.
  • ett aktivt/målinriktat arbete med området mot kränkande behandling.
  • att vuxna på skolan reagerar och agerar vid kännedom om kränkande behandling.
  • att alla värnar om goda relationer med alla.
  • att alla barn och elever är delaktiga.

Främjande arbete

Skolans värdegrund omfattar; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Värdegrundsarbetet ska genomsyra undervisningen vilket främjas genom att lärare arbetar medvetet med att exempelvis stärka gemenskapen mellan eleverna.

På så vis skapas en undervisning där olika kunskaper och personligheter värdesätts och ges en naturlig plats. Det är viktigt att även arbeta med gemenskapen mellan klasser och årskurser. Aktiviteter som främjar goda relationer kan stärka känslan av tillhörighet till skolan. Att till exempel ge eleverna ansvar för att ordna sexans dag, fadderverksamhet och andra aktiviteter kan gynna gemenskapen. Dessa förslag och liknande exempel kan främja elevernas förmåga och vilja till att bidra till en god arbetsmiljö.

Främjande insatser vi gör på skolan

  • Personal, elever och vårdnadshavare informeras fortlöpande om skolans trygghets- och likabehandlingsarbete.
  • Värdegrundsarbetet och de aktiva åtgärderna, utvärderas fortlöpande av trygghetsteamet och biträdande rektor och genom diskussioner på arbetsplatsträffar, klassråd och vårdnadshavarmöten.
  • Organiserade rastaktiviteter som planeras av fritidspedagoger och elever. Genom att elever i åk 4-6, utbildas i att leda rastaktiviteter, ökar vi elevers medverkan och delaktighet. Dessa elever får leda rastaktiviteter på mellanstadiets raster. Lärare i fritidshem ansvarar för aktiviteter både på lågstadiets och mellanstadiets raster.  Det finns också rastvärdar, utöver de som ansvarar för aktiviteter.
  • Gemensamma aktiviteter, till exempel läsgrupper, Forsbackalunken och friluftsdagar för att stärka samhörighet mellan yngre och äldre elever. Tryggteamet ansvarar att initiera dessa dagar i aktivitetsårshjulet. I detta årshjul ska ansvarsfördelningen vara tydlig och dokumenterad.
  • Värdegrundsarbete i klasserna genomsyrar undervisningen och utvärderas i det dagliga arbetet som följs upp i arbetslagen.
  • Klassregler upprättas i samråd i varje klass.
  • Gemensamma regler och klassens regler upprättas och aktualiseras tillsammans med elever och vårdnadshavare vid varje läsårsstart. Dessa förankras i verksamheten av tryggteamet och utvärderas genom elevenkät 2 ggr/läsår och föräldraenkät vartannat läsår i F-klass, åk 2 samt åk 5.
  • Värdegrundsdiskussioner genomförs på personalmöten.
  • Anpassar lärmiljön så den passar alla barn och elever, inkluderande lärmiljö.
  • Regelbundna ”elevrundor” i kollegial samverkan kring skolans elever.
  • Gävlemodellens enkäter genomförs i alla klasser varje termin. Ansvariga för genomförandet är klasslärare och tryggteamet.
  • Fadderverksamhet mellan äldre och yngre barn. Faddrar ansvarar för olika aktiviteter med de yngre barnen.
  • Vi deltar i ett projekt med Rörelsesatsning, vilket ska ge ökade rörelseaktiviteter i och utanför klassrummet.
  • Skolans personal värnar om goda relationer med barnen och hemmen. Goda relationer ger stor framgång i trygghetsarbetet. Därför tas alltid kontakt med vårdnadshavare när saker händer på skolan där elev varit inblandad.

Aktiva åtgärder (förebyggande arbete) en ständigt pågående process

1. Kartläggning, undersöka risker och hinder.

På Forsbacka skola genomförs trygghetsvandringar i alla klasser vid två tillfällen per läsår innan Gävlemodellens trygghetsenkät genomförs. Dessa vandringar genomförs av mentorer där man uppmärksammar platser och situationer där det finns risk för otrygghet för eleverna.

Varje vecka finns mentortid i klasserna, där trygghetsarbetet ska uppdateras med eleverna.

Via klassråd, elevråd, utvecklingssamtal och vårdnadshavarmöten uppmärksammas risker eller hinder i skolan.

 2. Årshjul för trygghetsarbetet

Januari

Februari

Gemensam temadag: Vintertema. Tryggteamet ansvarar för ansvarsfördelningen och inbjudan.

Vecka 8, genomförs trygghetsvandring i klasserna, tillsammans med klassläraren.
Läraren dokumenterar resultatet från den och lämnar till Tryggteamet. BIG-enkäten genomförs v. 9

Mars

Utvärdering av trygghetsarbete och analys av enkäten. Handlingsplaner upprättas.

April

Trygghetsvandring med elever. Gemensam städdag på skolan.

Maj

Friluftsdag med skogstema. Tryggteamet ansvarar för inbjudan.

Juni

Sexans-dag, där åk 6-elever ansvarar för att göra aktiviteter för övriga klasser. Revidering utifrån främjande, förebyggande och aktiva åtgärder av Trygghetsplanen, görs av Tryggteamet. Planen lämnas till alla personal på remiss innan den antas och läggs ut på hemsidan.

Juli

Sammanslagning i rektorsområdet för Fritidshemmen.

Augusti

Presentera trygghetsarbete för personal och elever. Trygghetsteam går runt i
klasserna och presenterar sig för alla elever.

September

Vårdnadshavarmöte genomförs i alla klasser, mentorer ansvarar.
Forsbackalunken – Tryggteamet skickar ut inbjudan och fördelar uppgifter till övriga personalen. Klasslärare skickar inbjudan vidare till sina elever och vårdnadshavare.

Oktober

Trygghetsenkäten genomförs i alla klasser, vecka 42 – 43.
Trygghetsvandringar genomförs i alla klasser.

November

Enkätanalys görs av varje mentor/klasslärare, som diskuteras i arbetslaget och lämnas till Tryggteamet, som sammanställer analyserna. Aktiva åtgärder upprättas utifrån analyserna.
Dessa åtgärder redovisas på närmaste efterkommande APT.

December

Gemensamt Luciafirande på hela skolan.

3. Upptäcka och anmäla

Intervjuer/samtal med elever på mentortiden.

Genom samtal och god kontakt med vårdnadshavare.

Vuxennärvaro på alla raster.

Analys av trygghetsenkäten.

Klassråd och elevråd.

Vi lyfter ärenden vid våra teamträffar för att tidigt sätta in de åtgärder som behövs.

Elever kan vända sig till all personal på skolan.

Var och en som arbetar inom grundskolan som får kännedom om kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta till huvudman (på kommunens intranät) och starta en Kränkningsutredning, enligt mallen som finns på kommunens intranät.

Tillbudsrapportering sker vid tillbud/skada och hot/våld.

4. Utredande och åtgärdande arbete

Vid kännedom om kränkande behandling eller trakasseriet, anmäls det på kommunens intranät till huvudman och en utredning upprättas, där händelsen dokumenteras och utreds i samråd med berörda inblandade. Vårdnadshavare informeras samma dag om händelsen.

Dokumentation sker av ansvarig vuxen i Kränkningsutredningsdokumentet, som finns att hämta på kommunens intranät. Åtgärder upprättas och följs upp av den ansvarige.  Uppföljningssamtal med de inblandade genomförs och dokumenteras. Utredningen avslutas när kränkningarna upphört.

Trygghetsteamet finns som stöd i processen med utredningen och vid upprepande kränkningar eller trakasserier, ska alltid trygghetsteamet rådfrågas och informeras.

Vid upprepade trakasserier eller kränkande behandling, startas ett lösningsinriktat pedagogiskt arbete för att hindra att det händer igen. Det arbetet finns att läsa i Nya lösningar mot mobbing – supportergrupper (Kerstin Måhlberg & Maud Sjöblom, Lösningsinriktad Pedagogik SFE AB). Det är en metod som är godkänt av Skolverket, evidensbaserat och har hög måluppfyllelse. Det arbetet påbörjas endast i samverkan med den utsatte eleven och vårdnadshavare.

5. Uppföljning och utvärdering

Varje år skall Trygghetsplanen följas upp och utvärderas, se årshjul.
Eleverna följer upp och utvärderar trygghetsplanen på klassråd under vårtermin

Dokumentation av aktiva åtgärder

Kort beskrivning av er analys

 

Mål

VAD

Aktiviteter, åtgärder, insatser

HUR

Tid (under vilken period)

NÄR

Ansvar

VEM

Uppföljning

HUR, NÄR, VEM, forum?

Resultat/ utvärdering
2021
Vi ser att några elever i åk 4-6 blir retade, slagna eller kallade fula saker. Även ser andra bli utsatta för detta. Sker oftast under raster på skolgården.

 

Trygghetsvandringen visa att det finns flera ställen på skolgården, i lekar ute, i korridoren, i duscharna och i matkön där elever kan känna sig otrygga.

Att alla elever känner sig trygga i skolan.

 

Genom trygghetsarbete i klasser och på raster.

Rastvärdar finns ute på alla raster. En rastvärd står placerad vid fotbollen och en vid utgången.

Vi är med i projekt; Rörelsesatsningen. Externa personer kommer och har rastaktiviteter, inspirerar personal och gör enskilda insatser i en dela klasser.

Några elever från åk 4-6 kommer få uppdrag att vara rastaktivister, de får utbildning i det innan, från Rörelseteamet.

Arbetar mot mobbing med enligt LIP-modellen.

 

Löpande under HT 20 och VT 21.

 

 

 

 

 

Samtliga vuxna på skolan.

 

April/maj – 21

Tryggteamet och all personal.

Det framgår i enkäten att det förekommer fula ord i flera klasser.

 

Att eleverna använder andra snälla ord eller inga alls.

 

Uppmärksamma språkbruket i klasserna.

 

Varje klass har sin egen metod att förebygga att fula ord används. Det finns material att använda sig av i arbetet.

 

Informera vårdnadshavarna i arbetet att förhindra fula ord.

 

Uppmärksamma det i kollegiet – ge varandra tips.

 

Engagera Rörelseteamet i arbetet.

Till nästa enkät i vår

 

Samtliga vuxna i skolan

 

Löpande i varje klass av mentorer och övriga vuxna.

 

 

I April – utifrån enkäten.