Trygghetsplan Sätraängsskolan

Värdegrunden för Sätra rektorsområde

Verksamheten skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Alla elever skall känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.
Ingen skall behöva vara rädd att gå till skolan.
Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla elever.

Grunduppgifter

Verksamheter som omfattas av planen är förskoleklass och fritidshem.

Ansvariga för dokumentationen är rektor, biträdande rektor och Trygghetsteamet.

Dokumentet gäller läsåret 2022/2023.

Sätraängsskolan fokuserar på elevers och lärares arbetsmiljö utifrån klassrums/ verksamhetsstruktur och studie/arbetsro och trygghet framför allt.

Arbetet med att motverka kränkande behandling och diskriminering ska pågå hela tiden i samtliga delar av verksamheten av samtliga vuxna på ett aktivt sätt. Lärarna ska arbeta aktivt med skolans ordningsregler tillsammans med eleverna under hela läsåret.

All personal tar del av dokumentet under uppstarten av höstterminen 2022.

Dokumentet finns på hemsidan samt i varje klassrum.

På Sätraängsskolan accepteras inga former av diskriminering eller kränkande behandling.

Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen (enligt 3 kap. 16§) och skollagen (enligt 14 kap. 8§) en viktig del av verksamheten i vår skola.

Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

På Sätraängsskolan arbetar samtliga lärare med att ha en god och nära relation till eleverna. Samtliga elever ska känna sig sedda och bekräftade. Vi arbetar med nolltolerans, vilket innebär att samtliga lärare ingriper då någon bryter mot vår gemensamma värdegrund och våra regler. Vi arbetar aktivt med att öka våra elevers färdigheter i det sociala samspelet genom att möta eleverna med tydlighet och förståelse för att sedan leda dem mot en ökad social kompetens.

Vårt förhållningssätt gentemot våra elever och varandra ska bidra till att öka elevernas tilltro till sin egen förmåga och respekt för alla människors lika värde.

Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt samarbete skall finnas med i våra verksamheter. Vi vill bygga broar mellan människor.

”Sätraängsskolan ska ha en trygg miljö där alla elever möts med respekt, förståelse och empati. På vår skola har vi tydliga regler och rutiner för att bidra till detta. Arbetet ska präglas av omsorg om individen, där alla elever blir sedda, hörda och bekräftade. Ingen av våra elever ska utsättas för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier”

Vad står begreppen för i Likabehandlingsplanen

Diskriminering

Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever beroende på en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna.

Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har direkt koppling till diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån diskrimineringsgrunderna.

De sju diskrimineringsgrunderna:

Kön
- Utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till elevens könstillhörighet.
- Sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet
- Att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande.
- Att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.
Religion eller annan trosuppfattning
- Att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
- Att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex. buddism, ateism m.m.
Funktionshinder
- Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks så lätt som till exempel olika former av allergier, dyslexi, eller annan diagnos.
Sexuell läggning
- Homosexualitet
- Bisexualitet
- Heterosexualitet
Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryckför att tillhöra ett annat kön.
Ålder
- uppnådd levnadsålder.

Trakasserier

Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks upprepade tillfällen kallas det mobbning.

Kränkande behandling kan vara:

Fysisk (slag och knuffar)
Verbal (bli hotad eller kallas för skällsord)
Psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
Text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms, sociala medier)

Rutiner vid kränkande behandling

Åtgärder vid kränkande behandling elev mot elev

Sätraängsskolans åtgärder mot kränkande behandling har ett bestämt syfte: Kränkande behandling ska upphöra omedelbart!

Arbetsgång anmälan och utredning

Om en vuxen på skolan ser en elev bli kränkt eller får vetskap om en incident som hänt då en eller flera elever blivit kränkta ska man anmäla detta till huvudman via kommunens intranät eller via länk på Onenote, samt skyndsamt utreda.
I vissa fall sker en utredning på plats och tar inte mer än ett par minuter, vilket gör att man inte hinner anmäla till huvudman, förrän efteråt.
I annat fall ska man som steg 1 anmäla händelsen till huvudman via länk på kommunens intranät eller via länken på Onenote.
Därefter ska utredning skyndsamt påbörjas av den som anses lämpligast.

Till utredning och dokumentationen används blanketten ”Utredning- av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier”.

Vårdnadshavare ska kontaktas i samband med utredningen. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.

Om utredningen kör fast eller är omfattande, så tar man upp ärendet i arbetslaget. Om ärendet fortfarande inte går att lösa, så kontaktar man trygghetsteamet. Där fortsatt utredning sker.

Rektor eller biträdande rektor kan även de ge direktiv om att en utredning ska påbörjas, efter att de fått in en anmälan via kommunens intranät eller på annat sätt fått vetskap om att en kränkning skett. De måste oavsett, stämma av med berörd personal efter att de fått vetskap om att en anmälan är upprättad, för att se om utredning påbörjats eller ska påbörjas, samt om den redan är avslutad.

Om effekt uteblir överlämnas ärendet till skolans EHT där rektor, bitr. rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska ingår och där bestäms vilka åtgärder som ska vidtas.

Åtgärder vid kränkande behandling av vuxen mot elev

Den som uppmärksammat kränkningen samtalar med den kränkte eleven, biträdande rektor upprättar anmälan via ”Ankaret” och utreder/ kontaktar HR som utreder.

Om ett barn/elev hotar eller brukar våld

Utgå från skolans trygghetsplan.
Vid allvarlig situation kontaktas skolledningen, som tar över ansvaret för ärendet.

Främjande arbete

Vårt förhållningssätt gentemot våra elever och varandra ska bidra till att öka elevernas tilltro till sin egen förmåga och respekt för alla människors lika värde.

Hela arbetslaget ska vara delaktiga i trygghetsarbetet på skolan.
Interkulturellt förhållningssätt
Trygghetsteamet träffas varannan jämna veckor 1 timme måndagar 9.00-10.00
El Sistema
Rastaktiviteter
Morgonlek/utevistelse för alla elever på fritids kl.7.15-8.15
Friluftsdagar
Gemensamma temaarbeten
Traditioner
Elevråd (2 ggr/vårterminen)
Fast punkt på APT och ALT
Vi upprättar ordningsregler för hela skolan och i varje klass.
Sätraängsskolans mål inom normer och värden.

Förebyggande arbete

Upprättande av Trygghetsplan.
Gävlemodellens Skolenkät, vecka 42, 43 och 12,13
Föräldrar enkät
Sociogram, vecka 42,43 och 12,13
Observationer
Trygghetsvandring
Komma igång med systematik kring aktiva åtgärder fast punkt på ALT samt APT
Relationsskattning (vecka 45 och 10)
Stopp min kroppvecka
Vänskapsvecka

Utifrån kartläggning vecka 12–13 vt-22

86,5 % av eleverna trivs i skolan.
94,3 % av eleverna upplever att det finns regler på skolan.
Alla klasser ska fortsätta arbeta aktivt med reglerna under hela läsåret.
7,0 % av eleverna hör dagligen fula ord på skolan.
42 % av eleverna hör fula ord ibland.
50,4 % av eleverna hör nästan aldrig fula ord.
Alla klasser fortsätter att arbeta aktivt med att motverka fula ord. Vi använder ”fula ord” blanketten som skickas hem för påskrift.
99,2 % av eleverna svarade att de har kompisar i skolan.
67,2 % av eleverna upplever inte att det förekommer slag och sparkar på skolan.
29,7 % av eleverna upplever att det ibland förekommer.
3,1 % av eleverna upplever att det förkommer ofta.
Alla klasser fortsätter att arbeta mot nolltolerans, vi ska bli bättre på att anmäla kränkningar.
91,5% av eleverna upplever att de lär sig nya saker i skolan.
Skolklimatindex: 9,13

Åtgärdande arbete

Vi har sen hösten 2017 fått rutin på vårt arbete kring kränkande behandling. Sätraängsskolan gick då med i Gävlemodellen. Trygghetsteam och personalutbildare har utsetts och utbildats.

Ordningsregler upprättas och arbetsgång kring konsekvenser har gjorts.

Varje vecka på ALT diskuteras trygghet och kränkningar i respektive arbetslag. Åtgärder kring vissa elever upprättas.

Trygghetsteamet ska systematisera arbetet kring aktiva åtgärder under läsåret 21/22 och det kommer att vara en fast punkt på ALT samt APT.

Trygghetsteamet har sedan höstterminen 2019 deltagit i ett projekt rörande könsstympning och hedersrelaterat våld. Projektplan ska upprättas och alla i arbetslaget ska bli delaktiga under 21/22.

Vi kommer att genomföra en relationsskattning vecka 45 och 15 för att kartlägga personalens relationer med eleverna.

Årshjul 2022/2023 – Trygghet och traditioner

Höstterminen

Augusti

Repetition med personalen kring rutiner vid anmälan om kränkande behandling.
Genomgång av trygghetsplan 22/23.
Läsårsstart, introducera skolans regler och utforma klassregler
Fokus på värdegrundsarbete utifrån boken, Bygg din grupp trygg, som sen arbetas vidare med resten av läsåret.
Samtlig personal uppdateras med information om ”Rutiner för personal i sätraängsskolan verksamhet, förskoleklass och fritidshem.
Presentation av arbetet rörande könsstympning och hedersrelaterat våld.
Ny personal får utbildning i Gävlemodellen.

September

Informationsmöte för vårdnadshavare
Brandövningar förskoleklass och på fritidshemmet.

Oktober

rygghetsenkät
Sociogram görs för att stödja och utöka kamratrelationer.
Barnkonventionen och FN-dagen vecka 43
Relationsskattning vecka 45
Stopp min kropp vecka 42
Bjuda in förskolans pedagoger

November

Resultatet från trygghetsenkäten redovisas för personalen, som analyserar och utser ett fokusområde utifrån resultatet. Trygghetsplanen kan revidera förebyggande åtgärder utifrån resultatet.
Barnboksveckan vecka 46 tema Astrid Lindgren.
Nätverksträffar trygghetsteam/personalutbildare

December

Nobeldagen 10/12
Lucia
Julspel Maria kyrkan
Terminsavslutning

Vårterminen

Januari

Repetition med personalen kring rutiner vid anmälan om kränkande behandling.
Öppet hus för blivande förskoleklasser.

Februari

Alla hjärtans dag
Elevråd
Friluftsdag
Fettisdagen
Vänskapsvecka
Överskolning till Ulvsätersskolan startar.
Fadderträff

Mars

Våffeldagen
Trygghetsenkät
Sociogram
Relationsskattning.

April

Resultatet från trygghetsenkäten redovisas för personalen och analyseras. Eventuella åtgärder planeras.
Påsk.

Maj

Fritidshemmets dag 11/5.
Städdag ”Håll Sverige rent”.
Elevråd.
Överskolningar förskola-förskoleklass.
Blivande lärare hälsar på.
Resultatet av årets enkäter diskuteras. Förslag på åtgärder i nästa års Trygghetsplan tas fram.

Juni

Skolavslutning.
Friluftsdag, Hemlingby.
Bryggan överlämningar.
Överlämningar åk 1.

Övriga aktiviteter

Vänstay och El Sistema
Rastaktiviteter
Lovaktiviteter tillsammans med Ulvsätersskolan vt-23.

Sätraängsskolans ordningsregler

Målet är en BRA SKOLMILJÖ där vi RESPEKTERAR varandra och känner oss TRYGGA och MÅR BRA.

Jag medverkar till att det blir arbetsro och matro.

Jag går lugnt inomhus och pratar utan att störa.

Jag låter bli att svära och använda fula ord.

Jag är rädd om min skola, skolans saker och mina kamraters saker.

Jag respekterar mig själv, alla barn, vuxna och djur som finns omkring mig.

Jag förstår och använder STOPP-tecknet.

Skolan rekommenderar att personliga ägodelar lämnas hemma.

Skolan tar inget ansvar för medtagna saker.

Handlingsplan hedersrelaterat våld och könsstympning

Definition av hedersrelaterat våld / förtryck

Regeringens beskrivning, 2007:

”Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld” (Regeringens skrivelse 2007/08:39)

Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor:

1 § Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407)

FN:s beskrivning:

FN har definierat heder som en del av en traditionell familjeideologi som dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Den innebär att identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld. I vissa fall kan även att bli utsatt för våldtäkt leda till sanktioner.

Könsstympning av flickor samt tvångsäktenskap är också uttryck för hedersförtryck. (FN 1999)

Skollagen:

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollag 2010:800 1 kap 5§)

Observationspunkter

(Våld i hederns namn, Länsstyrelsen Östergötland) (Vårdguiden)

FLICKA

Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex och samlevnad?
Får hon vara med på skolresor och lägerskolor?
Finns det ett krav på att hon ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon?
Måste hon ljuga om pojkvän/flickvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt?
Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid?
Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven. Uppvisar hon psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)?
Har hon sömnsvårigheter?
Begränsas hon i sitt privatliv (kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor osv.)?
Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan?
Verkar hon oförklarligt rädd för något/någon?
Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av ”vår kultur kräver”?
Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl?

(Könsstympning)

Är toalettbesök plötsligt mycket långa eller täta eftersom det kan vara svårt att kissa?
Är hon motvillig till normal medicinsk undersökning?

POJKE

Hur ser hans studiemotivation och koncentration ut över tid?
Är han tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven?
Uppvisar han psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)?
Har han sömnsvårigheter?
Tvingas han bevaka en syster eller en kusin på skolan?
Verkar han oförklarligt rädd för något/någon?
Talar han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av ”vår kultur kräver”?
Måste han ljuga om pojkvän/flickvän?
Talar han om att förlova sig eller gifta sig trots att han är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som han rimligen inte kan känna särskilt väl?

Åtgärder

Om en ser några av observationspunkterna måste skolans personal våga samtala med flickan eller pojken om hennes/hans allmänna situation. Våga fråga om vilka krav som föräldrarna ställer.

Utifrån observationspunkterna ovan kan det bildas ett mönster som ger en övergripande bild av flickans eller pojkens livssituation.

Om du efter detta fortfarande känner en oro, ska en socialtjänstanmälan göras.

Det är förälderns skyldighet att se till att barnet deltar i all undervisning. Om en förälder nekar sitt barn att delta i all undervisning bör skolan först ta reda på orsaken och resonera med föräldrarna och samverka runt eleven så att eleven kan delta i undervisningen. Om föräldern fortfarande förnekar barnet att delta i den dagliga undervisningen ska en socialtjänstanmälan göras enligt Socialtjänstlagen (14 kap. 1§).

Om flicka eller pojke utsatt för brott.

Tyder skolans iakttagelser på att den omyndiga flickan eller pojken är utsatt för olaga tvång, hot eller våld måste en anmälan göras till socialtjänsten.

Träffa flickan eller pojken ensam och lyssna på hennes/hans berättelse.
Ta flickans eller pojkens information på stort allvar och ge känslomässigt stöd.
Bedöm skaderisken med att involvera föräldrarna.
Kontakta socialtjänsten för en preliminär bedömning av situationen.
Anmäl till socialtjänsten. Tänk på att anmälan till socialtjänsten bör göras skriftligt.

OBS! Bitr. rektor gör anmälan till socialtjänsten i samråd med skolans personal. Om det finns misstanke om brott ska anmälan göras skyndsamt. Om bitr. rektor inte finns tillgänglig, tar du själv kontakt med socialtjänstens mottagningsgrupp. Om du vill vara anonym, ska du direkt säga detta.

DET ÄR AV STÖRSTA VIKT ATT DU ANGER ATT DU MISSTÄNKER ATT ORON ÄR HEDERSRELATERAT I ALL KONTAKT MED SOCIALTJÄNSTEN. Tänk på att inte informera familjen innan du rådgjort med socialtjänsten.

Kakor på gavle.se