Trygghetsplan Sjöängsskolan

Innehåll

Årets tidsplan

Januari 2022

• Upprättad Trygghetsplan 2022 tas i bruk. Planen implementeras i personalgruppen och i alla klasser.
• Trygghetstemp i alla klasser och på fritidshemmet och därefter kontinuerligt under året med uppehåll vid Gävlemodellens enkät.

Mars – april 2022

• Centrala trygghetsenkäter genomförs.
• Trygghetsvandringar genomförs (utomhus och inomhus).
• Kartläggning i Gävlemodellen för alla elever v. 12–13.
• Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd.

Augusti – September 2022

• Trygghetsplanen repeteras i personalgrupp och elevgrupp.
• Klassrumsregler och ordningsregler upprättas alt revideras.
• Trygghetsvandring genomförs (inomhus och utomhus).

Oktober 2022

• Trygghetsvandring genomförs (inomhus och utomhus).
• Kartläggning i Gävlemodellen v 42-43

November 2022

• Trygghetsplanen utvärderas i elevgrupper och i personalgrupp.

December 2022

• Ny Trygghetsplan upprättas.
• Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd.

Januari 2023

• Den nya Trygghetsplanen går på remiss och tas i sedan bruk.
• När planen är klar finns det att ta del av på skolans hemsida.
  Ansvarig: Trygghetsteam

Personalens delaktighet

Trygghetsplanen hålls levande på arbetslags- och arbetsplatsträffar där personalen aktivt arbetar med värdegrunds- och trygghetsfrågor.

Utvärderingar av planen ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Personalen skall yttra sig om planen när den lämnats ut på remiss.

Förankring av planen

• Planen skickas ut till skolans personal
  Ansvarig: Trygghetsteam och bitr. rektor
• Planen tas upp på elevråd
  Ansvarig: Elevrådsansvariga
• Planen tas upp för diskussion i klasserna
  Ansvarig: Klasslärare
• Vårdnadshavare informeras om planen vid vårdnadshavaremöte och på hemsida.
  Ansvarig: Klasslärare samt bitr. rektor
• Övrig personal i skolan informeras
  Ansvarig: Bitr. rektor

Elevernas delaktighet

Eleverna har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom:

• utformandet av skolans gemensamma ordningsregler (klassregler för enskilda klasser).
• trygghetsvandring inom- och utomhus.
• ge förslag på relationsfrämjande åtgärder.
• Gävlemodellens trygghetsenkäter samt trygghetstemp en gång/månad.
• utvärdering av skolans trygghetsarbete.
• frågor gällande ämnet att diskutera i klassråd och elevråd.
• klassrådsreprenstanter informerar om beslut från elevråd.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom att förmedla synpunkter gällande trygghetsarbetet på skolan via:

• utvecklingssamtal och i andra enskilda samtal.
• enkäter (skickas ut från centralt håll, gäller vårdnadshavare i förskoleklass i åk 2 och åk 5)
• Vårdnadshavaremöte (beroende rådande samhällsläge)

Obligatoriska riktlinjer

På Sjöängsskolan tar vi avstånd från varje form av trakasserier och kränkande behandling och agerar när vi får vetskap om detta.

Följande verksamhetsformer på Sjöängsskolans omfattas av planen:

• Förskoleklass – Förskoleklass bedrivs 3h på förmiddagen.
• Grundskolan åk 1–6
• Fritidshem – Fritidshemmet har skolbarnomsorg före och efter skoltid och är ett komplement till skolan för åk F-3
• Fritidsklubb – Fritidsklubben är öppen varje dag från skoldagens slut till 17.00

All personal ansvarar för att arbeta med värdegrundsfrågor och uppmärksamma, utreda och följa upp kränkande behandling. Skolan har också ett trygghetsteam. Kontakta skolan gällande frågor om trygghetsteamet och vilka som ingår.

Trygghetsteamet har två funktioner:

1. Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder och främjande med värdegrundsfrågor.
2. Att göra operativa akutinsatser vid upprepade handlingar av kränkande behandling.

Det operativa insatsarbetet innebär att vi i Trygghetsteamet

• Går in och arbetar med upprepad kränkning som klasslärare och arbetslag inte själva kan lösa. Alla ärenden till gruppen skall anmälas på särskild blankett och gå via biträdande rektor där berörd klassföreståndare redogör för ärendet och vad som redan gjorts. Dokumentation av ärendet bifogas.
• Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande behandling eller om ärendet ska hanteras på annat sätt enligt elevhälsoplanen.
• Uppmärksammar, utreder och följer upp ärenden.

Personalutbildare  i Gävlemodellen arbetar tillsammans med personalen med trygghetsfrågor genom att:

• Informera hur vi ska hantera diskriminering och kränkande behandling.
• Rapportera om aktuella värdegrundsfrågor som behöver utvecklas, initiera olika förebyggande /främjande insatser (t.ex. förmedla diskussionsfrågor till personalgrupp, organisera vänskapsveckor, planera kompetensutvecklingsinsatser, genomförande och analys av trygghetsenkäter m.m.).
• Hålla personalen ajour med aktuell forskning och nyheter i värdegrundsfrågor.
• Skaffa en överblick över nuläget gällande trygghet på hela skolan.

Ansvariga för planen:

• Rektor Lillhagen rektorsområde
• Biträdande rektor Sjöängsskolan

Lillhagen rektorsområde arbetar för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oavsett skola. I området ingår Lillhagsskolan, Sjöängsskolan och Vikingaskolan. Trygghetsarbetet innefattar ett likvärdigt tänk över alla skolor kopplat till Gävlemodellen med specifika insatser och åtgärder utifrån behov på respektive skola.

Som rektorsområde och skola har vi en skyldighet att målinriktat enligt grundlag, skollag samt diskrimineringslag aktivt förebygga och åtgärda kränkning, trakasserier och diskriminering.

Vision

Visionen är att Lillhagen RO och Sjöängsskolan skall vara fritt från kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. Området och Sjöängsskolan skall vara en attraktiv arbetsplats och eleverna skall känna trygghet och glädje i en stimulerande, trygg och utvecklande lärandemiljö.

Mål

Målet är att det ges likvärdiga förutsättningar för ett tryggt klimat på Sjöängsskolan och i hela rektorsområdet. Det finns fungerande Trygghetsteam samt personalutbildare som arbetar både främjande och åtgärdande/förebyggande på alla skolor. Vi följer och arbetar aktivt efter Gävlemodellen. Lillhagen RO hjälper och stöttar varandra i de enskilda skolornas fortbildning gällande trygghetsarbetet. Detta sker i första hand genom förstelärare och personalutbildare. Ett prioriterat mål i hela området är att skolklimatindex i varje klass ska förbättras. Mätning av detta sker genom Gävlemodellens enkäter vid två tillfällen per läsår och innefattar bl.a. trygghet, studiero, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Värdegrund

Lillhagen RO och Sjöängsskolans värdegrund bygger på alla människors lika värde med stöd utifrån diskrimineringslagarna. Vi vill ge förutsättningar åt varje elev att utvecklas som människa och skapa en stark grund att stå på resterande del av livet. Vi skapar förutsättningar för detta genom ett gott samarbete och kollegialt lärande över skolorna. Värdegrundsarbetet utformas genom att aktivt följa senaste forskning. Vi tar stöd av Gävlemodellen i utformandet av värdegrundsarbetet.

I Trygghetsplanen kommer ett flertal olika begrepp att användas, nedan följer en definiering av vad vi menar med några av de vanligast förekommande begreppen.

Likabehandling

Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett vem man är.

Diskriminering

När någon på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (man brukar tala om de sju diskrimineringsgrunderna) Diskriminering kan inte förekomma mellan elev-elev, utan det krävs en maktposition- vuxen mot barn.

Kränkande behandling

När någon kränker en elevs värdighet, men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier

När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (det kan t.ex. handla om att retas, mobba, frysa ut någon m.m.). Trakasserier finns definierade i Diskrimineringslagen medan begreppet kränkande behandling definieras i Skollagen.

Främjande arbete

Ett arbete som handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter).

Förebyggande arbete/Aktiva åtgärder

Ett arbete som bygger på de risker som skolan identifierar i sitt arbete genom kartläggningar av tryggheten på skolan

Mobbning

Används inte längre som begrepp i lagstiftningen och vi försöker arbeta bort begreppet hos oss på Sjöängssskolan och Lillhagen rektorsområde. Vi använder oss av begreppet ”upprepad kränkande behandling”. Sedan 2006 finns bara de bredare begreppen kränkande behandling och trakasserier, vilket alltså avser händelser som inte behöver vara avsiktliga eller upprepade. Ett skäl till att begreppet mobbning inte längre används är att Skollagen kräver att alla former av kränkningar motverkas. Skolverkets äldre definition löd: upprepade kränkningar eller trakasserier där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar någon annan skada eller obehag.

Diskrimineringsgrunderna

All personal på Sjöängsskolan ska arbeta för att motverka diskriminering och trakasserier.

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

• Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier)

Funktionsnedsättning

Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. (trakasserier)
• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

Främjande arbete

Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbete i skolans olika verksamheter. Genom ett medvetet och systematiskt värdegrundsarbete ska skolan skapa en trygg och medmänsklig arbetsmiljö och kultur där alla känner delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och ges möjlighet att utvecklas. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde.

Sjöängsskolans främjande arbete

• Trygghetsteam – Teamets huvuduppgift är att arbeta med akuta insatser mot kränkande behandling på uppdrag av biträdande rektor. Teamet arbetar både operativt och strategiskt för att främja klimatet på skolan.
• Rutiner kring trygghetsarbetet- Skolans utvecklingsgrupp och personal arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Vi arbetar enligt Gävlemodellen med personalutbildare som involverar hela personalgruppen där all personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker.
• Elevhälsoteam – Elevhälsoteamet träffas regelbundet och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ- och gruppnivå för elever och personal.
• EHU – Elevhälsoutvecklande arbete i rektorsområdet. Samtliga team träffas gemensamt över rektorsområdet för att arbeta främjande.
• Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghets- och värdegrundsfrågor.
• Ordningsregler – Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet. Reglerna ska vara kända av all personal, elever och vårdnadshavare. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar Ordningsreglerna tillsammans med eleverna.
• Rastvärdar – Skolans rastvärdsystem är heltäckande. Rastvärdarna bär gula västar för att synas. Vi involverar elever som leder elever i rastaktiviteter. De pedagoger som leder rastaktiviteter bär blå väst.
• Rastaktiviteter (Rastskoj) – för att främja tryggare raster.
• Trygghetstemp – genomförs kontinuerligt för att klasslärare, fritidslärare och arbetslag som ett verktyg för att se trender och tendenser gällande tryggheten hos eleverna mellan att de centrala enkäterna inom Gävlemodellen genomförs.
• Pedagogiska måltider – En till två personal per klass äter pedagogiskt, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna som äter lunch tillsammans med eleverna.
• Överlämningsrutiner – Finns vid stadieövergångar.
• Gemensamma trivselaktiviteter – Under året anordnas gemensamma friluftsdagar och teamarbeten för att stärka vi-känslan. Sjöängsskolans dag leds av skolans elevråd.
• Familjegruppsaktiviteter – tillfällen där eleverna får arbeta tillsammans i olika former av aktiviteter och över klass- och stadiegränser.
• Månandens fokus – bestäms utifrån de behov som uppstår
• Jämställdhet – Personalen strävar efter att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i alla former av undervisningssituationer, raster och andra friare aktiviteter.

Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen där vi bejakar olikheter.

Vi anpassar undervisning i sexualkunskap för att ta hänsyn till olika kulturella och religiösa bakgrunder (mål och innehåll följer styrdokumenten, men undervisningens genomförande anpassas). Vi uppmärksammar religionernas olika högtider.

Religionskost finns inte som begrepp utan ordinarie matsedel innehåller maträtter som alla kan äta oavsett religion.

Vi diskuterar tillsammans med eleverna om fördomar, olika etniska och religiösa grupper som kan förekomma på skolan, i läromedel eller media.

Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålsundervisningen utrymme i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.

Vi har utarbetade rutiner anpassade för att ta emot nyanlända elever på skolan.

Vi anpassar gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta.

Vi arbetar för att pedagogerna ska skapa kunskap kring funktionsnedsättning, t.ex. genom att prata om synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Vi har ett varierat utbud i biblioteket som främjar olikheter.

Vi för rättvisediskussioner kontinuerligt. Vad är det som är mest rättvist – att behandla alla lika eller olika?

Vi anpassar och varierar undervisning och läromedel för hela klassen. Vi ser till att det inte blir särskiljande lösningar för elever med funktionsnedsättningar.

Vi tar upp hbtq-frågor ämnesintegrerat. Vi arbetar tillsammans med eleverna genom att analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.

Vi diskuterar kön och könsuttryck kontinuerligt. (Finns det något typiskt manligt och kvinnligt? Finns det saker som är mer ok för pojkar än flickor att göra eller tvärtom? Får en pojke sminka sig? Kan en tjej klä sig i slips och kavaj?)

Aktiva åtgärder (förebyggande arbete) en ständigt pågående process

Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår från identifierade riskfaktorer i skolans alla verksamheter. Dokumentationen och uppföljningen av detta arbete sker kontinuerligt i skolans alla arbetslag. Värdegrundsarbetet är en stående punkt på agendan vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar.

Mål och uppföljning

Under 2021 har vi utifrån resultat av enkäter, såväl centrala som lokala, trygghetsvandringar, samtal i elev-och personalgrupp arbetat efter följande mål:

• Skolan ska vara en trygg plats där all personal arbetar för att kränkningar ej ska förekomma.
• Bemöta varandra med respekt och på ett vänligt sätt (språk och bemötande)
• Ge eleverna verktyg, strategier samt stöd från vuxna för att själva kunna lösa konflikter.
• Utveckla rastaktiviteter för 4–6
• Arbetsro/studiero på Sjöängsskolan ska råda

Utvärdering av Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete från 2021 års plan

Utvärderingen av fjolårets plan har gjorts i utvecklingsgruppen, trygghetsteamet, arbetslag, arbetsplatsträff (APT) samt i elevhälsoteamet. Eleverna har varit delaktiga genom klassråd och elevråd.

Kartläggningsmetoder

1. Samtal och diskussioner i den dagliga verksamheten
2. Diskussioner på klassråd och elevråd
3. Trygghetsvandringar
4. Trygghetstemp
5. Trygghetsenkäter (Gävlemodellens kartläggning och huvudmannens centrala enkäter)
6. Frågor på utvecklingssamtal
7. Diskussioner på vårdnadshavarmöten – utgått 2021 på grund av Covid-19.
8. Frågor om värdegrundsarbetet till personal, både individuella frågor samt diskussionsfrågor i arbetslagen från ledning och personalutbildare i Gävlemodellen (PiG)
9. Elevintervjufrågor

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Även arbetsro i klassrummet, språkbruk och situation på raster tas upp.

Hur eleverna varit delaktiga i kartläggningen

Eleverna har besvarat enkätfrågor och deltagit i diskussioner klassvis samt på elevråd. Eleverna kan vända sig muntligt eller skriftligt till skolans personal om det förekommer kränkande behandling.

Personalen delaktighet

Personalen har deltagit genom diskussioner i arbetslag och APT. Utredningar skrivs av berörd personal när situationer uppstår.

Utvärdering av aktiva åtgärder 2021 och utifrån kartläggning planerade aktiviteter inför 2022

Det som framkommit i utvärdering med såväl elever som personal av föregående års trygghetsplan ligger till grund för främjande insatser och aktiva åtgärder detta år på Sjöängsskolan. Det som påtalas av både elever och personal är:

• Trygghet på skolgård, kapprum och korridorer
• Elever utsätts för negativa handlingar/kränkningar
• Skojbråk
• Språk och bemötande
• Arbetsro/studiero

Vid uppmärksammandet av resultat på Gävlemodellens två enkäter och då med fokus på skolklimatindex ser vi att det är marginella skillnader från termin till termin. Vi har, överlag, ett gott resultat på Sjöängsskolan. Det vi ser som trend dock är att skolklimatindex på F-3 sjunkit, även om resultaten är fortsatt goda. 4–6 har dock höjt sitt resultat och har denna höst det högsta skolklimatindex över tid på Sjöängsskolan.

Skolklimatindex

Skolklimatindex vårterminen 2019

F-3: index 9.30

4–6: index 7.67

Skolklimatindex vårterminen 2020

F-3: index 9.51

4–6: index 7.70

Skolklimatindex höstterminen 2019

F-3: index 9.40

4–6: index 7.90

Skolklimatindex höstterminen 2020

F-3: index 9.34

4–6: index 7.73

Skolklimatindex höstterminen 2021

F-3: index 9.08

4–6: index 8.07

Trygghet på skolgård, kapprum och korridorer och negativa handlingar

Många elever uppger att de känner sig trygga på skolgården (87 % på F-3 och 80 % på 4–6) och gemensamma utrymmen. Trots en rad insatser visar fortfarande enkäter och kartläggningar att det är på dessa ställen som negativa handlingar oftast sker.

Rastaktiviteter i form av rastskoj där vuxna leder eleverna i aktiviteter såväl på raster som på fritids har effekt. Detta ger elever som har svårt att själva aktivera sig trygghet. Rastaktiviteter/Rastskoj upplevs av eleverna vara synligare numera då ledare för aktiviteten bär blå väst samt att aktiviteten alltid genomförs på samma plats. Personal och elever uppger även att det numera är tydligare inbjudningar till veckans aktivitet/aktiviteter. Veckans rastaktivitet skickas ut till alla lärare via mail varje vecka och skrivs även på OneNote så all personal kan ta del av detta.

Vi hade som mål under 2021 att öka utbudet av rastaktiviteter för åk 4–6. Detta har dock inte skett i den omfattning som är önskvärt. Eleverna är alltid välkomna att delta i de aktiviteter som ansvarig för rastskoj planerar och genomför, men de upplever dock att rastaktiviteterna är mer lämpade för yngre elever. Eleverna är, detta till trots, mycket aktiva på raster med egna aktiviteter såsom exempelvis fotboll, bandy, King och lekar. Möjligheten att spela musik via anläggning har skapat ökad trivsel. Generellt ser vi att elevernas sysselsättningsgrad på raster, såväl styrda som egenledda aktiviteter, leder till färre konflikter.

Majoriteten av eleverna säger att de har kompisar att vara med. Det finns dock ett fåtal som påvisar att så inte är fallet och det behöver vi givetvis ha i fokus.

Vi har ett fungerande rastvärdsschema och samtliga rastvärdar bär gula västar för att synliggöra var de finns. Även i år kan vi se att Covid-19 med tillhörande sjukfrånvaro ibland lett till att positioner missats. Att vi har vuxna mer närvarande i kapprum vid tex in- och utgång från raster har skapat tryggare miljöer, vilket elever belyser i samtal. På APT vid läsårsstart förtydligas vad som förväntas av vuxna som rastvärdar. Vi ser att den ökade bemanningen vid läsårsstart skapar en större trygghet. Till kommande år behöver vi strukturera placeringarna av personal tydligare så att större delen av skolgården täcks och inte enkom vid ingångar. Vi ser även att vi behöver utöka rastvärdskapet inför lov då vi ser en ökad oro bland elever.

Vid trygghetsvandring i september/oktober framkommer att vissa elever upplever att vuxna står i grupp, vilket har lyfts i personalgrupp.

I trygghetsvandringar och på enkäter påtalar elever att det kan kännas otryggt i kapprum och korridorer och att det där kan förekomma skojbråk. Av den anledningen har vi sett över var vi vuxna behöver befinna oss mer, t ex vid skolstart och i anslutning till raster. Skojbråk är något som vi aktivt har arbetet med under året genom månadens fokus samt diskussioner på klassråd, elevråd och inom personalgrupp. Vi ser att detta är något som vi behöver fortsätta arbeta med.

Trots att många elever känner sig trygga på skolan visar kartläggningar att det finns elever som upplever sig utsatta av negativa handlingar/kränkningar. Vi ser här att skolklimatindex korrelerar med kränkningsindex då F-3:s resultat på båda områdena sjunkit medan de har ökat på 4–6. Det är dock marginella skillnader. Eleverna säger i enkäter att personal oftast är bra på att förhindra kränkningar.

I sammanställning av utredningar av kränkande behandling framkommer det att det oftast är pojkar som är utsatta men också utsätter i allt högre grad än flickor. Vi behöver under året göra en djupare analys för att se vad detta beror på.

Språk och bemötande

Trots att vi haft stort fokus på språkbruk och respektfullt bemötande sticker detta område ut negativt i alla våra former av kartläggningar, från såväl personal, elever och vårdnadshavare.

I samtal med elever framkommer det att många inte har samma uppfattning om vad som anses vara ett ”fult språk” och inte alltid heller har förståelse för ordens betydelse. Vi behöver således under 2022 ha fortsatt fokus på detta område.  Personal behöver enas om vad som anses vara ett gott språkbruk för att på ett tydligare sätt kunna vägleda våra elever.

Vi ser i perioder att elever i vissa grupper utmanar vuxna men också andra elever gällande respekt och bemötande. Jargongen kan vara tuff och i vissa kamratgrupper upplever vi att det blivit ”som norm” att just ha denna tuffa attityd. Av denna anledning har flera av månadens fokus varit inriktade på detta. Vi kommer behöva ha detta utvecklingsområde även under 2022. Ord- och begrepp som exempelvis respekt och hänsyn behöver konkretiseras för eleverna. Ordningsregler, klassrumsregler och värdegrundsfrågor utifrån hur vi är mot varandra måste lyftas kontinuerligt.

Utifrån rådande omständigheter i samhället har flera av skolans gemensamma aktiviteter där syftet är att skapa trygghet fått göras inom klassen/gruppens ram. Under period med lättnad av restriktioner har t ex skridskoåkning i faddergrupper gått av stapeln.

Under det gångna året har vi haft fokus på att ge eleverna verktyg och strategier för att de själva ska kunna lösa konflikter. Personal, framför allt på F-3, upplever att fler elever har blivit medvetna om hur de själva kan bli ägare av sina konflikter.  Detta till trots ser vi att elever även fortsättningsvis behöver vägledning inom detta område. Det är av vikt att normsystemet sitter hos såväl personal som elever.

Att skapa ett rådande gemensamt förhållningssätt är ett arbete som alltid behöver vara aktualiserat utifrån att vi får nya medarbetare men också för att olika situationer kan uppstå. Månadens fokus har varit till hjälp under det gångna året utifrån att vi här synliggör vad som är aktuellt att fokusera på, vilket också skapat en större delaktighet för eleverna. Månadens fokus har utvecklats under året genom tydligare diskussionsfrågor samt att dessa sedan lyft i arbetslag. Materialet Gnissel i klassen som vi tänkt använda oss av i större utsträckning på F-3 har ersatts med arbete kring månadens fokus samt annat värdegrundsmaterial exempelvis Peppy Pals och Gruppen som grogrund.

4–6 har inte arbetat med Agera tillsammans under året. Detta på grund av tids- och personalbrist då få har utbildningen. Vi behöver satsa på att flera i personalgruppen går utbildningen. 4–6 har arbetat med andra övningar gällande värdegrund exempelvis John Steinbergs Värdegrundsarbete i praktiken.

Konferenser och APT har ägnats åt arbete med texter från Handbok i klassrumsledarskap och att Vända en klass. Vi har också uppmärksammat pojkars och flickors sätt att lära genom Fredrik Zimmermans bok Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan.

Arbetsro/studiero ska råda

Vi arbetar kontinuerligt med att studiero ska råda och vi medvetandegör våra elever om det personliga ansvaret samt för diskussioner om vad arbetsro/studiero är. Det är av vikt att belysa våra klassrums- och ordningsregler samt det förväntansdokument som finns på Sjöängsskolan och Lillhagen RO. Frågan ska aktualiseras en gång per månad genom trygghetstemp, men under 2021 har vi enkom haft tempen två gånger/termin. Hög andel elever anser att de har studiero.

Det har blivit mer etablerat med rörelsepauser i vår verksamhet. F-3 och fritidshem ser detta som ett naturligt inslag i vardagen medan 4–6 ibland kan finna det svårt att få in detta under vissa lektionstillfällen. Vi ser att detta inslag ger effekt på studierol, trivsel och trygghet.

I våra kartläggningar framkommer det att större delen av eleverna på Sjöängsskolan ser fram emot att lära sig nya saker, 98 % på F-4 och 87 % på 4–6.

Utifrån Gävlemodellen kartläggning ser vi att större del av eleverna på Sjöängsskolan är ser fram emot att lära sig nya saker i skolan. Majoriteten av eleverna visar där också framtidstro och att det kommer att gå bra för dem i skolan.

Under läsåret 20/21 har personal gått utbildning med inriktning specialpedagogik för lärande där variation av undervisning varit i fokus samt att skapa tillgänglig lärmiljö/undervisning. Detta ser vi har givit resultat gällande trygghet och studiero, då vi som personal fått fler strategier och verktyg. Höstens fokus med språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt bidrar ytterligare till att skapa delaktighet för alla elever.

Praktiska åtgärder 2021

• Strukturera utlåning och inlämning ytterligare då detta inte fungerar som önskat – rastaktivister (vt 2021) – Uppfyllt.
• Tydlig mall för Månadens fokus att sätta upp i klassrum – personalutbildare (jan 2021) – Uppfyllt under vt, ej ht
• Se över material för raster 4–6 – elevrådsansvariga, utvecklingsledare (vt) – kvarstår

Mål och aktiva åtgärder 2022

Utifrån kartläggningar och analyser har vi valt att arbeta med följande:

• Skolan ska vara en trygg plats där all personal arbetar för att kränkningar ej ska förekomma utifrån särskilt utvalda områden
  • Skolgård
  • Kapprum/korridor
  • Matsal
• Språk och bemötande – bemöta varandra med respekt med fokus på:
  • språkbruk, alla ska använda ett vårdat och trevligt språk
  • skojbråk ska inte förekomma
• Studiero och delaktighet ska råda på Sjöängsskolan
  • Struktur och varierande undervisning
  • Talutrymme där ALLA elever vågar göra sin röst hörd
• Elever tar personligt ansvar för sina handlingar
  • eleverna ska med hjälp av vuxna få verktyg och strategier för att själva kunna lösa och bli ägare av sina konflikter

Aktiviteter (kan komma att ändras utifrån rådande samhällsläge)

Vårterminen

Ökad rasttillsyn i uppstart av vårtermin F-6 samt vid lov.

Rastaktiviteter för skolans elever

Strategier/Verktyg för att lösa konflikter – Aktivt arbeta med materialet exempelvis Gnissel i klassen för att medvetandegöra eleverna samt ge dem verktyg och strategier för att själva kunna lösa konflikter F-3, 4–6 och fritidshemmet/fritidsklubb

Agera tillsammans – insats för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar 4–6. Fokus under året på utbildning av personal och implementering.

Månadens fokus – utifrån behov som uppstår i verksamheten F-6 och fritidshem/fritidsklubb.

Rörelsepauser – aktiva pauser i alla våra verksamheter F-6 och fritidshem/fritidsklubb

Gemensamma aktiviteter – såsom exempelvis Rocka sockorna för att belysa olikheter (F-6 och fritidshemmet/fritidsklubb)

Värdegrundsfrågor – arbetslag och på APT utifrån behov som uppstår F-6 och fritidshem/fritidsklubb

Analys av sammanställning av kränkningsutredningar – i arbetslag och på APT.

Språkbruksinsats – fokus på språkbruk och ordens betydelse F-6.

Fadderverksamhet – exempelvis gemensamma friluftsaktiviteter

Lästemadagar – med fokus trygghet och gemenskap 1–3

Bra Start – samarbetsövning och värdegrundsfrågor 4–6

Temavecka Vänskap i anslutning till alla hjärtans dag

SKUA – fokus på att skapa talutrymme för alla elever och utforma undervisningen så att alla elever blir delaktiga, F-6 och fritidshem/fritidsklubb

Ledarskap i klassrummet – i arbetslag och på APT

Höstterminen

Ökad rasttillsyn i uppstart av höstterminen (F-6) samt inför lov

Rastaktiviteter – Vuxenledda aktiviteter för alla elever

Temavecka Vänskap, F-6, fritidshemmet/fritidsklubb, september

Strategier/Verktyg för att lösa konflikter – Aktivt arbeta med materialet Gnissel i klassen för att medvetandegöra eleverna samt ge dem verktyg och strategier för att själva kunna lösa konflikter (F-3, 4–6 och fritidshemmet/fritidsklubb)

Agera tillsammans – insats för att förebygga våld, trakasserier och kränkningar 4–6. Fokus under året på utbildning av personal och implementering.

Månadens fokus – utifrån behov som uppstår i verksamheten (F-6 och fritidshem/fritidsklubb)

Bra Start – samarbetsövning och värdegrundsfrågor 4–6

Rörelsepauser – aktiva pauser i alla våra verksamheter (F-6 och fritids/fritidsklubb)

Gemensamma aktiviteter – såsom exempelvis FN-dag och barnkonventionens dag för att uppmärksamma olikheter och rättigheter/skyldigheter (F-6 och fritidshemmet/fritidsklubb)

Fadderverksamhet – exempelvis skridskoåkning ihop med fadderklass

Lästemadagar – med fokus trygghet och gemenskap 1–3

Teambuilding åk 4–6 – Teambuildingbana i Hemlingby för att stärka grupperna

Värdegrundsfrågor i arbetslag och på APT utifrån behov som uppstår (All personal)

Språkbruksinsats – fokus på att på språkbruk och ordens betydelse F-6 och fritids/fritidsklubb)

Analys av sammanställning av kränkningsutredningar – i arbetslag och på APT.

Ledarskap i klassrummet – i arbetslag och på APT

SKUA- fokus på att skapa talutrymme för alla elever och utforma undervisningen så att alla elever blir delaktiga, F-6 och fritidshem/fritidsklubb

Praktiska åtgärder 2022

• Personal gör bestämda platser i matsal som inte är förhandlingsbara – alla klasser, ansvarig pedagog
• Se över material för raster 4–6 – elevrådsansvariga, utvecklingsledare (vt 22)
• Se över om skolgården får tillgång till fler sittplatser – bitr. rektor/utv.ledare (vt 22)
• Tydlig mall för Månadens fokus att sätta upp i klassrum – personalutbildare (jan 22)
• Positioner för var rastvärdar ska finnas ses över (vt 22)
• Rastvärdsschema görs nytt – utvecklingsgrupp (ht 22)

Upptäcka och anmäla

Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling

1. All personal i skolan skall alltid agera och ingripa när man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling. Om elever får kännedom om att någon trakasseras eller kränks ska de meddela detta till en vuxen på skolan. Det är inte alltid en elev vågar säga ifrån i en akut situation när någon blir utsatt, men ett krav är ändå att eleven ifråga avlägsnar sig från situationen. Att tyst stå kvar och iaktta är detsamma som att ge sitt tysta medgivande och delta.
2. Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen skall genast ingripa, anmäla via länk till huvudman och utreda, samt snarast informera elevansvarig lärare. Den vuxne som får först kännedom om det inträffade ansvarar för att samtal med inblandade elever och vårdnadshavare görs. Följande frågor skall besvaras: Vad har hänt? Vilka personer har varit inblandade? Var och när skedde händelsen? Finns det några vittnen? Vad har hittills gjorts? Vilka åtgärder kommer skolan att vidta?
3. Händelsen, åtgärder och uppföljning dokumenteras och benämns Utredning av kränkande behandling. Kopia lämnas till bitr. rektor. Rapporten arkiveras i dokumentskåp.
4. Om kränkningen ej upphör trots ovanstående insatser så kontaktas biträdande rektor och trygghetsteamet kan då kopplas in. Detta sker via en formell anmälan på en specifik blankett. Utredning för kränkande behandling bifogas.
5. Om biträdande rektor delegerar till Trygghetsteamet tar de kontakt med uppgiftslämnaren och med den kränkte för att samla in information och undersöka om det rör sig om en eller flera kränkningar. Om så är fallet tar Trygghetsteamet över ärendet och arbetar vidare med det och ansvarar för dokumentation. Skolan uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med skolan vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

• Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
• Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
• Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
• Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
• Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.

Anmälan och Utredning av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier

1. Anmälan om kränkande behandling görs, av den som först får informationen om eventuell kränkning, till huvudman via länk på kommunens intranät.
2. Blankett som ska användas i utredningen finns även den på kommunens intranät digitalt eller för utskrift.
3. När utredning och uppföljning är gjorda ges samtlig dokumentation i pappersform till biträdande rektor för arkivering.
4. Biträdande rektor avslutar ärendet när dokumentationen lämnats.

Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till:

• Bitr rektor
• Rektor
• Skolsköterska
• Kurator
• Trygghetsteam
• Personalutbildare

Kontaktuppgifter till Sjöängsskolans personal.

Rutiner/Förhindra/Utredande och åtgärdande arbete

Var och en som arbetar inom grundskola och grundsärskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta. Anmälan går då till rektor, biträdande rektor och chef för grundskola. Utbildningsnämnden (huvudmannen) får en sammanställning av samtliga anmälningar.

Utreda Rektor/biträdande rektor ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna. Utredningsblanketten finns i högerspalten. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.

Avsluta När utredningen är klar och åtgärderna uppföljda och utvärderade, ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta och avsluta ärendet.

Avslut av utredning om kränkande behandling. OBS! Om utredningen visar att det inte behöver vidtas några åtgärder ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera även detta via länken Avslut av utredning om kränkande behandling.

Några riktlinjer vi följer

• Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen.
• Vi ställer aldrig förövaren till svars för det han/hon gjort inför hela klassen.
• Varje kränkningsfall är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången är som beskrivits ovan.
• I samtalet med förövare är vi mycket tydliga, vi talar direkt och ger klara och enkla budskap. Vi vädjar inte, vi bagatelliserar inte och vi skapar inte någon förtrolighet. Budskapet är att kränkningar av andra människor aldrig kan accepteras oavsett vilka förklaringar förövaren kan tänkas ha. Skolan ser alltid mycket allvarligt på kränkande behandling.
• Förövarna måste få ta personligt ansvar för sitt handlande – de har skadat en annan människa. Det är ett brott som är allvarligt och måste markeras. Det är också av yttersta vikt för förövarna själva att ges möjlighet att ta personligt ansvar för att i förlängningen kunna starta en individuell helandeprocess. Stöd och hjälp skall erbjudas både offer och förövare.
• Vi ställer inga ledande frågor utan arbetar med konkreta fakta.
• Vi faller inte för påtryckningar om att vara tysta om det inträffade eller att inte göra något. Ett offer eller offrets vårdnadshavare kan vara mycket rädda för att kränkningssituationen skall förvärras om man berättar om det inträffade, att man skall bli utsatt för repressalier. Vi som arbetar i skolan måste kunna garantera offret och dennes familj ett effektivt skydd mot trakasserier. För offret är det av yttersta vikt att denne kan lita på att de vuxna runtomkring både vill och kan ge den hjälp som han/hon behöver.
• Vårdnadshavare måste beredas möjlighet att hjälpa till att få stopp på kränkningarna. Skolan skall använda vårdnadshavarna som en resurs i arbetet mot kränkande behandling. (I de eventuella fall där kränkningarna visar sig vara sanktionerad från föräldrahåll kommer skolan efter försök att lösa situationen genom samtal göra en polis- eller socialtjänstanmälan.)

Rutiner för det åtgärdande arbetet

Arbetsgång och rutiner vid upprepad kränkande behandling

• När biträdande rektor delegerat ärende till Trygghetsteamet, samtalar de snarast med den utsatte enligt anmälan, därefter med den/de som har kränkt (en i taget), helst under lektionstid. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet oftast efter samtalet p.g.a skyndsam hantering.
• Trygghetsteamet klargör att kränkning är oacceptabelt och att beteendet skall upphöra. Den/de som kränkt får specificera vad de tänker göra för att beteendet skall upphöra. Teamet tydliggör också att förövarna kommer att iakttas under närmsta tiden för att säkerställa att kränkningarna verkligen upphör. Berörd personal på skolan informeras via trygghetsteam om kränkningarna och vilka elever som är inblandade muntligt eller via mail till berörd personal.
• Målet är att uppföljningssamtal med de inblandade sker senast en vecka efter första samtalet av trygghetsteamet. Uppföljningssamtal sker sedan också regelbundet till dess att man vet att kränkningarna har upphört.
• Samtalsstöd erbjuds vid behov för de inblandade.
• Inträffar ytterligare händelser går ansvaret för ärendet över till biträdande rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

• Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
• Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
• Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
• Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
• Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.

Information till elever och personal om rutiner i det utredande och åtgärdande arbetet

När vi implementerar Trygghetsplanen informerar vi också om aktuella rutiner för utredande och åtgärdande arbete.

Uppföljning och utvärdering

Rutiner för uppföljning och utvärdering

Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll.

Rutiner för elevers medverkan vid uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen

Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll