Trygghetsplan Vikingaskolan

Utbildning Gävle har beslutat att det skall upprättas Trygghetsplaner för att underlätta arbetet med att skapa trygga skolor utan kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Styrdokument: Skollagen (syftet med utbildningen, kränkande behandling, trygghet och studiero, systematiskt kvalitetsarbete), Diskrimineringslagen, Läroplaner (normer och värden), Arbetsmiljölagen med flera.

Ny Trygghetsplan varje år: Det skall upprättas en ny Trygghetsplan varje år och en plan för varje enskild verksamhet. Arbetet med aktiva åtgärder är en ständigt pågående process som skall dokumenteras fortlöpande. Arbetet med aktiva åtgärder skall ses som en del i Trygghetsplanen.

Innehåll

Årets tidsplan

Januari 2023

Upprättad Trygghetsplan 2023 tas i bruk. Planen implementeras i personalgruppen på första apt i januari och i alla klasser. Trygghetsplan publiceras på UNIKUM

Trygghetstemp i alla klasser och på fritidshemmet och därefter kontinuerligt under året med uppehåll vid Gävlemodellens kartläggning.

Mars-april 2023

Trygghetsvandringar genomförs (utomhus och inomhus)

Kartläggning i Gävlemodellen för alla elever v. 12–13

Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd.

Maj-juni 2023

Aktiva åtgärder i trygghetsplanen utvärderas för vårterminen

Augusti – September 2023

Trygghetsplanen repeteras i personalgrupp och elevgrupp.

Klassrumsregler och ordningsregler upprättas alt revideras.

Trygghetsvandringar genomförs (inomhus och utomhus)

Oktober 2023

Kartläggning i Gävlemodellen v 42.

November 2023

Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd.

Trygghetsplanen utvärderas i elevgrupper och i personalgrupp.

December 2023

Ny Trygghetsplan upprättas.

Januari 2024

Den nya Trygghetsplanen går på remiss och tas i sedan bruk. När planen är klar finns det att ta del av på skolans hemsida samt på Unikum.

Delaktighet

Personalens delaktighet

Trygghetsplanen hålls levande på arbetslags- och arbetsplatsträffar där personalen aktivt arbetar med värdegrunds- och trygghetsfrågor.

Utvärderingar av planen ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Personalen skall yttra sig om planen när den lämnats ut på remiss.

Förankring av planen

Planen skickas ut till samtliga pedagoger
Ansvarig: Biträdande rektorer

Planen tas upp på elevråd
Ansvarig: Elevrådsansvariga

Planen tas upp för diskussion i klasserna
Ansvarig: Klasslärare

Vårdnadshavare informeras om planen vid vårdnadshavarmöte och UNIKUM
Ansvarig: Klasslärare samt biträdande rektor

Övrig personal och nyanställd personal på skolan informeras om planen
Ansvarig: Biträdande rektorer

Elevernas delaktighet

Eleverna har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom:

• utformandet av skolans gemensamma ordningsregler (klassregler för enskilda klasser)
• trygghetsvandring inom- och utomhus, för att visa på mindre trygga platser
• ge förslag på relationsfrämjande åtgärder
• Gävlemodellens kartläggning samt trygghetstemp två ggr/termin.
• utvärdering av skolans trygghetsarbete
• frågor gällande ämnet att diskutera i klassråd och elevråd.
• klassrådsreprenstanter informerar om beslut från elevråd

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare har varit delaktiga i framtagandet av denna plan genom att förmedla synpunkter gällande trygghetsarbetet på skolan via:

• utvecklingssamtal och i andra enskilda samtal.
• Vårdnadshavarmöte, lärplattform UNIKUM.

Obligatoriska riktlinjer

På Vikingaskolan tar vi avstånd från varje form av trakasserier, sexuella trakasserier och kränkandebehandling och agerar när vi får vetskap om detta.

Följande verksamhetsformer på Vikingaskolan omfattas av planen:

• Förskoleklass – Förskoleklass bedrivs 3h på förmiddagen.
• Grundskolan – åk 1–6
• Fritidshem – Fritidshemmet har fritidshem före och efter skoltid, samt under lov och är ett komplement till skolan för åk F-3(-6)
• Fritidsklubb – Fritidsklubben är öppen varje dag från skoldagens slut till 17.00

All personal ansvarar för att arbeta med värdegrundsfrågor och uppmärksamma, utreda och
Lillhagen rektorsområde Vikingaskolan, Trygghetsplan 2023 6(28)
följa upp kränkande behandling. Skolan har också ett trygghetsteam.

Trygghetsteam och PIG:are

Kontakta Vikingaskolan om du har frågor kring vilka som ingår i trygghetsteamet.

Trygghetsteamet har två funktioner

1. Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder och främjande med värdegrundsfrågor.
2. Att göra operativa akutinsatser vid upprepade handlingar av kränkande behandling.

Det operativa insatsarbetet innebär att Trygghetsteamet

• Går in och arbetar med mobbning och upprepad kränkning som klasslärare och arbetslag inte själva kan lösa. Alla ärenden till gruppen skall anmälas på särskild blankett och gå via biträdande rektor där berörd klasslärare/ fritidslärare redogör för ärendet och vad som redan gjorts. Dokumentation av ärendet bifogas
• Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande behandling eller om ärendet ska hanteras på annat sätt enligt elevhälsoplanen
• Uppmärksammar, utreder och följer upp ärenden

 Kontakta Vikingaskolan om du har frågor kring vilka som är personalutbildare

Personalutbildare arbetar tillsammans med personalen med trygghetsfrågor genom att:

• Informera om arbetet kring diskriminering och kränkande behandling
• Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder och främjande med värdegrundsfrågor.
• Rapportera om aktuella värdegrundsfrågor som behöver utvecklas, initiera olika förebyggande /främjande insatser (till exempel förmedla diskussionsfrågor till personalgrupp, organisera trygghetsveckor, planera kompetensutvecklingsinsatser
• Hålla personalen a jour med aktuell forskning och nyheter i värdegrundsfrågor
• Skaffa en överblick över nuläget gällande trygghet på hela skolan.

Ansvariga för planen

Ansvariga för planen är rektor och biträdande rektorer.

Hela Lillhagen rektorsområde där vi på Vikingaskolan ingår, arbetar för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. I området ingår, förutom Vikingaskolan, Sjöängsskolan och Lillhagsskolan. Trygghetsarbetet innefattar ett likvärdigt tänk över alla skolor kopplat till Gävlemodellen med specifika insatser och åtgärder utifrån behov på respektive skola.

Som rektorsområde och skola har vi en skyldighet att målinriktat enligt grundlag, skollag samt diskrimineringslag aktivt förebygga och åtgärda kränkning, trakasserier och diskriminering.

Vision

Visionen är att Lillhagen RO och Vikingaskolan skall vara fritt från kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. Området och Vikingaskolan skall vara en attraktiv arbetsplats och eleverna skall känna trygghet och glädje i en stimulerande, trygg och utvecklande lärandemiljö.

Mål

Målet är att det ges likvärdiga förutsättningar för ett tryggt klimat på Vikingaskolan och i hela rektorsområdet. Det finns fungerande Trygghetsteam samt personalutbildare (PIG:are) som arbetar både främjande och åtgärdande/förebyggande på alla skolor. Vi följer och arbetar aktivt efter Gävlemodellen. Lillhagen RO hjälper och stöttar varandra i de enskilda skolornas fortbildning gällande likabehandlingsarbetet. Detta sker i första hand genom förstelärare och personal-utbildare. Ett prioriterat mål i hela området är att skolklimatindex i varje klass ska förbättras. Mätning av detta sker genom Gävlemodellens enkäter vid två tillfällen per läsår och innefattar bland annat trygghet, studiero, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Värdegrund

Lillhagen RO och Vikingaskolans värdegrund bygger på alla människors lika värde med stöd utifrån diskrimineringslagarna. Vi vill ge förutsättningar åt varje elev att utvecklas som människa och skapa en stark grund att stå på resterande del av livet. Vi skapar förutsättningar för detta genom ett gott samarbete och kollegialt lärande över skolorna. Värdegrundsarbetet utformas genom att aktivt följa senaste forskning. Vi tar stöd av Gävlemodellen i utformandet av värdegrundsarbetet.

Begrepp

Likabehandling

Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett vem man är.

Diskriminering

När någon på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (man brukar tala om de sju diskrimineringsgrunderna) Diskriminering kan inte förekomma mellan elev-elev, utan det krävs en maktposition- vuxen mot barn.

Kränkande behandling

När någon kränker en elevs värdighet, men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund

Trakasserier

När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (det kan t.ex. handla om att retas, mobba, frysa ut någon m.m.). Trakasserier finns definierade i Diskrimineringslagen medan begreppet kränkande behandling definieras i Skollagen.

Konflikt

Konflikt är någon form av motsättning mellan minst två parter. Till skillnad från mobbning handlar konflikt om två jämbördiga och kan involvera kränkningar som behöver hanteras separat. Medling är en bra metod för att hantera en konflikt.

Främjande arbete

Ett arbete som handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter)

Förebyggande arbete/Aktiva åtgärder

Ett arbete som bygger på de risker som skolan identifierar i sitt arbete genom kartläggningar av tryggheten på skolan och dess direkta aktiviteter och åtgärder.

Mobbning

Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Maktförhållandet mellan den som utsätter och den som blir utsatt är ojämnt och den som utsätter har mer makt.

Diskrimineringsgrunderna

All personal på Vikingaskolan ska arbeta för att motverka diskriminering och trakasserier.

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
• Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier)

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. (trakasserier)
• James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

Främjande arbete

Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig delaktiga, trygga och utvecklas.

Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbete i skolans olika verksamheter. Genom ett medvetet och systematiskt värdegrundsarbete ska skolan skapa en trygg och medmänsklig arbetsmiljö och kultur där alla känner delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och ges möjlighet att utvecklas. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde.

Vikingaskolans främjande arbete

Det främjande arbetet är dels ett arbete som pågår hela tiden och andra delar av arbetet finns i vårt kalendarium.

Trygghetsteam – Teamets huvuduppgift är att arbeta med akuta insatser mot kränkande behandling på uppdrag av biträdande rektor. Teamet arbetar både operativt och strategiskt för att främja klimatet på skolan. För att det ska vara möjligt avsätts det tid för trygghetsteamet att träffas varje vecka.

Personalutbildare- PIG, ser till att personal får ta del av aktuell forskning och förser personal med material och uppgifter kopplat till trygghetsarbetet.

Rutiner kring trygghetsarbetet- Skolans utvecklingsgrupp och personal arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Vi arbetar enligt Gävlemodellen med personalutbildare som involverar hela personalgruppen där all personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker. Vi har också en utvecklingsledare med trygghetsuppdrag.

EHT -Elevhälsoteam Elevhälsoteamet träffas regelbundet och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ- och gruppnivå för elever och personal.

EHU – Elevhälsoutvecklande arbete i rektorsområdet, med EHT-team från alla skolor. (Rektor, biträdande rektorer, skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger, speciallärare) Samtliga team träffas gemensamt över rektorsområdet för att arbeta främjande.

Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghets- och värdegrundsfrågor.

Ordningsregler – Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet och mer ingående på individnivå genom att de skickas till vårdnadshavare för påseende med uppmaning att de ska läsa igenom med sina barn. Reglerna ska vara kända av all personal, vårdnadshavare och elever. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar Ordningsreglerna tillsammans med eleverna.

Rastvärdar – Skolans rastvärdssystem är heltäckande. Det är alltid minst en till två vuxna ute per avdelning/ arbetslag då eleverna har rast. Rastvärdarna bär gula västar för att synas. Pedagoger med särskilt uppdrag bär orange väst. Rastaktiviteter – för att främja tryggare raster. De pedagoger som leder rastaktiviteter bär röd väst. Vi involverar elever på mellanstadiet, som leder elever i elevledda rastaktiviteter

Trygghetstemp – genomförs kontinuerligt för att klasslärare, fritidslärare och arbetslag som ett verktyg för att se trender och tendenser gällande tryggheten hos eleverna mellan att de centrala enkäterna inom Gävlemodellen genomförs.

Pedagogiska måltider – En till två personal per klass äter pedagogiskt, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna som äter lunch tillsammans med eleverna.

Överlämningsrutiner – Finns vid stadieövergångar. Gemensamma trivselaktiviteter – Under året anordnas gemensamma skolgårdslekar, friluftsdagar och teamarbeten för att stärka vi-känslan.

Trygghetsveckan- Under hösten har vi en vecka där PIG:are gör ett upplägg med trygghetsfrämjande aktiviteter som används i klasser och i fritidsverksamhet. Från och med vt-23 kommer Trygghetsveckan även ligga på våren.

Fritidshemmets dag uppmärksammas och firas på fritidshemmen en tisdag i maj.

Barnkonventionens dag (FN-dagen) uppmärksammas på hela skolan med gemensamma aktiviteter, som till exempel sånger och nalleutdelning

Sommaravslutning – hela skolan samlas utomhus och vi sjunger tillsammans, delar ut idrottspris och ”akademikerpris” och säger glad sommar. Skolavslutning leds av elever i åk 6. Elever i åk 6 skriver också tal till biträdande rektor. Elevers familjer välkomnas till skolavslutningen.

Vikingamaran – onsdagen före Kristihimmelsfärdsdag går Vikingamaran av stapeln. Elever får gå/ springa en sträcka (utifrån ålder). Alla bjuds på glass vid målgång. Elevers familjer välkomnas att titta på och heja på.

Lucia – under hösten tränar elever i åk 5–6 på Luciasånger och framträder på Lucia för alla elever på skolan i idrottshallen.

Julavslutning – vi avslutar terminen tillsammans i idrottshallen med sånger, diktläsning, utdelning av bild-pris till Trygghetsplanen och vi säger god jul och gott nytt år. Julavslutning leds av elever i åk 6.

Faddergruppsaktiviteter – tillfällen där eleverna får arbeta tillsammans i olika former av aktiviteter och över klass- och stadiegränser.

Veckans fokus – bestäms terminsvis/ utifrån behov och önskemål

Jämställdhet – Personalen strävar efter att ge alla medmänniskor, pojkar och flickor eller med annan könsidentitet, lika stort utrymme i alla former av undervisningssituationer, raster och andra friare aktiviteter.

Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen där vi bejakar olikheter.

Sexualitet och samtycke -Vi anpassar undervisning gällande sexualitet och samtycke utifrån mål och innehåll i våra styrdokument och tar starkt avstånd mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld.

Religionskost finns inte som begrepp utan ordinarie matsedel innehåller maträtter som alla kan äta oavsett religion. Vi uppmärksammar religionernas olika högtider.

Vi diskuterar tillsammans med eleverna om fördomar, olika etniska och religiösa grupper som kan förekomma på skolan, i läromedel eller media.

Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålsundervisningen utrymme i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.

Vi har utarbetade, centrala rutiner anpassade för att ta emot nyanlända elever på skolan.

Vi anpassar gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta.

Vi arbetar för att pedagogerna ska skapa kunskap kring funktionsnedsättning, t.ex. genom att prata om synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Vi har ett utbud i biblioteket som främjar olikheter.

Vi för rättvisediskussioner kontinuerligt. Vad är det som är mest rättvist – att behandla alla lika eller olika?

Vi anpassar och varierar undervisning och läromedel för alla elever. Vi ser till att det inte blir särskiljande lösningar för elever med funktionsnedsättningar.

Vi tar upp hbtq-frågor ämnesintegrerat. Vi arbetar tillsammans med eleverna genom att analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel.

Vi diskuterar kön och könsuttryck kontinuerligt. (Finns det något typiskt manligt och kvinnligt? Finns det saker som är mer ok för pojkar än flickor att göra eller tvärtom? Får en pojke sminka sig? Kan en tjej klä sig i slips och kavaj?)

Vi har ett varierat utbud i biblioteket som främjar olikheter.

Aktiva åtgärder (förebyggande arbete) en ständigt pågående process

Det förebyggande arbetet/aktiva åtgärderna tar sikte på att minimera risken för kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår från identifierade riskfaktorer i skolans alla verksamheter. Dokumentationen och uppföljningen av detta arbete sker kontinuerligt i skolans alla arbetslag. Värdegrundsarbetet är en stående punkt på agendan vid arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar.

Utvärdering av Aktiva åtgärder/Förebyggande arbete från 2022 års plan

Utvärderingen av fjolårets plan har gjorts i utvecklingsgruppen, trygghetsteamet, arbetslag, arbetsplatsträff (APT) samt i elevhälsoteamet. Eleverna har varit delaktiga genom klassråd och elevråd.

Kartläggningsmetoder

1. Samtal och diskussioner i den dagliga verksamheten
2. Diskussioner på klassråd och elevråd
3. Trygghetsvandringar
4. Trygghetstemp
5. Gävlemodellens kartläggning
6. Frågor på utvecklingssamtal
7. Diskussioner på vårdnadshavarmöten
8. Frågor om värdegrundsarbetet till personal, både individuella frågor samt diskussionsfrågor i arbetslagen från ledning och personalutbildare i Gävlemodellen (PIG)
9. Elevintervjufrågor
10. Elevfokusgrupper

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Även studiero i klassrummet, språkbruk och situation på raster tas upp.

Hur eleverna varit delaktiga i kartläggningen

Eleverna har besvarat enkätfrågor och deltagit i diskussioner klassvis samt på elevråd och i fokusgrupper. Eleverna kan vända sig muntligt eller skriftligt till skolans personal om det förekommer kränkande behandling.

Personalen delaktighet

Personalen har deltagit genom diskussioner och utvärdering via Forms i arbetslag samt på APT. ”Utredning kränkande behandling” skrivs av berörd personal när situationer uppstår.

Utvärdering av mål 2022

Under 2022 har vi utifrån resultat av enkäter, såväl centrala som lokala, trygghetsvandringar, samtal i elev-och personalgrupp arbetat efter följande mål:

• Kränkningar ska inte förekomma
• Språk- vi ska bemöta och prata med varandra på ett vänligt sätt
• Skolgården ska vara en trygg plats
• Det ska vara arbetsro på Vikingaskolan
• Det ska vara meningsfullt, roligt, motiverande och utvecklande att komma till skolan

Utvärdering: Vi har arbetat mot alla mål under året. Utifrån vårt främjande arbete och våra aktiva åtgärder har vi tagit kliv framåt, men det finns en hel del kvar att göra. Vi kommer också nästa år att ta sikte på dessa mål.

Utvärdering av aktiva åtgärder utifrån 2021 års kartläggning för genomförande under 2022; kopplat till mål 2022

1. Veckans fokus

Vi behöver fortsätta utveckla detta arbete. För att det ska vara tydligt och för att det ska vara möjligt för alla att förbereda sig, kommer det att finnas en tydlig plan för våren och den strukturen kommer att göras av biträdande rektorer och PIG:are. Varje ”Veckans fokus” kommer att ligga två veckor i rad. Vi kommer också ha en öppenhet så att det finns möjlighet att lägga in ett ”Veckans fokus” som det finns behov av och är aktuellt och visar sig ”här och nu”. Information om ”Veckans fokus” kommer att finnas i OneNote och i veckobreven som kommer från biträdande rektorer.

Ansvariga: Biträdande rektorer och PIG:are

Utvärdering: Vi tycker att det är bra och vill fortsätta utveckla arbetet. Vi funderar fram och tillbaka på om det skulle vara bättre med månadens fokus för att hinna med? Ska vi hålla i eller ändra? Det fanns en plan för vårens ”Veckans fokus” gjort av PIG:are och biträdande rektor, men det har inte funnits en plan för hösten. Vi har ”återanvänt” de fokus vi haft och haft på rull på två veckor. Önskemål finns att det ligger som en punkt på arbetslagmötena. Då skulle vi kunna kolla av hur det går och inspirera varandra.

2. Trygghetstempar

Vi har trygghetstemparna som en punkt på arbetslagen så kan vi lättare uppmärksamma elever, samt att vi får en bättre överblick över resultatet i arbetslaget.

Ansvariga: Utvecklingsledare

Utvärdering: Vi har haft det som en punkt och fortsätter ha det så. Vi kan jobba mer på att se över hela arbetslagets resultat och göra det mer levande.

3. Rastkompisar

Vi ser över västarna och trycker fler om det behövs, alternativt skriver med spritpenna på ryggen.

Ansvariga: Biträdande rektorer

Utvärdering: Rastkompisvästar har köpts in och använts. De som har jobbat med det har goda rutiner på det och tycker att det är ett bra inslag. Men det är tyvärr inte många klasser som har varit “rastkompisar”. Det har inte varit stort intresse. Alla har inte varit lika angelägna med att jobba med detta. Hur kan vi förändra det? Vi behöver hitta en bra struktur för att det ska rulla på och verkligen bli en aktiv åtgärd.

4. Rastvärdar

I fokusgrupper framkom att elever önskar fler synliga vuxna och att de inte står i grupp, utan sprider ut sig. Vi ser över rastvärdspositioner, om de behöver uppdateras. Vi ser över att det finns västar till personal ute på rast och uppmanar till att de ska användas av alla.

Ansvariga: Biträdande rektorer

Utvärdering: Rastvärdspositioner är mycket bra. Det har gjort att det finns en spridning på vuxna ute och elever inte i lika hög grad upplever att vuxna står i ”klungor och pratar”. Men det kan behövas justeras positioner på mellansidan. I fokusgrupper säger elever att de vill ha fler rastvärdar i skogen och att rastvärdar ska agera snabbare/ bryta vid konflikter och fula ord vid fotbollsplanen. Det har ibland fattats rastvärdar när vi har varit utan vikarier. Vi behöver hitta bra rutiner så vi kan täcka positionerna när någon är borta. Vi behöver också tänka på att vara ute i god tid när vi har rastvärd så att vi vuxna är ute när eleverna är ute. Det har funkat bra med avlösning mellan rastvärdar, när man delar på raster. Vi behöver påminna igen om att rastvärdar har gul väst ute.

5. Rastaktiviteter

Det finns önskemål från elever på 4–6 att ha vuxenledda rastaktiviteter. Vi ser över möjligheten till detta På 4–6 har det under 2021 varit ett svagt intresse att både leda och delta i rastaktiviteter. Skolan kommer att bjuda på fika på fredagar för elever som haft aktiviteter på 4–6. Vi tror att det skulle kunna vara ett sätt att locka fler elever på mellanstadiet att ha rastaktiviteter.

Ansvariga: Biträdande rektorer och lärare på mellanstadiet

Utvärdering: Vuxenledda rastaktiviteter på F-3 har varit 4 lunchraster i veckan. Det har skickats ut planering på mail och i veckobrev. Det har varit uppskattat av många. Lärare kan bli bättre på att påminna klasser när det är dags för rastaktivitet och vilken aktivitet det är.
Vuxenledda rastaktiviteter på 4-6 har inte kommit igång under hösten utifrån att rastvärdsansvarige haft annat uppdrag på rasterna. Det har efterfrågats från eleverna. Vi satsar på att komma i gång till vårterminen.
För elevledda rastaktiviteter har fikat hjälpt till att göra det attraktivt och fått det att funka. Det har varit ett uppskattat inslag på lågstadiet med elevledda aktiviteter och extra bra när elever från mellanstadiet kommer och presenterar sig i klasserna. Bra, även här, om lärare påminner eleverna när det är dags för rastaktiviteter.

6. Rastaktivitetslåda/ rastbodar

Rastaktivitetskorten behöver förankras till alla klasser. Det behövs en inventeringslista i förråd och någon som kontinuerligt kollar av så material alltid finns. Vi skulle behöva ha ”Rastbodsansvariga” som ansvarar för detta. Förråd på mellanskolgården behöver fräschas upp, vaktmästare kan också ta hjälp av elever på mellanstadiet.

Ansvariga: Biträdande rektorer, vaktmästare, Mark, Niclas och Anders

Utvärdering: Rastaktivitetskorten har funnits hos Mark. Det har inte nått ut till alla. Vi har haft inventeringslista i förråd och fyllt på, men det har ändå inte funkat. Grejerna försvinner. Vi vuxna behöver bli bättre på att påminna och peppa elever att plocka in grejer, Ett förslag är att ”visslan” betyder städa, sedan går elever in. Förrådet på mellanstadiet är fräscht, men tomt. Till nästa termin provar vi annat sätt med material till raster.

7. Varierad undervisning/Inremotivation

Pedagogiska diskussioner för att utveckla/ variera undervisningen är viktiga. I fokusgrupper säger elever; för att skoljobb ska vara roligt tycker vi att undervisningen ska han anpassade genomgångar utifrån klassens behov. Man önskar också att den ska vara varierande med olika inslag av till exempel film, experiment, Kahoot och arbete på dator. Biträdande rektorer gör agenda till arbetslag med diskussionsämnen kring hur undervisningen kan utvecklas.

Ansvariga: Biträdande rektorer och undervisande lärare

Det har gjorts en liten agenda med diskussionsämnen, men det har bara delvis diskuterats på arbetslag, här kan vi göra mer. Trots det finns det på många håll många inslag av varierad undervisning, som kan komma fler till del genom kollegialt lärande i till exempel arbetslag. Vi kan också ta hjälp av vårt elevhälsoteam kring detta.

För att främja undervisning utomhus behöver vi införskaffa material för att kunna till exempel sitta och ligga och arbeta ute Vi beställer filtar från t ex Biltema, 3 till varje klass.

Ansvarig: Mark

Utvärdering: Vi har inte köpt filtar ännu. Vi tar nya tag i vår.

Vi inventerar att det finns fler ”utemöbler” att använda ute på olika delar av skolgårdarna. Vi ser över möjligheterna igen att ha trädäck på mellan och a-sidan. Det hänger på hur förvaltare ställer sig till jobbet, alternativt om det är något våra vaktmästare kan göra.

Ansvariga: Biträdande rektorer

Utvärdering: Utifrån ekonomi och budget har vi har inte fått möjlighet att göra trädäck eller införskaffat utemöbler. Vi fortsätter se över möjligheter.

8. Mottagande i kapprum/ klassrum/ fritidshem/ fritidsklubb

Hur gör jag i mitt klassrum/ i min verksamhet för att ge ett varmt välkomnande? Rutin ska finnas i klassen hur vi vill bli mottagna på morgonen/ på eftermiddagen på fritidshem/ fritidsklubb. Vi fortsätter att ha detta som en aktiv åtgärd. Nedskrivna rutiner ska finnas i klassrum och på fritidshem/ -klubb. Det bör också tydliggöras med rutiner för personals närvaro i kapprum.

Ansvariga: All personal

Utvärdering: Det finns goda rutiner för välkomnande i klassrum, på fritidshem och på fritidsklubb. Det är svårt att hinna med ibland på fritidshemmen på morgonen. Viktigt att det finns nedskriven rutin för att personal ska vara i kapprum. När det är vikarier har vi sett att det inte alltid finns personal på plats i tid i till exempel kapprum.

9. Språk

Vi har i skolans regler hur vi ska bemöta varandra med språket. I fokusgrupper säger elever att de vill att vuxna ska bli bättre på att säga till om någon säger fula ord.

Vi måste bli bättre på att agera och markera att vi inte accepterar ett olämpligt språk. Vi tar hjälp av kurator hur vi ska gå vidare med arbetet.

Ansvariga: Biträdande rektorer och all personal

Utvärdering: Vi agerar och markerar och pratar med eleverna, så gott som vi kan. Ibland svårt att veta hur man ska markera. I några klasser är det stora utmaningar med språket. Det kan också handla om jargong.

Elever säger i fokusgrupper att det är viktigt att vuxna säger till om någon svär och påminner om vad som gäller. Elever tänker att man kanske kan få samla stjärnor när man inte använder fula ord i stället för att elever bara får tillsägelser. Elever påminner också om att även vuxna ska sluta svära. Vi har inte tagit hjälp av kurator.

10. Arbetsro

Fokusgrupper uttrycker att det ofta blir oroligt i klassrummet när det är vikarier, de säger också att det ibland inte verkar som om vikarier vet om vad som gäller i klassrummen och på fritidshem/ -klubb. Alla behöver därför se över att skolans regler, samt klassrumsregler finns synliga i klassrum/ på fritidshem/ -klubb. Vikariepärm med aktuellt schema ska också finnas i klassrummen

Ansvariga: Biträdande rektorer all personal

Utvärdering: Det finns scheman i klassrum, vikariepärm och synliga regler i klassrum. Vi har fått påminna några i personalen om scheman i vikariepärm. Det upplevs i en del klasser att det blir stökigt när det är vikarie. Det finns oftast ett gott stöd hos lärarkollegor när någon är borta, för att hjälpa vikarier Vi jobbar vidare med det.

Vi behöver också mer ”arbetsro” i matsalen. Det är ofta stökigt och oroligt till och från matsalen och i matsalen. Det skapar oro hos många av våra elever. Vuxen ska alltid följa elever till och från matsalen, när det är möjligt.

Ansvariga: Biträdande rektorer och all personal

Utvärdering: Många klasser äter i klassrummen. Det har gjort att det har blivit färre klasser i matsalen samtidigt. Flera klasser upplever matro, flera klasser tycker att det är stökigt och stressigt. Olika åsikter om tysta minuter, time-timer. Det behöver anpassas till respektive matlag. Maten behöver vara framme i tid, så är det inte alltid nu Det kan tappas mat i korridoren ibland för de som äter i klassrummen. Vuxen försöker följa elever men hinner inte alltid.

11. Praktiska aktiva åtgärder

Thim och Åsa har regelbundna träffar med vaktmästare för att se över vad som behöver åtgärdas proaktivt och aktivt på skolgården och skolans lokaler. Bland annat implementera rutiner inför skolstart.

Vi tar med önskemål från fokusgrupper till både Ola och rastaktivist

Ansvariga för rastbodar ska kontinuerligt se över dem enligt rutin

Utvärdering: Biträdande rektorer har haft regelbundna träffar med vaktmästare. Det gör att vi kan åtgärda saker snabbt och också fånga upp önskemål från personal och elever. Rastbodar har setts över, men trots det har det inte fungerat som vi önskat. Vi provar ny rutin nästa år.

Skolklimatindex

	VT 2020	HT 2020	VT 2021	HT 2021	VT 2022	HT 2022
F-3	8.85	9.16	9.23	9.21	9.00	8.83
4–6	7.45	7.40	7,49	7,45	7.16	7.57

Analys F-3

En klass har höjt sig, annars har alla sänkt resultat, om än marginellt. Fast resultatet i sin helhet är en försämring så är det bättre resultat på nästan alla frågor utom några enstaka. Här kommer några exempel:

Jag lär mig nya saker i skolan – förbättrat

Hur trivs du i skolan – förbättrat

Alla elever har kompisar i skolan- förbättrat

Alla elever vet att det finns regler på skolan -förbättrat

Känner du dig ensam och utanför? förbättrat

Jag lär mig nya saker I skolan – förbättrat

Hur trivs du på fritids? förbättrat

Har du blivit retad eller kallad elaka saker av andra elever? förbättrat

Men:

Många hör fortfarande manga fula ord på skolan

Många elever säger att de ibland/ nästan aldrig har studiero på lektionerna.

Flera mycket goda resultat. Framgångsfaktorer är tätt samarbete mellan klasser och god struktur. Utmaningar är studiero i båda klassrum och på fritids. Här kan det vara både enskilda individer och klasser grupper,

Analys 4-6

Skolklimatindex är förbättrat sedan i våras. Andelen av elever på 4-6 som är mobbade – utifrån Skolverkets definition är 5 %. Det är en försämring från våren.

Antal elever som aldrig utsatts för negativa handlingar är också en försämring från våren, 22, 4 %.

Positivt är att många upplever att raster är lugna.

Flera klasser har goda resultat och i flera klasser sticker också enskilda individer ut. Framgångsfaktorer är att arbeta med god struktur och goda rutiner samt att elever är trygga över klassgränserna. Utmaningar är att arbeta framåt med studiero och trygghet för elever och få elever att se fram emot att gå till skolan.

Mål Vikingaskolan 2023

Det som framkommit i utvärdering med såväl elever som personal av föregående års trygghetsplan ligger till grund för främjande insatser och aktiva åtgärder 2023 på Vikingaskolan. Det som påtalats av både elever och personal utifrån kartläggningsmetoder är:

• Kränkningar ska inte förekomma
• Språk- vi ska bemöta och prata med varandra på ett vänligt sätt
• Skolgården ska vara en trygg plats
• Det ska vara studiero på Vikingaskolan
• Det ska vara meningsfullt, roligt, motiverande och utvecklande att komma till skolan

Aktiva åtgärder utifrån 2022 års kartläggning för genomförande under vår och höst 2023

Utifrån 2022 års kartläggningar och analyser, samt de mål vi valt att jobba mot, har vi valt att arbeta med följande:

1. Veckans fokus

I skola, på fritidshem och fritidsklubb. Vi behöver fortsätta utveckla detta arbete. För att det ska vara tydligt och för att det ska vara möjligt för alla att förbereda sig, kommer det att finnas en tydlig plan hela året och den strukturen kommer att göras av biträdande rektorer och PIG:are i januari 2023. Vi lägger det på OneNote. Varje ”Veckans fokus” kommer att ligga två veckor i rad. Vi kommer också ha en öppenhet så att det finns möjlighet att lägga in ett ”Veckans fokus” som det finns behov av och är aktuellt och visar sig ”här och nu”. Information om ”Veckans fokus” kommer att finnas i OneNote och i veckobreven som kommer från biträdande rektorer. Vi ska också ta upp Veckans fokus på arbetslagsmöten, läggs i agendan.

Ansvariga: Biträdande rektorer och PIG:are

2. Rastkompisar

Vi fortsätter med aktiviteten ”Rastkompisar” på lågstadiet. Vi jobbar för att försöka utveckla rastkompisarna och locka fler klasser att arbeta med aktiviteten. Västar finns. Vi gör en plan i januari 2023 för detta för att hitta en bra struktur.

Ansvariga: Biträdande rektorer och PIG:are

3. Rastvärdar

Vi har ett bra system med positioner för rastvärdar, men utifrån var elever är någonstans på rasterna kan behöver vi justera om positioner på mellansidan. Elever på mellansidan nämner fotbollsplanen och skogen som ställen där vuxna behöver finnas. Generellt ser vi över rastvärdspositioner på hela skolan, om de behöver uppdateras. Vuxna behöver också fortsättningsvis vara synliga för elever och sprida ut sig. Vi betonar också vikten av att vara ute i god tid. Vi ser över att det finns västar till personal ute på rast och uppmanar till att de ska användas av alla. Vi förfinar rutiner att täcka positioner när någon är borta och vi inte ha vikarie. Uppdatering av vikarierutin görs i januari 2023. Ansvariga: Biträdande rektorer, PIG:are

4. Rastaktiviteter

Lillhagen rektorsområde Vikingaskolan, Trygghetsplan 2023 21(28)
Vi fortsätter med rastaktiviteter på lågstadiet. I vår har vi 4 vuxenledda rastaktiviteter och vi kommer att ha minst lika många i höst. Information kommer på mail och i veckobrev när det är möjligt.

Vi fortsätter också med elevledda rastaktiviteter av elever på 4–6. Vi fortsätter att bjuda på fika, då vi ser att det har lockat fler. Om det är möjligt kommer eleverna som ska ha aktiviteterna till lågstadiet och presenterar sig. Vi kommer också fortsätta med vuxenledda rastaktiviteter på mellanstadiet som inleddes så smått i höstas. Information kommer på mail och veckobrev när det är möjligt. Lärare ska också påminna elever när det är dags för rastaktivitet

Ansvariga: Biträdande rektorer, Niclas, Anders, Andy och lärare på mellanstadiet

5. Rastaktivitetskort/ rastkasse

Rastaktivitetskorten ska fördelas till alla klasser. De ska kopieras och lamineras. Utifrån att grejer ständigt försvinner från rastbodar provar vi nytt. Vi gör iordning kassar med material till alla klasser (den ska innehålla olika slags bollar, hopprep, twistband etc. i ikeakasse) . Vi ser över vad vi skulle kunna köpa. Detta görs i januari 2023.

Ansvariga: Biträdande rektorer, Mark, Niclas, Anders och Andy

6. Rastbodar

Rastbodar ska fräschas upp. Där ska finnas en del material (förutom klasskassarna) som alla kan använda. Vi inventerar vad som ska finnas och ser över vad vi behöver köpa in. Detta görs i januari 2023.

Ansvariga: Biträdande rektorer, Mark, Anders, Niclas och Andy

7. Varierad undervisning/Inremotivation

Pedagogiska diskussioner för att utveckla/ variera undervisningen är viktiga. Vi gör en agenda till vår och höst med diskussionsunderlag till arbetslagen kring bland annat; Motivation, Elevers inflytande och delaktighet i undervisningen för att främja studiero, Studiero samt Ledarskap i klassrummet Ansvariga: Biträdande rektorer och utvecklingsledare
Vi tar hjälp av vårt EHT-team för att arbeta framför allt främjande med grupper och klasser. Arbete utifrån bok ”Öka välbefinnandet i skolan”. EHT-team bjuds också in på APT för att delge all personal de områden teamet kommer att fokusera på utifrån de utmaningar och behov som finns i olika grupper och klasser; Positiv psykologi – Ångest och oro – Genus – Kost – Studieteknik – Sociala medier.
Ansvariga: Biträdande rektorer och EHT-team
För att främja undervisning utomhus behöver vi införskaffa material för att kunna till exempel sitta och ligga och arbeta ute Vi köper in filtar, ett antal till varje årskurs.

Ansvarig: Mark

8. Mottagande i kapprum/ klassrum/ fritidshem/ fritidsklubb

Hur gör jag i mitt klassrum/ i min verksamhet för att ge ett varmt välkomnande? Rutin ska finnas i klassen hur vi vill bli mottagna på morgonen/ på eftermiddagen på fritidshem/ fritidsklubb. Vi fortsätter att ha detta som en aktiv åtgärd. Nedskrivna rutiner ska finnas i klassrum och på fritidshem/ -klubb. Det bör också tydliggöras med nedskrivna rutiner för personals närvaro i kapprum. Ansvariga: All personal

9. Språk

Vi måste bli bättre på att agera och markera att vi inte accepterar ett olämpligt språk. Elever säger i fokusgrupper att det är viktigt att vuxna markerar och påminner när någon säger fula ord. Elever har också idéer om hur vi kan jobba främjande för att förbättra språket, med till exempel stjärnsystem. Vi tar hjälp av litteratur om språkbruk och av EHT-teamet om hur vi kan gå vidare. EHT-team och biträdande rektorer träffas kring detta i början av 2023.

Ansvariga: All personal och EHT-team

10. Studiero

Vi behöver fortsätta att jobba med studieron. Den sticker ut i Gävlemodellens enkät. Det ska finnas scheman i klassrum, vikariepärm och synliga regler i klassrum och på fritidshem/ fritidsklubb. Uppdaterade vikariepärmar måste också finnas tillgängliga för att underlätta för vikarier. Skolans regler behövs kontinuerligt hållas levande. På APT och konferenstid kommer det att under 2023 ges möjlighet till att jobba kollegialt med case och diskussionsfrågor kring studiero Ansvariga: Biträdande rektorer all personal
Vi behöver också jobba mer med ”studiero” i matsalen. Det ser lite olika ut, men många upplever fortfarande att det ofta är stökigt och oroligt till och från matsalen och i matsalen. Vuxen ska alltid följa elever till och från matsalen, när det är möjligt. Klasser med samma mattider behöver komma överens om hur man vill ha det med tysta minuter och ”time-timer”. Biträdande rektorer för samtal med kökets personal om vikten av att maten finns tillgänglig i tid. Ansvariga: Biträdande rektorer och all personal

11. Kalendarium för PIG-träffar

För att få en kontinuitet i arbetet för PIG:are görs en årsplanering i januari 2023, där vi gör en struktur för hela året så att vi håller arbetet levande. Ansvariga: Biträdande rektorer och PIG:are

12. Agera tillsammans/ Stopp min kropp

Vi ser över möjligheten att jobba kring ovanstående under 2023. Biträdande rektorer och EHT-team pratar ihop sig i början av 2023. Ansvariga: Biträdande rektorer och EHT-team

13. Praktiska aktiva åtgärder 2023

Thim och Åsa har regelbundna träffar med vaktmästare för att se över vad som behöver åtgärdas proaktivt och aktivt på skolgården och skolans lokaler. Bland annat implementera rutiner inför skolstart. Vi tar med önskemål från fokusgrupper/ elevråd till både Ola och rastaktivitetsansvariga
Rutin för rastbodar ses över.

Vi inventerar att det finns fler ”utemöbler” att använda ute på olika delar av skolgårdarna. Vi ser över möjligheterna igen att ha trädäck på mellan och a-sidan. Det hänger på hur förvaltare ställer sig till jobbet, alternativt om det är något våra vaktmästare kan göra. Ansvariga: Biträdande rektorer och vaktmästare.

Upptäcka och anmäla

Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling

• All personal i skolan skall alltid agera och ingripa när man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling. Om elever får kännedom om att någon trakasseras eller kränks ska de meddela detta till en vuxen på skolan. Det är inte alltid en elev vågar säga ifrån i en akut situation när någon blir utsatt, men ett krav är ändå att eleven ifråga avlägsnar sig från situationen. Att tyst stå kvar och iaktta är detsamma som att ge sitt tysta medgivande och delta.
• Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen skall genast ingripa, anmäla via länk till huvudman och utreda, samt snarast informera elevansvarig lärare. Den vuxne som får först kännedom om det inträffade ansvarar för att samtal med inblandade elever och vårdnadshavare görs. Följande frågor skall besvaras: Vad har hänt? Vilka personer har varit inblandade? Var och när skedde händelsen? Finns det några vittnen? Vad har hittills gjorts? Vilka åtgärder kommer skolan att vidta?
• Händelsen, åtgärder och uppföljning dokumenteras och benämns Utredning av kränkande behandling. Kopia lämnas till bitr. rektor. Rapporten arkiveras i dokumentskåp.
• Om kränkningen ej upphör trots ovanstående insatser så kontaktas biträdande rektor och trygghetsteamet kan då kopplas in. Detta sker via en formell anmälan på en specifik blankett. Utredning för kränkande behandling bifogas.
• Om biträdande rektor delegerar till Trygghetsteamet tar de kontakt med uppgiftslämnaren och med den kränkte för att samla in information och undersöka om det rör sig om en eller flera kränkningar. Om så är fallet tar Trygghetsteamet över ärendet och arbetar vidare med det och ansvarar för dokumentation. Vi uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med skolan vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

• Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
• Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
• Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
• Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
• Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.

Anmälan och Utredning av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier

1. Anmälan om kränkande behandling görs, av den som först får informationen om ev kränkning, till huvudman via länk på kommunens intranät.
2. Blankett som ska användas i utredningen finns även den på ovanstående länk digitalt eller för utskrift.
3. När utredning och uppföljning är gjorda ges samtlig dokumentation i pappersform till biträdande rektor för arkivering.
4. Biträdande rektor avslutar ärendet när dokumentationen lämnats.

Till vem och vilka kan utsatta elever vända sig

• Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till:
• Biträdande rektorer
• Rektor
• Skolsköterska
• Kurator
• Trygghetsteam/personalutbildare

Rutiner/förhindra/ utredande och åtgärdande arbete

Var och en som arbetar inom grundskola och grundsärskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta. Anmälan går då till rektor, biträdande rektor och chef för grundskola. Utbildningsnämnden (huvudmannen) får en sammanställning av samtliga anmälningar.

Utreda Rektor/biträdande rektor ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna. Utredningsblanketten finns i högerspalten. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.

Avsluta När utredningen är klar och åtgärderna uppföljda och utvärderade, ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta och avsluta ärendet.

Avslut av utredning om kränkande behandling. OBS! Om utredningen visar att det inte behöver vidtas några åtgärder ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera även detta via länken Avslut av utredning om kränkande behandling.

Några riktlinjer vi följer

• Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen.
• Vi ställer aldrig förövaren till svars för det han/hon gjort inför hela klassen.
• Varje kränkningsfall är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången är som beskrivits ovan.
• I samtalet med förövare är vi mycket tydliga, vi talar direkt och ger klara och enkla budskap. Vi vädjar inte, vi bagatelliserar inte och vi skapar inte någon förtrolighet. Budskapet är att kränkningar av andra människor aldrig kan accepteras oavsett vilka förklaringar förövaren kan tänkas ha. Skolan ser alltid mycket allvarligt på kränkande behandling.
• Förövarna måste få ta personligt ansvar för sitt handlande – de har skadat en annan människa. Det är ett brott som är allvarligt och måste markeras. Det är också av yttersta vikt för förövarna själva att ges möjlighet att ta personligt ansvar för att i förlängningen kunna starta en individuell helandeprocess. Stöd och hjälp skall erbjudas både offer och förövare.
• Vi ställer inga ledande frågor utan arbetar med konkreta fakta.
• Vi faller inte för påtryckningar om att vara tysta om det inträffade eller att inte göra något. Ett offer eller offrets vårdnadshavare kan vara mycket rädda för att kränkningssituationen skall förvärras om man berättar om det inträffade, att man skall bli utsatt för repressalier. Vi som arbetar i skolan måste kunna garantera offret och dennes familj ett effektivt skydd mot trakasserier. För offret är det av yttersta vikt att denne kan lita på att de vuxna runtomkring både vill och kan ge den hjälp som han/hon behöver.
• Vårdnadshavare måste beredas möjlighet att hjälpa till att få stopp på kränkningarna. Skolan skall använda vårdnadshavarna som en resurs i arbetet mot kränkande behandling. (I de eventuella fall där kränkningarna visar sig vara sanktionerad från föräldrahåll kommer skolan efter försök att lösa situationen genom samtal göra en polis- eller socialtjänstanmälan.)

Arbetsgång och rutiner vid upprepad kränkande behandling/mobbing

• När biträdande rektor delegerat ärende till Trygghetsteamet, samtalar de snarast med den utsatte enligt anmälan, därefter med den/de som har kränkt (en i taget), helst under lektionstid. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet oftast efter samtalet på grund av skyndsam hantering.
• Trygghetsteamet klargör att kränkning är oacceptabelt och att beteendet skall upphöra. Den/de som kränkt får specificera vad de tänker göra för att beteendet skall upphöra. Teamet tydliggör också att förövarna kommer att iakttas under närmsta tiden för att säkerställa att kränkningarna verkligen upphör. Berörd personal på skolan informeras via trygghetsteam om kränkningarna och vilka elever som är inblandade muntligt eller via mail till berörd personal.
• Målet är att uppföljningssamtal med de inblandade sker senast en vecka efter första samtalet av trygghetsteamet. Uppföljningssamtal sker sedan också regelbundet till dess att man vet att kränkningarna har upphört.
• Samtalsstöd erbjuds vid behov för de inblandade.
• Inträffar ytterligare händelser går ansvaret för ärendet över till biträdande rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

• Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt samtalar och ber eleven beskriva när och var den upplevda kränkningen skedde och vad som hände. Allt dokumenteras skriftligt och dateras. Om det inträffade handlar om ett uppenbart missförstånd som kan lösas mellan drabbad elev och berörd personal, erbjuder sig den vuxne som fått kännedom om ärendet att följa med eleven som stöd för att reda ut det som hänt i ett samtal.
• Biträdande rektor informeras och följer upp ärendet. Både ev. förövare och offer skall beredas möjlighet att ge sin syn på det hela.
• Om kränkningen är allvarlig och uppenbart inte handlar om tolkningar/missförstånd anmäler den vuxne som fått kännedom om kränkningen genast till bitr. rektor som ansvarar för att samtala med berörd elev och personal samt ta beslut om åtgärder. Dessa åtgärder kan variera beroende på situation. Är kränkningen grov kontaktas polis och personal tas ur tjänst i avvaktan på utredning. Allt dokumenteras skriftligt.
• Biträdande rektor informerar elevens vårdnadshavare.
• Biträdande rektor kontaktar HR-avdelning och huvudman.

När vi implementerar Trygghetsplanen informerar vi också om aktuella rutiner för utredande och åtgärdande arbete.

Rutiner för uppföljning och utvärdering

Detta finns beskrivet under första punkten i Trygghetsplanen – Innehåll.

Ordningsregler

För att uppnå en lugn, trygg och trivsam miljö hela dagen på Vikingaskolan…

• Jag talar till och bemöter andra på ett respektfullt sätt och med en vänlig röst
• Jag är rädd om mina och andras saker, samt skolans saker och miljö.
• Jag är med och skapar studiero
• Jag respekterar pågående undervisning
• Jag bjuder in till lek, alla får vara med.
• Jag går inomhus

Komplement till ordningsregler

Klassrumsregler och fritidshemsregler finns för respektive klassrum och fritidshem.

Matsal

• Jag sitter ner när jag hämtat min mat.
• Jag hänger min jacka utanför matsalen eller lämnar den i kapprum.

Bibliotek

• Jag tar ansvar för lånade böcker, är rädd om dem och ställer tillbaka i bokhyllan.

Skolgård

• Jag håller mig inom skolans område
• På vintern är det obligatoriskt med hjälm i backar, rutschbana, skridskobanan och om det är is på rinken
• Trädklättring är tillåtet så högt händerna räcker
• Cykel, elsparkcykel eller liknande får inte användas på skolgården.
•  Sparkcyklar, skateboards och inlines får bara användas längst ner på asfaltsplanen, hjälm är obligatoriskt
• Snöbollskastning

Övrigt

• Mobiler och ”smarta klockor” får inte användas inom skolans område, mobiler och ”smarta klockor” samlas in och lämnas i klassrummet (undantag gäller för de elever som behöver dessa i undervisningssyfte, bestäms av lärare)
• Maktlekar och skojbråk är INTE tillåtet då det finns risk för kränkningar och utsatthet
• Förbud mot att vara i brandtrappan vid paviljongen
•  Av hänsyn till andras allergier är nötter och parfym inte tillåtet på skolan